Browsing by study line "Socialt arbete"

Denna avhandling undersöker fenomenen ansvar och stödbehov ur ett syskonperspektiv. Målgruppen är personer som har växt upp med syskon med intellektuella funktionsnedsättningar och syftet är att undersöka syskonens upplevelser av ansvar och stödbehov. Ämnet har valts eftersom tidigare forskning visar att syskonperspektiv sällan inkluderas i studier om uppväxt med barn med intellektuella funktionsnedsättningar. För att besvara dessa forskningsfrågor används kvalitativ intervjustudie, som utmynnar i en induktiv innehållsanalys. Studien består av fem intervjuer, varav alla informanter är vuxna syskon till personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Valet av vuxna intervjupersoner grundar sig på etiska aspekter och möjligheten till reflektion i ett senare skede i livet. Fokus ligger trots detta på upplevelser från barndomen. Avhandlingen använder sig av ekologisk systemteori, utvecklad av Bronfenbrenner (1996) som teoretisk referensram. Systemteorin granskar individen ur större helheter och system, och lyfter fram att den individuella utvecklingen är ett resultat av de system individen befinner sig i, och hur dessa interagerar med varandra. Genom den kvalitativa innehållsanalysen skapas fyra teman som resultat av mina intervjuer. Mina teman formas genom transkribering och kodning av det insamlade intervjumaterialet. Dessa teman har döpts till: bli en hjälpare, motstridiga känslor, samtalsstöd och känna sig sedd. Genom dessa teman besvaras både hur syskon har upplevt ansvar under uppväxten, och vilka stödbehov som var och en önskar. Alla teman kopplas antingen till någondera eller båda av forskningsfrågorna.

Tutkielma käsittelee vauvaperheen palvelutarpeen arvioinnin prosessia sosiaalityöntekijän näkökulmasta. Tutkielman tavoitteena on selvittää, millä tavoin lapsen ikä vaikuttaa palvelutarpeen arvioinnin prosessiin, mitkä asiat ovat tärkeitä vauvaikäisen arviointiprosessissa sekä mitkä asiat tuottavat haasteita palvelutarpeen arvioinnille. Tutkielmassa avataan vauva-ajan haasteita suomalaisissa perheissä, vauvojen ja vauvaperheiden havainnointia sosiaalityön työskentelyssä sekä perheensisäisen vuorovaikutuksen ja kiintymyssuhteiden syntymistä. Kiintymyssuhdeteoria sekä Donald Winnicottin kehittämä käsite ”riittävän hyvästä vanhemmuudesta” ovat tutkielman keskeisiä. Tutkielman aineisto koostuu viidestä (n=5) lapsiperheiden palvelutarpeen arvioinnin sosiaalityöntekijän tutkimushaastattelusta. Litteroitu haastatteluaineisto on analysoitu käyttäen aineistolähtöistä sisällönanalyysiä. Tutkielman päätulokset käsittivät neljä kategoriaa: syyt vauvaa koskevan lastensuojeluilmoituksen taustalla, iän vaikutus palvelutarpeen arvioinnin prosessiin, havaintojen tekeminen palvelutarpeen arvioinnin prosessissa sekä sosiaalityöntekijän tarve tuelle ja tiedolle vauvoihin ja vauvan kehitykseen liittyen. Tutkielman johtopäätöksien mukaan vauvaikäinen lapsi saa harvemmin olla aidosti osallinen omassa prosessissaan kuin isompi lapsi. Työskentelyprosessissa korostuu usein vanhemmuuden arviointi. Työskentelytapojen moninaisuus ja erot työntekijöiden välillä voi johtaa eriarvoisuuteen asiakkaiden välillä. Kaikki haastateltavat toivovat aiheesta lisäkoulutusta, mutta resurssien puutteessa moni koki, ettei kouluttautumiseen ole aikaa. Niukat resurssit vaikuttavat myös työskentelyn laatuun niin, ettei jokaiseen asiakkaaseen ole aikaa perehtyä niin syvällisesti, kuin työntekijät toivoisivat, mikä tuo osaltaan haasteita työskentelyyn. Asiakasperheelle mielekäs ja onnistunut prosessi voi olla käänteentekevä koko perheen tulevaisuuden kannalta, kun perhe saa ajoissa apua. Positiivinen kokemus voi myös madaltaa kynnystä hakea tarvittaessa apua myös lapsen myöhemmissä kehitysvaiheissa.

Brottslighet som fenomen är ett samhällsgenomsyrande problem som ofta väcker mycket diskussion. Det finns stereotypa föreställningar om kvinnliga brottslingar samtidigt som de osynliggörs både i samhället och bland professionella, vilket gör det till ett intressant fenomen att granska inom termer för socialt arbete. Syftet med denna avhandling är att lyfta fram hur brottsligheten bland kvinnor ser ut och genom ett genusperspektiv lyfta fram ojämlikheter som kvinnor bemöts av. Denna avhandling är en litteraturöversikt där jag analyserat nio olika vetenskapliga texter om kvinnlig brottslighet. I min analys har jag granskat fenomenet utgående ifrån feministisk teori och lyfter jag fram olika teman ur mina forskningsresultat angående kvinnlig brottslighet. I avhandlingen granskas kvinnlig brottslighet genom fyra olika kategorier: hur ser brottslighet bland kvinnor ut, brott och barndom, kvinnan och brottslighet ur ett normförbrytningsperspektiv och kvinnors attityder mot brottsliga kvinnor. Genom mina resultat vill jag belysa hur ojämställdhet och patriarkala strukturer bidrar till utvecklingen av brottslighet bland kvinnor.

Mitt syfte med avhandlingen är att öka förståelsen för hur barn i familjevård upplever sin familj och sitt hem, genom att undersöka hur barn i familjevård talar om dessa ämnen. Avhandlingen utgår från ett barnperspektiv, och strävar efter att beskriva barns egna tankar och erfarenheter. Forskningsmetoden är litteraturöversikt, och materialet för översikten består av nio olika studier gjorda mellan åren 2010–2019 i vilka man utrett över 200 barns tankar och åsikter om familjevård. Analysmetoden för litteraturöversikten är materialbaserad innehållsanalys. Avhandlingen behandlar de centrala teman som stiger upp ur materialet, dvs. de saker som barn talar om och beskriver som viktiga. Barn talar om sina nya hem och familjevårdarna som trygga och pålitliga, men oberoende av hur bra de är beskrivs de väldigt sällan som viktigare än de biologiska föräldrarna. De biologiska föräldrarnas roll är unik, då de så gott som alltid anses som de viktigaste och närmaste relationerna i barns liv, även om relationerna till dem kan beskrivas som otrygga eller stridiga, eller barn kanske inte alls har kontakt med dem av olika orsaker. Hem beskrivs både som fysisk plats och som en känsla, och hem kan vara både där man officiellt bor eller har bott, eller hos de biologiska föräldrarna oberoende om de flyttat till ett nytt ställe. Resultaten ger en bra inblick i hur barn i familjevård tänker och talar om sin familj och de olika familjerelationerna samt om sitt hem. De centrala aspekterna är ambivalensen i beskrivningarna av familjerna och familjerelationerna, och känslan av tillfällighet som kan ses som en utmaning för familjevården – även om den egentligen är i linje med barnskyddslagen.

Syftet med avhandlingen är att ta reda på och beskriva hur coronapandemin påverkat arbetsmarknaden och hurdana konsekvenser det kan ha för välfärden. För att kontextualisera redogörs kort för hur en tidigare stor kris, 1990-talets recession påverkade arbetsmarknaden och hurdana konsekvenser den haft. I avhandlingen används tidskriften Työpoliittinen aikakauskirja som material. Tidskriften behandlar aktuella frågor på arbetsmarknaden och publiceras av Arbets- och näringsministeriet fyra gånger per år. Analysmetoden är materialstyrd kvalitativ innehållsanalys. Som teoretisk referensram används Durkheims teori om social integration och Antonovskys salutogena perspektiv på välmående. I tidskriften kommer fram tre teman i arbetslivets förändringar orsakade av pandemin; förändring, distansarbete och sysselsättning. Förändring genomsyrar alla artiklar. De snabba förändringarna som följd av pandemin orsakar att gamla prognoser, trender och resultat från projekt inte gäller mer i pandemiomständigheter. För att åtgärda det, och få begriplig samt relevant information har många samarbetsprojekt startat med syfte att följa med aktuella dagsläget på arbetsmarknaden i pandemin. Distansarbete, vilket förekommit i begränsad utsträckning innan pandemin, har genomsyrat arbetslivet även i branscher som inte haft etablerat distansarbete, t.ex. social- och hälsovården. I branscher där distansarbete är möjligt, som bl.a. hotell- och restaurangbranschen har pandemin däremot orsakat arbetslöshet som följd av begränsningsåtgärderna, som togs i bruk för att minska spridningen av covid-19.

Avhandlingens syfte är att undersöka vilka de faktorer är som påverkar delaktighet och självbestämmande inom den senaste forskningen bland personer med intellektuell funktionsnedsättning. Fokuset ligger på hur socialarbetare kan främja delaktighet i deras arbete tillsammans med klienten med intellektuell funktionsnedsättning. För att få båda gruppernas perspektiv synliga är mitt syfte med studien att också jämföra arbetarnas och klienternas synvinklar gällande ämnet och se ifall det finns likheter eller skillnader. Den teoretiska basen för studien består av teorier om delaktighet. Som metod använder sig studien av en litteraturöversikt som består av åtta artiklar från de senaste tio åren. Artiklarna samlas genom systematiska sökningar och kedjesökningar med hjälp av inkluderande och exkluderande kriterier. För att analysera artiklarna i litteraturöversikten använder sig studien av en induktiv innehållsanalys och som resultat uppstår det tre teman. Det första temat är relationen och interaktionen mellan arbetaren och klienten vilket bidrar till delaktighet och självbestämmande. Inom det första temat spelar bland annat kommunikationen och tilliten i förhållandet mellan klienten och arbetaren en stor roll. Det andra temat tar upp utmaningar som speciellt arbetarna upplevde med att främja delaktighet och självbestämmande. Utmaningarna är bland annat tidsbrist och resursbrister på arbetsplatsen och när den egna åsikten styr över arbetet. Det sista temat är hur valmöjligheter och stödbehoven påverkar delaktigheten och självbestämmandet. Temat lyfter bland annat fram hur olika steg före beslutet och efter beslutet påverkar klientens upplevelse av delaktighet och självbestämmande. Diskussionen jämför studiens resultat med den tidigare forskningen och teorin. Diskussionen lyfter upp likheter och skillnader som arbetarna och klienterna hade. Studien besvarar forskningsfrågorna och ger en bild av den senaste forskningen samt idéer och tankar kring vidare forskning.

Enligt adoptionslagen kan gifta par och ensamstående adoptera ett barn. Däremot står det också att ”barnet ska placeras i en familj där han eller hon får två adoptivföräldrar, om det inte med tanke på barnets bästa finns synnerligen vägande skäl för placering i en familj med en ensam förälder”. Syftet med avhandlingen var att utreda vad det innebär att ensam adoptera ett barn från utlandet. För att nå detta syfte har jag använt mig av följande delfrågor: 1. Hurdana känslor och tankar hade de ensamstående adoptivföräldrarna under adoptionsprocessen? 2. Vilka stödformer och copingstrategier använde de för att hantera dessa känslor och tankar? 3. Hurdana förutsättningar hade de att adoptera? Avhandlingen studerar adoptivföräldrars erfarenheter av adoptionsprocessen. För att få en helhetsbild över adoptivföräldrarnas upplevelser har jag använt mig av teman såsom känslor, tankar, stöd, copingstrategier och förutsättningar. Som stöd till min forskning har jag använt mig av stödteorier och copingstrategier, skrivna av bl.a. Gottlieb & Bergen (2010) samt Folkman & Lazarus (1980; 1984; 1985). Därtill är också dessa källor väsentliga i min studie: Eriksson (2009), Socialstyrelsen & Myndigheten för Internationella Adoptionsfrågor (2007) och Rogers (2018). I min kandidatavhandling har jag valt att använda mig av ett eget empiriskt material, som samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade fyra stycken ensamstående adoptivföräldrar som har adopterat barn från Ryssland, Thailand och Indien. Materialet analyserades sedan med hjälp av en styrd kvalitativ innehållsanalys. Ur studiens resultat framkom det att adoptivföräldrarnas adoptionsprocess bestod av bland annat känslor av stress och ångest men också hopp och lycka. För att hantera de känslor som uppstod under adoptionsprocessen använde adoptivföräldrarna främst sig av den emotionsfokuserade copingen samt olika stödformer. I resultatet framkommer det att det inte endast är det emotionella stödet som var viktigt för adoptivföräldrarna, utan alla former av stöd var väsentliga. Det mest betydelsefulla stödet fick de av vännerna och familjen. Dock var också stödet av andra adoptivföräldrar och adoptionssökande viktigt. Även om det fanns ett flertal likheter i adoptivföräldrarnas berättelser framkommer det också i studiens resultat att ”Ingens process är säkert den andras lik”.

Avhandlingens målsättning är att få mera kunskap om ekonomiskt utnyttjande av äldre som bor i servicehus. För att uppnå denna målsättning, så har jag fokuserat på två forskningsfrågor: “På vilket sätt upplever föreståndarna på servicehus att äldre utnyttjas ekonomiskt och vilka orsaker ligger bakom det?” och “Hur arbetar servicehusen enligt föreståndarna för att förebygga ekonomiskt utnyttjande?”. I forskningen deltog fyra föreståndare från olika servicehus i Nyland. Materialet samlades in med semistrukturerade intervjuer och analyserades med tematisk innehållsanalys Ekonomiskt utnyttjande av äldre är inget nytt fenomen, men är ändå något man inte lagt så mycket vikt vid under åren. Eftersom man inte varit intresserad av att forska i ämnet har människor inte heller tillräcklig kunskap om det. För att öka människors medvetenhet om ekonomiskt utnyttjande av äldre, så borde samhället mera öppet behandla det (exempelvis genom kampanjer och utbildningar). Det skulle hjälpa till att förebygga ekonomiskt utnyttjande av äldre Det finns flera olika riskfaktorer för att ekonomiskt utnyttjande kan ske och man kan hitta dem på olika nivåer. På samhällsnivå är en riskfaktor att dagens samhälle inte mera respekterar äldre på samma sätt som tidigare. Man ser i stället äldre som en börda för samhället. På organisationsnivå, i detta fall i servicehus, så kan risken för ekonomiskt utnyttjande bli större då det är brist på personal och resurser, vilket ökar risken för utmattning och stress bland de anställda. På individnivå ökar risken för att bli utsatt, om den äldre har nedsatta funktionsförmåga eller en minnessjukdom. Forskningresultaten visar att också äldre som bor i servicehus blir offer för ekonomiskt utnyttjande, fastän de har ett större nätverk med professionella omkring sig. Det bevisar, att det skulle vara viktigt att forska vidare i ämnet. På det viset kunde man förebygga och eventuellt stoppa ekonomiskt utnyttjande av äldre i tid. Nyckelord: ekonomiskt utnyttjande, äldre, servicehus, föreståndare,

Bostad först-modellen är en interventionsmodell som används i dagens läge för att motverka bostadslöshet. Avhandlingens mål var att studera klienternas och de anställdas erfarenheter av interventionsmodellen och se hur modellen fungerar i praktiken. Jag har gjort en kunskapsöversikt med åtta vetenskapliga artiklar och har använt mig av kvalitativ innehållsanalys för att analysera materialet. I avhandlingen har använts teori som behandlar stigmatisering och social exkludering. Resultatet har kategoriserats i två större teman, sociala växelverkan i Bostad först-modellen samt delaktighet och omgivningens inverkan på klienterna. Resultatet visar att det finns bra möjligheter för klienterna att uppnå en förändring i deras livssituationen genom denna interventionsmodell och faktorer som stöd i vardagen och formande av sociala relationer är viktiga element för rehabiliteringen. Det uppkommer dock ur resultatet att faktorer i klientens omgivning kan medföra utmaningar till integrationen och rehabiliteringen.

Denna avhandling fokuserar sig på ungdomsvåld under Covid-19 pandemin. Syftet med avhandlingen är att lyfta fram hur kvällspressens gestaltar fenomenet ungdomsvåld under pandemitid, samt lyfta fram om det förekommer skillnader (enligt kvällspressen) i jämförelse med tidigare forskning. Forskningen inom ramen för denna avhandling har gjorts som en kvalitativ medieanalys av aderton (18) i kvällspressen publicerade nyhetsartiklar gällande ungdomsvåld under pandemitid. Artiklarna har analyserats med stöd från den teoretiska referensramen. Den teoretiska referensramen behandlar socialkonstruktivism samt gestaltningsteori. Forskningens frågeställningar är: 1) Hur gestaltar kvällspressen ungdomsvåld (med fokus på förrövare) i Finland under Covid-19 pandemin? och 2) Hurudana skillnader förekommer i gestaltningen jämfört med tidigare forskning? Resultatet indikerade att kvällspressens artiklar belyser motstridiga förklaringar och argumentationer gällande ungdomsvåld. Å ena sidan lyfter artiklarna fram att ungdomsvåld ökat, å andra sidan påstås det att några desto större förändringar i jämförelse med förut inte skett. De skillnader som lyfts fram är att våldet blivit råare, eller att en liten minoritet av unga mår allt sämre. Som del orsak förklaras de undantags-omständigheter som Covid-19 pandemin medfört. I koppling till den teoretiska referensramen är slutsaten från studien, att det är nödvändigt att anta ett mediekritiskt förhållningssätt till kvällspressens artiklar och massmedia. Kvällspressens artiklar vad gäller ungdomsvåld stämmer dels överens med vad tidigare forskning indikerar, men gestaltningen ger ingen entydig bild. Tillika är samhälleliga problem så som ungdomsvåld alltför mångfacetterat för entydiga gestaltningar, då de påverkar och påverkas av samtliga nivåer samtidigt. Dessa bör granskas både individuellt och strukturellt, samt kritiskt, för att perspektivet skall vara så helhetligt som möjligt.