Browsing by study line "Journalism and Communication"

I den här kandidatavhandlingen undersöker jag skillnader i Svenska Yles rapportering om Finlands dam- och herrlandslag i fotboll under VM-kvalen som pågick under 2021 och 2022. Som metoder använder jag både kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys för att undersöka användningen av ord förknippade med traditionellt sett maskulina idrottsliga ideal i rapporteringen om damlandslaget jämfört med herrlandslaget. Fokus ligger alltså på att belysa skillnader i befintlig rapportering, snarare än att undersöka den ojämna fördelningen av utrymme i media mellan dam- och herridrott över lag. Tidigare forskning som jag redogör för i den här kandidatavhandlingen visar att damidrott och kvinnliga idrottare historiskt sett inte bara har underrepresenterats utan också trivialiserats bland annat på grund av att traditionellt sett maskulina värderingar är normen inom idrott. Med 16 artiklar från Svenska Yles webbplats som rapporterar om VM-kvalet för båda landslagen analyseras huruvida de historiska dragen stämmer in på Svenska Yles rapportering 2021 och 2022. Resultaten från den kvantitativa innehållsanalysen visar en tydlig skillnad i förekomsten av ord förknippade med traditionellt sett maskulina idrottsliga ideal, vilket indikerar att idrottsliga ideal betonas i högre grad i Svenska Yles rapportering om herrlandslaget än om damlandslaget. Resultaten från den kvalitativa innehållsanalysen visar att de idrottsliga idealen i rapporteringen om herrlandslaget syftar på både enskilda idrottare och lag, medan de i rapporteringen om damlandslaget uteslutande syftar på landslaget som helhet. Den kvalitativa innehållsanalysen visar, på grund av ett förhållandevis litet material, svagare validitet än den kvantitativa innehållsanalysen. Resultaten bidrar ändå till fältet med att öppna upp för framtida forskning med liknande material. Trots en del begränsningar belyser studien behovet av fortsatta studier om skillnader i rapportering om dam- och herridrott.

Få samhällskriser har fått så mycket medial uppmärksamhet under så lång tid som covid-19-pandemin. Medierna har en central roll som informationsförmedlare under kristider, som till exempel coronapandemin, eftersom allmänhetens behov av kommunikation är stort under en kris. Krisjournalistik präglas ofta av ett alarmistiskt tonläge i och med att krisens skadeverkningar och antalet personer som drabbas lyfts fram i rapporteringen. Å andra sidan kan krisjournalistiken ha ett lugnande tonläge och exempelvis betona att samhället håller krisen under kontroll. Syftet med avhandlingen är att undersöka tonläget i Expressens och Svenska Yles coronarapportering under januari 2022. Elva artiklar valdes ut från respektive källa. Analysen genomfördes på basis av ett kodningsschema där varje artikel kategoriserades enligt huvudkategorierna ”Alarmistisk” och ”Lugnande”. För respektive huvudkategori skapades tre tillhörande underkategorier, för att förklara hur tonläget uppnås. Totalt kunde 17 artiklar kodas som alarmistiska och tre som lugnande. Sju av de alarmistiskt kodade artiklarna var publicerade på Expressen och en på Svenska Yle. Två artiklar, båda publicerade på Expressen, kunde inte kategoriseras som vare sig alarmistiska eller lugnande.

Avhandlingen undersöker hur språktjänsten Duolingo använder sin maskot på Tiktok och vad maskotens funktion är. En maskot är en ”levande” symbol för ett varumärke och maskoten anses vara en brevbärare mellan varumärket och dess konsumenter. Alltfler företag har börjat använda sina maskotar på sociala medier, där maskoten kan marknadsföra företaget och samtidigt interagera med konsumenter. Avhandlingen granskade Duolingos Tiktok-konto under två perioder för att jämföra antalet interaktioner mellan perioderna med hjälp av en kvantitativ analys. Maskotens olika roller och deras funktioner för kontot granskades sedan med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten av den kvantitativa analysen visar att antalet visningar och gilla-markeringar på kontot ökade efter att maskoten implementerades, vilket kan bero på maskoten. Den kvalitativa innehållsanalysen visar att maskoten har nio olika roller i videorna, och rollerna kan delas in i fyra grupper enligt följande teman: maskotens persona, maskoten och kändisvärlden, hur maskoten främjar företaget och hur maskoten skapar engagemang på Tiktok. Maskoten har alltså flera olika funktioner för kontot – den bidrar till kontots framgång på Tiktok samtidigt som den används för att marknadsföra Duolingo.

Syftet med den här kandidatavhandlingen är att granska hur Helsingin Sanomat och Ilta-Sanomat gestaltade Jukkatalos konkurs. Jukkatalo var ett byggföretag som erbjöd hus och byggde dem från början till slut. Jag tog hjälp av gestaltningsteorin för att få svar på mina forskningsfrågor om gestaltning i de två medierna, vem som kommer till tals och målgruppen för artiklarna. Innan jag utförde analysen definierade jag vilka gestaltningar jag letade efter i texten. Analysen visade att både Helsingin Sanomat och Ilta-Sanomat gestaltade Jukkatalos konkurs främst med mänskliga öden, vilket är överraskande. Vid krisrapportering brukar medier gestalta händelser med ansvarsgestaltning. Det visade sig också att i båda medierna kom Jukkatalos ledning mest till tals och att målgruppen var den breda allmänheten.

TikTok är ett av de aktivaste sociala medierna i världen. Plattformen använder sig av en välutvecklad algoritm som erbjuder användaren lämpliga videor för att få personen att fortsätta tittandet. Den massiva tidsanvändningen på TikTok resulterar i att gränsen mellan att vara eller bli beroende är nästan osynlig. Internetberoende är ett fenomen som har liknande drag som TikTok-beroendet. Skillnaden är att det inte gjorts så mycket forskning kring beroendet av TikTok. För att mäta internetberoende har Young (1998b) skapat mätverktyget Internet Addiction Test (IAT). Genom att använda IAT som bas har jag skapat ett test för att mäta beroendet av TikTok. I min avhandling vill jag få svar på forskningsfrågorna: Förekommer det ett TikTok-beroende och hur ser det eventuella beroendet ut? Hur väl fungerar verktyget IAT för att mäta TikTok-beroende? Jag översatte frågorna från IAT och tillämpade dem så att de passade in på TikTok. Sedan delade jag ett finskspråkigt och ett svenskspråkigt frågeformulär på sociala medier. Svarsfrekensen på formuläret var hög. Formuläret fick 39 svar och åldern på respondenterna varierade från 18 till 50 år. Resultatet av testet analyserades med hjälp av IAT-skalan. Det visade sig att det finns ett TikTok-beroende och att beroendet kan variera från svagt till måttligt. Av de 39 respondenterna använde 66.7 procent TikTok på en normal nivå, medan 25 procent hade ett svagt beroende och 8,3 procent visade ett måttligt beroende av TikTok. De frågor som hade fått flest poäng sammanlagt var frågor som handlade om applikationens användning som tidsfördriv eller distraktion. De respondenter som ansågs vara beroende fick också höga poäng i frågor gällande depression, irritation och relationer. Avhandlingen fungerar som en pilotstudie för en större studie där testet skulle kunna identifiera personer som är beroende av TikTok. Genom att kombinera testet med intervjuer skulle man få mer information om hur stor andel av användarna är beroende men också hur beroendet påverkar människors liv, relationer och beteende på en personlig nivå.

I denna avhandling utforskas stilistiken i genrerna true crime, kriminaljournalistik och grävande journalistik och de etiska utmaningarna som ofta framträder i dem. Detta görs genom att analysera de stilistiska valen som är typiska för genrerna och genom att utföra en kvalitativ innehållsanalys av Svenska Yles true crime-podcast Finlandssvenska krimpodden. Kriminaljournalistik och grävande journalistik utforskas på grund av att de delar en hel del stilistiska likheter med true crime-genren och på grund av att true crime-innehåll kan likna journalistik. Avhandlingens resultat tyder på att brottsskildrande journalistiska inslag och true crime använder dramatik och ett skönlitterärt språk som metoder för att skapa spänning. Det finns också en betoning på att journalisten ska göra undersökningen själv och att ämnet ska vara av samhällelig vikt. Stilen är ofta deskriptiv och detaljerad. I true crime är det typiskt att berättelsen endast berättas ur ett perspektiv och att alla synvinklar av fallet inte presenteras. De etiska utmaningarna som kommer fram i avhandlingen är bland annat användning av dramatik på ett manipulerande sätt, överrepresentation av grova brott och bristfällig transparens inför publiken. True crime-innehåll kan också påverka rättsprocesser och även publikens uppfattning om brottsfallet. Etiska utmaningar i Finlandssvenska krimpodden är bland annat att skillnaden mellan dramatisering och fakta förmedlas på ett otydligt sätt, produktens transparens angående källorna är bristfällig och representationen av inblandande personer är ensidig. True crime-innehåll kan påverka publikens perception av sanning om händelser som involverar riktiga personer och offer för brott. Resultaten tyder på att transparensen i Finlandssvenska krimpodden kunde vara bättre än den är nu.

Medier har länge haft en preferens för herrsport, medan kvinnor har fått kämpa för att få synlighet. Sport är en del av samhället och medierna strävar till att förmedla verkligheten jämställt. Marginaliseringen av kvinnor på sportsidorna har konsekvenser för samhällets syn på idrottande kvinnor, och därför är det viktigt att rapporteringen är jämställd. Avhandlingens syfte är att granska hur kvinnliga idrottare framställs på public service-bolaget Yle Sportens webbplats. För att ta reda på hur kvinnor representeras utförde jag en kvantitativ analys av de 50 senast publicerade artiklarna på Yle Sportens webbplats. Dessutom undersöktes tre artiklar med hjälp av kritisk diskursanalys. Resultatet av den kvantitativa analysen visade att kvinnor utgör en femtedel av rapporteringen, medan män utgör fyra femtedelar. Resultatet av den kritiska diskursanalysen visade att kvinnorna delvis kopplades till könsstereotypa roller, där rollen som familjemedlem och som en emotionell människa var mest framträdande. I artiklarna framstod kvinnorna som motgångarnas idrottare, där idrottarna mött utmaningar men blivit starkare av dem.

Syftet med studien var att granska om nyhetsrubricering av brott och olyckor har förändrats till klickbete i samband med digitaliseringen. Rubriker med klickbete är överdramatiska och/eller vilseledande, och som namnet säger har de som syfte att samla så mycket klickningar som möjligt, främst för att öka på mediehusens inkomster. Jag studerar skillnaden mellan brotts- och olycksrubriker i Hufvudstadsbladets (HBL) papperstidningar från september månad 1997 och 2022, samt motsvarigheterna på rubrikerna från 2022 på tidningens webbsida. Studien är en närläsning med fokus på vissa ordval, rubrikernas längd och eventuella specialtecken, som utrops- eller frågetecken, som kan göra rubrikerna mer dramatiska. Kategorierna för analysen är: traditionell rubrik, vidarebefordrande rubrik, frågande rubrik, rubrik med substantiv som syftar på bild eller video, rubrik med adverb (här, därför, så här, så), rubrik med ”de(t) här”, rubrik med pronomen/syftar på en specifik person, rubrik med överdrift: specialtecken (till exempel utrops- och frågetecken) eller laddade ord, och rubrik med bristfällig information. Resultaten visar att webbrubrikerna är längre än rubrikerna i papperstidningarna och innehåller fler klickbeten. En stor del av rubrikerna från 1997 hamnade också i kategorin ”bristfällig information”, främst på grund av deras korta struktur. Dock använder redaktionen ibland någon form av klickbete också i pappersversionen, för att locka läsarna till just en viss artikel.

Syftet med avhandlingen var att granska hur hbtqi-personer framställs och representeras i webbnyheter på Svenska Yle. Tidigare forskning har visat hur nyhetsmedia besitter stor makt över upprätthållning, förstärkning och reproduktion av den samhälleliga uppfattningen av dessa grupper. I avhandlingen granskade jag tre nyhetsartiklar från Svenska Yle med hjälp av Faircloughs tredimensionella analysmodell för kritisk diskursanalys där analysen av texterna delas in i tre analysmoment: text, diskursiv praktik och social praktik. Resultatet visade på en ambivalens, där hbtqi-personer fick förekomma på egna villkor (transitivitet) och fick genomslag för sina idéer (modalitet). Dock fanns det en känsla av utanförskap och isärhållande av hbtqi-identiteter från resten av samhället vilket kan ses som ett upprätthållande av hetero- och cisnormativitet.

Med hjälp av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys granskar kandidatavhandlingen hur väl rubrikerna i tidningen Helsingin Sanomats artiklar, som baserar sig på opinionsmätningar, motsvarar den statistik som presenteras i samband med artikeln. Studien grundar sig på 15 artiklar från året 2018, som innehåller data från opinionsundersökningar som Helsingin Sanomat beställt och betalat för. Syftet med avhandlingen är att avgöra hur ofta journalister begår fel då de rapporterar utgående från statistik, i detta fall specifikt opinionsundersökningar. Den kvantitativa mätningen visar att det i en tredjedel av sampelartiklarna förekom vilseledande rubricering. Däremot förekom inga direkta fel i rubriceringarna. Med hjälp av den kvalitativa analysen granskas exempel från materialet för att i detalj öppna upp hurdana problem det kan handla om då rubriker är vilseledande. 3 Tidigare forskning visar att läsare ibland endast läser rubriker. Forskning visar också att det individen tror om den allmänna opinionen påverkar individens egen opinion. Utgående från detta är det oroväckande att vilseledande rubriceringar förekom så ofta i samplet, eftersom en vilseledande rubrik kan leda till att individer formar opinioner om samhälleliga frågor utgående från vilseledande eller till och med felaktig information. Materialet i avhandlingen är begränsat så att det lämpar sig för kandidatnivå, men resultatet ger upphov till vidare forskning. Att tillämpa samma forskningsfråga på ett större material som eventuellt skulle inkludera flera mediehus skulle ge ett statistisk mer pålitligt resultat, där man eventuellt också skulle ha möjlighet att identifiera trender och tendenser som uteblivit i omfattningen av denna avhandling.