Browsing by study line "Sosiologia"

I min avhandling granskar jag fem stycken skilda akademiska verk kring ämnet Finlands translag och dess förnyelse, som blev godkänd i riksdagen februari 2023. I min analys kommer jag fram till att translagen, speciellt den tidigare translagen från 2003, håller disciplinerande makt över transsubjektet och dess klassificering. I translagen som trädde i kraft 2003 blev makten över definierandet av det ”sanna transsubjektet” given åt psykiatriska instituten, som ledde till att transpersoner tvingades anpassa sig med strikta binära könsnormer. I den förnyade versionen av translagen är makten över juridiskt ändrande av könsbeteckning förflyttad från psykiatrin till juridiska anstalten. Det är alltså fortfarande någon utomstående makt som bestämmer över vem som kan anses vara transperson och vem inte. Jag kopplar min analys till Foucaults syn på makt som grundad i kunskapsskapning, att de som har makten att definiera har även makten att styra.

Ämnet som behandlas i denna kandidatavhandling är europeisk, främst nordisk, högerextremism. Forskningen har utförts genom litteraturstudier. Som stomme för analysen används social rörelseteori och teori om avvikande beteende. De centrala frågorna i den här avhandlingen är hur högerextremistiska grupper mobiliseras, hur gruppdynamiken i en högerextrem grupp kan se ut, och hur högerextremism bryter mot allmänna samhällsnormer. Ämnet är värt att undersöka på grund av faktumet att högerextremism har blivit alltmer förekommande i västerländska samhällen under de senaste åren, och tidigare forskning har visat att högerextremism kan utgöra ett hot för demokratin. Vid ett flertal tillfällen har det även begåtts eller planerats våldsdåd i högerextrem anda. Mina upptäckter inkluderar att högerextremism till stor del passar in på definitionen av en social rörelse med kollektiva identiteter, konfliktförhållanden och en definition av utegrupper. Ledarskapsmodellen i högerextrema grupper har genomgått en förändring under de senaste decennierna, från en karismatisk stark ledare till en diffus hierarki. Mobilisering av högerextrema grupper teoriseras hända av en mängd olika orsaker, men kort sammanfattat sker det oftast som en respons till upplevda hot, speciellt ekonomiska, sociala eller politiska sådana. Högerextrem aktivitet kan potentiellt bryta mot både lagbaserade samhällsnormer, anti-rasismnormer, samt de informella sociala normerna. Dessa fynd sammanställer en bild av högerextremismens motivationer och förhållande till normer, samtidigt som de belyser hur en högerextrem grupp är sammansatt.

Elokapina har under de senaste åren framstått som en rörelse som engagerar både unga och äldre och som genom ovanliga demonstrationsmetoder så som vägblockader har fått åt sig mycket uppmärksamhet och förundran. Opinioner i samhället relaterat till rörelsen är inte homogena. Klimatfrågor och att lösa den så kallade klimatkrisen utgör konstant en större del av vår vardag och metoder för att motarbeta klimatförändring genomsyrar nu vårt samhälle. I avhandlingen granskas den sociala klimatrörelsen Elokapina. Motiv till deras aktion, effekterna därefter och den samhälleliga reaktionen är de centrala delarna. Som teoretiska ramverk utnyttjas bland annat Stanley Cohens teori om moralpanik och J. Craig Jenkins resursmobilisationsteori. Syftet är att introducera rörelsen, vad de står för, hurudana former av aktion de tar till och hur samhället (som till exempel polisen) reagerar. Ett urval mediaprodukter från ”vardagsmedia” som Yle och Iltalehti och även partipolitisk media illustrerar samhällets relation till Elokapina och rörelsens aktion. I avhandlingen kommer jag fram till att samhället främst genom vardagsmedian ser de negativa effekterna av Elokapina och att polisen upplever rörelsen som ett hot mot samhället. Den neutrala” vardagsmedian innehåller mera homogent negativt material relaterat till rörelsen än vad jag förväntat mig. De ”ovanliga aktionsformerna” som Elokapina utnyttjar för med sig mycket synlighet men rörelsens egentliga mål blir delvis dolda på grund av den starka reaktionen från samhället i vardagsmedian.

Estetiskt kapital är ett senare utvecklat analytiskt begrepp som nog existerat en längre tid men inte varit ett diskussionsämne på samma sätt inom sociologin tidigare, som det är idag. Trots att det estetiska kapitalet inte diskuteras i Bourdieus verk så går det estetiska kapitalet att läggas in i Bourdieus teoretiska ramverk för kapital (Bourdieu 1984). Det betyder också ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital går att byta mot estetiska kapital och tvärtom. Det estetiska kapitalet har på senare tid diskuterats både inom sociologin och i allmänhet. Ämnet har blivit speciellt intressant i och med dess påverkan på arbetsmarknaden och det är också vad den här avhandlingen diskuterar. Det estetiska kapitalet påverkar olika beroende på kön. Kvinnor som använder sitt estetiska kapital för att byta ut det mot till exempel ekonomiskt kapital blir dömda, medan män som gör lika inte märkt några särskilda konsekvenser. Ändå är det kvinnorna i samhället som förväntas ta hand om sitt utseende i en högre utsträckning än män. Konsumtionskulturen diskuteras i de flesta fall som en av orsakerna för det estetiska kapitalets framväxt.

Lejonet eller kungen av djungeln är ett av de kändaste afrikanska djuren som är en del av de mest populära sevärdheterna för västerländska turister som besöker Afrika. Den stora efterfrågan av lejonturism har bildat en marknad för lejon inom fängslade områden utanför de vilda savannerna. Turister idag kan välja mellan att åka på lejonsafarin i nationalparker eller reservat, jaga lejon som är uppfödda för syftet att bli jagade, eller volontärarbeta med lejon på reservat där man har möjligheten till närkontakt med dem. Syftet med avhandlingen är att diskutera hur de koloniala strukturerna reproduceras genom lejonturism i Afrika med hjälp av postkolonial teori. Den teoretiska basen för avhandlingen baserar sig på postkoloniala teorier. Exempel på dessa är Stuart Halls (1992, 170) beskrivning om hur européerna under imperial tid idealiserade och jämförde Amerika med sina egna länder och Robert Youngs (2001, 69) frågeställningar om rollen av europeisk kultur i kolonialismen och den fortsatta exploateringen. De olika formerna av turism med icke-vilda lejon är ofta kopplade via samarbete, det vill säga att om man volonterar med lejon kan organisationen ifråga göra samarbete med företag specialiserade på lejonjakt. Turism med lejon förespråkar oftast inte de lokala intressen för rekreation och lokalbefolkningens begränsade möjligheter att delta på grund av den dåliga infrastrukturen utesluter dem att ta del i lejonturism. Fenomenet där turism utövas på bekostnad av lejon återspeglar den dystra koloniala historien av Afrika, där västerländska intressen utövades på bekostnad av lokalbefolkningen. Den koloniala bakgrunden påverkar afrikanska samfund än idag och den globala ojämlikheten styr drivande krafterna av turism. Konflikterande intressen mellan västerländska turister och afrikaner, kan leda till konflikter mellan människa och djur, hälsorisker för lokalsamfundet och en ohållbar form av volontärturism som har även negativa konsekvenser för lejonet.

Islam har redan länge varit en av de största religionerna globalt och under de senaste årtiondena har människor från länder med islam som majoritetsreligion börjat migrera till Europa och de nordiska länderna. Den växande multikulturalismen har tyvärr bevisat hur rasism och islamofobi är vardagligt i vårt samhälle. Det finns en hel del forskning om hur samhället, människor och politiska partier förhåller sig till islam, vilket jag diskuterar från ett sociologiskt perspektiv. I avhandlingen beskriver jag olika former av islamofobi, hur och var det förekommer och möjliga orsaker till att islamofobi existerar. Medierna har stor makt över vad allmänheten tänker, vilket kommer fram i hur islam som religion beskrivs samt hur muslimernas kultur diskuteras. Detta är delvis orsaken till att människor förhåller sig skeptiskt för islam. Olika teoretiska perspektiv diskuteras i denna avhandling, exempelvis orientalism, othering (dvs. andrafiering) och könsperspektivet tillämpas också. Målet är att förstå de olika formerna av islamofobi i de nordiska länderna samt att diskutera multikulturalism, rasism och främlingsfientlighet i både politisk och vardaglig diskussion.

Migration är utöver en geografisk resa även en politisk och social resa. Invandring definierar både de geografiska och politiska gränserna hos nationalstaten. Då en asylsökande beviljas asyl i Finland börjar integrationsprocessen som ska hjälpa personen att bli en del av det finska samhället så fort som möjligt. Ur ett kritiskt perspektiv behandlas de sociala och politiska aspekterna av migration som kan leda till svårigheter för asylsökanden under integrationstiden. Integrationsbegreppets betydelse analyseras för att förstå hur uppfattningen om integration kan leda till konsekvenser för de som ska integreras. Analysen leder till slutsatsen att det är just uppfattningen om vad integration innebär som får konsekvenser för migranter. Migrationspolitiken borde framhäva relationer mellan alla människor i samhället, istället för att fokusera på det nationella och på att endast integrera migranterna.

Syftet med avhandlingen är att kritiskt granska kvinnornas roll i fredsbyggandet, både från ett genuskritiskt perspektiv och genom ett kritiskt perspektiv mot det västerländska biståndssystemet. Kvinnor och män upplever konflikter på olika sätt. Kvinnor har ofta inte samma möjligheter att delta i fredsbyggandet och det finns problem i hur kvinnor stöds efter konflikter. Kvinnoorganisationer spela en stor roll i att få kvinnor med i fredsbyggandet. De ger kvinnor en möjlighet att kunna vara med och delta, samtidigt som de tar upp genusfrågor och hämtar fram de problem som finns inom det. Lokala aktörer spelar en stor roll för att en hållbar fred ska nås. Internationella institutioner lägger mycket fokus på att ta med lokala organisationer och aktörer i fredsbyggandet, men det händer, att fokuset inte är tillräckligt brett, och att det bara är en del lokala aktörer och organisationer som får möjligheten att delta. Det räcker inte med att en lokal organisation eller en kvinna är med i fredsbyggandet, utan det ska finnas mycket variation och lokala aktörer och kvinnor ska få vara med och delta på olika nivåer i frågor som berör dem. Som exempel används i avhandlingen FN:s resolution 1325 som handlar om kvinnor, fred och säkerhet.

Film som medium är mer än bara underhållning. Filmer förmedlar information genom både visuella och auditiva medel och de har en unik förmåga att påverka attityder och kunskap hos tittarna. På vilket sätt fenomen och människor framställs i film är därmed viktigt för hur dessa bemöts i samhället. Syftet med denna avhandling är att undersöka porträtteringen av psykisk ohälsa i film och dess påverkan på uppfattningarna om psykisk ohälsa i samhället. Psykisk ohälsa är ett mycket vanligt tema i film men porträtteringen är starkt påverkad av de kommersiella mål som styr filmbranschen. Det är därför vanligt att psykisk ohälsa används som en dramatiserande faktor och porträtteringens fokus ligger på att väcka reaktioner och känslor hos tittarna, snarare än på att återberätta verkligheten av psykisk ohälsa. Det finns tydliga trender i porträtteringen av psykisk ohälsa i film som bidrar till att upprätthålla stereotyper och stigma kring psykisk ohälsa i samhället. Under senare år har det ändå gjorts satsningar på mer sanningsenliga porträtteringar av psykisk ohälsa som i sin tur visats minska stigmat kring psykisk ohälsa. Denna avhandling belyser det komplexa sambandet mellan film, samhället och psykisk ohälsa och betonar vikten av att kritiskt granska porträtteringen av psykisk ohälsa i film.

I denna avhandling granskas rasifiering och gränser som fenomen och hur de kan beskrivas och analyseras som processer och handlingar. För att göra detta diskuteras även begreppet “ras” för att tydligare visa vad rasifiering är. Dessutom diskuteras olika kategoriseringar av migranter, för att illustrera hur rasifiering kan komma i uttryck och hur gränser görs och upprätthålls av de människor som är i kontakt med dem. Eftersom gränser och rasifieringsprocesser hör till två olika akademiska traditioner har jag valt att koppla ihop dessa genom att granska “flyktingkrisen” 2015 och med hjälp av bland annat medieanalyser diskutera hur både gränser och rasifieringsprocesser förekom under “krisen”. Dessutom kommer begreppet islamofobi behandlas som en form av rasifiering för att ytterligare visa hur rasifieringsprocesser tedde sig under “flyktingkrisen”. Syftet med denna avhandling är att diskutera hur “ras” och rasifiering syns i gränsskapande, samt hur gränser och rasifieringsprocesser upprätthålls vid territoriella gränser. För att underlätta avgränsningen av ämnet i denna avhandling ligger större fokus på territoriella gränser, samtidigt som även mer flytande former av gränsgörande behandlas. En av de mest slående iakttagelserna i denna litteraturöversikt är hur likartade processer gränser och rasifiering vid närmare anblick är. Ett exempel på detta är hur både gränser och rasifiering som processer påverkas av den historiska, geografiska och spatiala kontexten de granskas i. Processernas likhet i kombination med det politiskt instabila läget i världen i och med Rysslands anfallskrig mot Ukraina, samt Finlands och Sveriges inträde i NATO visar vikten av fortsatt forskning som kombinerar dessa två ämnen.