Browsing by study line "Sociologi"

I min avhandling granskar jag fem stycken skilda akademiska verk kring ämnet Finlands translag och dess förnyelse, som blev godkänd i riksdagen februari 2023. I min analys kommer jag fram till att translagen, speciellt den tidigare translagen från 2003, håller disciplinerande makt över transsubjektet och dess klassificering. I translagen som trädde i kraft 2003 blev makten över definierandet av det ”sanna transsubjektet” given åt psykiatriska instituten, som ledde till att transpersoner tvingades anpassa sig med strikta binära könsnormer. I den förnyade versionen av translagen är makten över juridiskt ändrande av könsbeteckning förflyttad från psykiatrin till juridiska anstalten. Det är alltså fortfarande någon utomstående makt som bestämmer över vem som kan anses vara transperson och vem inte. Jag kopplar min analys till Foucaults syn på makt som grundad i kunskapsskapning, att de som har makten att definiera har även makten att styra.

Ämnet som behandlas i denna kandidatavhandling är europeisk, främst nordisk, högerextremism. Forskningen har utförts genom litteraturstudier. Som stomme för analysen används social rörelseteori och teori om avvikande beteende. De centrala frågorna i den här avhandlingen är hur högerextremistiska grupper mobiliseras, hur gruppdynamiken i en högerextrem grupp kan se ut, och hur högerextremism bryter mot allmänna samhällsnormer. Ämnet är värt att undersöka på grund av faktumet att högerextremism har blivit alltmer förekommande i västerländska samhällen under de senaste åren, och tidigare forskning har visat att högerextremism kan utgöra ett hot för demokratin. Vid ett flertal tillfällen har det även begåtts eller planerats våldsdåd i högerextrem anda. Mina upptäckter inkluderar att högerextremism till stor del passar in på definitionen av en social rörelse med kollektiva identiteter, konfliktförhållanden och en definition av utegrupper. Ledarskapsmodellen i högerextrema grupper har genomgått en förändring under de senaste decennierna, från en karismatisk stark ledare till en diffus hierarki. Mobilisering av högerextrema grupper teoriseras hända av en mängd olika orsaker, men kort sammanfattat sker det oftast som en respons till upplevda hot, speciellt ekonomiska, sociala eller politiska sådana. Högerextrem aktivitet kan potentiellt bryta mot både lagbaserade samhällsnormer, anti-rasismnormer, samt de informella sociala normerna. Dessa fynd sammanställer en bild av högerextremismens motivationer och förhållande till normer, samtidigt som de belyser hur en högerextrem grupp är sammansatt.

Medelhavsrutten för migranter är extremt farlig, som årligen resulterar till flera migranters död. Dock är det inte endast färden över havet som dödar migranterna, men även de beslut och åtgärder som EU använder sig av för att kontrollera migrationen vid området. Jag har analyserat politiken och åtgärderna genom sociologiska teorier för att visa EU:s skyldighet i dödsfallen och lidandet av migranter. Analysen har gynnat mig att diskutera djupare olika fenomen som leder till dödligheten och våldet, exempelvis behoven av kontroll. Efter min analys om dödligheten och våldet på migranter kunde jag se tecken på EU:s skuld över händelserna vid Medelhavet.

I sociologin ses skam som en konstant närvarande känsla. Människor reglerar sina känslor och handlingar för att undvika känslan av skam. Enligt Erving Goffman (1967) tar människan olika roller till hjälp för att undvika skam. Människan försöker leva upp till andras standarder eller standarder som de föreställer de andra ha. I min kandidatavhandling vill jag belysa vilken roll känslan skam har i reproduktion av klassamhället. Jag kommer att beskriva personer i arbetarklassens erfarenheter av skam och hur skam uttrycks i ett samhälle där de högre klasserna dominerar. Att födas till en arbetarklassfamilj är att födas till en förtryckt position. Genom att en person från födseln klassificeras som moraliskt underlägsen, osynliggörs den strukturella symboliska makten. Då blir makten svår att ifrågasätta. I avhandlingen kommer jag att diskutera Bourdieus (1989) olika former av kapital och deras påverkan på klasshierarkier och skam. Jag diskuterar även könsskillnader inom arbetarklassen samt hur skam ses från genusperspektiv. Granskandet av kvinnor vid universitet tydliggör vikten av att känna tillhörighet i den medelklassiga akademiska världen.

Klimat- och hållbarhetskrisen är den största utmaningen mänskligheten i framtiden måste åtgärda. Första inblicken om klimatkrisen gavs redan på 70-talet, men den politiska sfären har om och om igen visat sin kraftlöshet i att skapa tillräckliga strukturella förändringar som är nödvändiga för att åtgärda situationen. Orsaken till denna oförmåga förklaras genom en post-politisk teoretisering, som beskriver den nuvarande diskussionen av klimatkrisen som avpolitiserad, där den till synes naturvetenskapliga diskursen dominerar. Den post-politiska kritiken riktar sig mot den nuvarande nyliberala hegemonin, som bara förstärker det socio-politisk-ekonomiska status quo. Ett annat användbart synsätt förklarar vanliga människors känslor, likgiltighet och förnekelse av klimat- och hållbarhetskrisen i vad Kari Marie Norgaard (2011) kallar förnekelsen sociala organisering. Den nuvarande representativa demokratiformen och den politiska kulturen har redan länge drabbats av en oförmåga att skapa större strukturella förändringar. För att skapa storskalig förändring riktas blicken till det civila samhället. Civila rörelser har historiskt sett varit drivkrafter för många samhälleliga förändringar som medfört rättigheter som idag betraktas som självklara, och miljörörelsernas krav är sammanfallande med många tidigare rörelser. Finland påverkas för tillfället av många snabbt växande miljörörelser med olika strategier; Fridays for Future, Climate Move och Extinction Rebellion. Ingen enskild rörelse kan troligen erbjuda svar till alla problem, och därför är en mångsidighet i miljörörelsen önskvärt. I den här avhandlingen har jag ändå valt att fokusera på Extinction Rebellion, från både en global och finländsk kontext. Samhällelig förändring handlar om fortlöpande förhandlingar och hänsynstagande av nya perspektiv. Extinction Rebellion och Elokapina har mobiliserat en hel del nya aktivister genom aktioner som använder fredlig civil olydnad. Delvis beror den storskaliga mobiliseringen på att klimat- och hållbarhetskrisen ständigt blir allt svårare att ignorera, men delvis är orsaken också den flitiga planeringen och de visuellt och strategiskt finslipade aktionsplanerna på Extinction Rebellions sida. Att bryta ner tanken om ”riktiga aktivister” och motarbetning av skam och skuld gör aktivism mer lättillgänglig för nya aktivister. Kollektiva handlingar bryter också ner den samhälleliga förnekelsens sociala organisering, och bjuder på hopp och kamratstöd av andra likasinnade.

I dagens samhälle utspelar sig våra liv i en allt högre grad på sociala medier, vilket innebär att vi i en större utsträckning än tidigare påverkas av det innehåll som delas via dem. Innehållet som delas har förändrats med tiden och präglas ganska långt av olika medel för intrycksstyrning. Med intryckstyrning menas innehåll som skapas, och ofta förstärks och manipuleras, för att förmedla önskvärda intryck. Istället för att dela innehåll som beskriver verkligheten, delas innehåll som representerar en önskad tillvaro. Denna, ofta förvrängda bild av verkligheten, får konsekvenser på den psykiska hälsan och bidrar till ett ökat illamående i samhället. Syftet med denna avhandling är att granska hur intrycksstyrning fungerar på sociala medier, med att särskilt fokusera på mer extrem intrycksstyrning som framför allt används av influerare. Intrycksstyrningen som influerare använder sig av kan ha en stor inverkan på en allmän nivå, eftersom den mer eller mindre påverkar en stor del av de som är aktiva användare av sociala medier. Som teoretisk referensram används Goffmans dramaturgiska modell som utvecklats för att få en förståelse för det sociala samspelet som sker öga mot öga. Avhandlingen grundar sig också i tidigare forskning och litteratur om intrycksstyrning och sociala medier. I avhandlingen beskrivs vad intrycksstyrning innebär och på vilket sätt Goffmans dramaturgiska modell kan tillämpas på sociala medier. Avhandlingen redogör också för skillnaderna mellan den intrycksstyrningen som sker öga mot öga och den som sker via sociala medier samt för de konsekvenser intryckstyningen har på samhället och den psykiska hälsan.

Avhandlingen behandlar fördelningen av hushållsarbetet i heterosexuella relationer i dialog med Anthony Giddens teori om rena relationer (1995). Giddens teori om rena relationer utformades på 90-talet och beskriver en relationstyp baserad på autonomi, jämlikt deltagande och känslomässigt utbyte mellan parter. Enligt Giddens är rena relationer möjliga att uppnå då förhållanden inte längre är institutionaliserade i samhället. Jag beskriver hur teorin om den rena relationen kan problematiseras, genom att granska fördelningen av hushållsarbete i relationer. I heterosexuella relationer gör kvinnan fortfarande en majoritet av hushållsarbetet inom Det globala nord, även om trenden går mot en mera jämlik fördelning. En ojämlik fördelning av hushållsarbete har en negativ effekt på förhållandets kvalitet och hushållsarbete framstår som en av de största orsakerna till konflikter i förhållanden. Samtidigt uttrycks en tro på jämlikhet, framförallt bland unga par. Det uppkommer en diskrepans mellan tron på jämlikhet och den ojämlika fördelningen av hushållsarbete. I avhandlingen argumenterar jag för att par har en strävan efter rena relationer, som de beskrivs av Giddens, men att de misslyckas med att skapa rena relationer, vilket framkommer i fördelningen av hushållsarbete. Paren skapar istället uppfattningen av en god relation, genom att använda sig av strategier för rättfärdigande av en ojämlik fördelning av hushållsarbetet. Genom att använda sig av rättfärdigande strategier försäkrar sig paren om förhållandets fortlevnad. En tro på idealet om rena relationer räcker i sig inte för att skapa rena relationer, eftersom förhållanden inte är frånkopplade samhället de existerar i. Jag argumenterar för att Giddens teori om rena relationer frånser förhållandens materiella villkor och heterosexualitetens historia av ojämlikhet.

Islam har redan länge varit en av de största religionerna globalt och under de senaste årtiondena har människor från länder med islam som majoritetsreligion börjat migrera till Europa och de nordiska länderna. Den växande multikulturalismen har tyvärr bevisat hur rasism och islamofobi är vardagligt i vårt samhälle. Det finns en hel del forskning om hur samhället, människor och politiska partier förhåller sig till islam, vilket jag diskuterar från ett sociologiskt perspektiv. I avhandlingen beskriver jag olika former av islamofobi, hur och var det förekommer och möjliga orsaker till att islamofobi existerar. Medierna har stor makt över vad allmänheten tänker, vilket kommer fram i hur islam som religion beskrivs samt hur muslimernas kultur diskuteras. Detta är delvis orsaken till att människor förhåller sig skeptiskt för islam. Olika teoretiska perspektiv diskuteras i denna avhandling, exempelvis orientalism, othering (dvs. andrafiering) och könsperspektivet tillämpas också. Målet är att förstå de olika formerna av islamofobi i de nordiska länderna samt att diskutera multikulturalism, rasism och främlingsfientlighet i både politisk och vardaglig diskussion.

Migration är utöver en geografisk resa även en politisk och social resa. Invandring definierar både de geografiska och politiska gränserna hos nationalstaten. Då en asylsökande beviljas asyl i Finland börjar integrationsprocessen som ska hjälpa personen att bli en del av det finska samhället så fort som möjligt. Ur ett kritiskt perspektiv behandlas de sociala och politiska aspekterna av migration som kan leda till svårigheter för asylsökanden under integrationstiden. Integrationsbegreppets betydelse analyseras för att förstå hur uppfattningen om integration kan leda till konsekvenser för de som ska integreras. Analysen leder till slutsatsen att det är just uppfattningen om vad integration innebär som får konsekvenser för migranter. Migrationspolitiken borde framhäva relationer mellan alla människor i samhället, istället för att fokusera på det nationella och på att endast integrera migranterna.

En kandidatavhandling där jag presenterar kvinnlig sexualitet och sexuellt självförtroende utgående från termen ”erotic empowerment” och sexuell autonomi. Mitt syfte med avhandlingen är att diskutera kvinnors utveckling av sexuellt självförtroende och vilka genushierarkiska och sexualitetskontrollerande villkor som sätter utmaningar för detta. Till en början presenterar jag en teoretisk bakgrund där jag lyfter fram den kvinnliga sexualitetens plats i samhället. Jag ger ett historiskt perspektiv på kvinnlig sexualitet och presenterar teorier till varför och hur kvinnors sexualitet har kontrollerats samhälleligt. För att fortsätta diskussionen om kvinnlig sexualitet fokuserar jag i resten av kapitlen på ämnena feministisk pornografi, gränsöverskridande beteende och kommersiell erotisk konsumtion. Dessa tre ämnen är relevanta eftersom de kan vara praktiker för kvinnor att ta del av för att utveckla och förbättra sitt sexuella självförtroende. Feministisk pornografi kan visa kvinnor hur olika sorter av njutning och lust är acceptabelt. Jag diskuterar hur pornografin kan, liksom sexuellt kommersiella utbud, uppmuntra kvinnor till att bejaka och acceptera sin egen sexualitet. I diskussionsdelen lyfter jag fram hur feminint kodade normer för sexuellt beteende kan fungera som vägledning för kvinnor och använder Goffmans teatermetafor för att förtydliga denna tanke. Sexuella normer kan både vara tröstande och bra för en del kvinnor och erbjuda trygga referensramar medan de för andra kan upplevas som begränsande. Jag lyfter fram den ”vardagsonanerande” kvinnan som person och frågar var hon har sin plats i dessa roller för uttryckande av kvinnlig sexualitet. Den vardagsonanerande kvinnan är hon som inte skäms över sin sexualitet men som inte heller identifierar sig som en av de ”gränsöverskridande” kvinnorna.