Browsing by study line "Valtio-oppi ja hallinto"

I denna avhandling analyserar jag arbetsprocessen och legitimiteten kring lagberedningen av äldreomsorgsreformen samt lagen om personaldimensionering. Äldreomsorgslagstiftningen är i denna avhandling av intresse, eftersom lagberedningsarbetet inkluderat flera olika aktörer och intressegrupper från olika sektorer både inom och utanför statsförvaltningen. Därmed kan policyprocessen anses vara ett exempel på kollaborativ styrning. I analysen ligger fokus på input- och throughput-legitimitet; både gällande hur inkluderande processen har varit, hur väl olika typer av intressenter har varit representerade i arbetet, hur transparent processen har varit samt hurdana verkliga påverkningsmöjligheter medlemmarna i arbetsgruppen samt övriga aktörer har haft under beredningen. Analysmaterialet i avhandlingen baserar sig på offentligt material kring arbetsprocessen under lagberedningen och innehåller mötespromemorior från arbetsgruppens och de olika ansvarssektionernas möten, protokoll från diskussionstillfällen, remisser från olika aktörer samt arbetsgruppens slutrapport. Fallstudien utgår från en deduktivt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet för studien är att både input-legitimiteten och throughput- legitimiteten för kollaborativa policyprocessen var på en nöjaktig nivå och det fanns brister i både inkludering och representation av relevanta aktörer samt i transparensen av själva arbetsprocessen och därtill brister gällande faktiska påverkningsmöjligheter bland deltagarna.

Avhandlingen undersöker relationen mellan demokrati, datahantering och integritet på nätet. I brist på en bättre översättning så används ordet integritet som en synonym till engelskans privacy i texten. Det primära fokuset ligger i att jämföra datahanteringsregleringar utifrån ett ramverk som beskriver relationen mellan integritet och demokrati. Integritet relateras främst till integritet på nätet. Betydelsen av integritet byggs upp i texten och relateras därefter till olika demokratiska värderingar. De regleringar som jämförs är den allmänna dataskyddsförordningen i EU och lappverket av reglering gällande dataskydd och integritet i USA. Med andra ord jämförs den reglering som är bindande för alla medlemsländer i EU och den som är bindande för alla stater i USA. Studien belyser inte regleringar inom enskilda stater i USA, eller enskilda medlemsländer inom EU. Samarbetet mellan EU och USA gällande dataflöde, även om det är relevant, analyseras inte heller i studien. Datahanteringsförordningen för båda parter förklaras kort, men utöver regleringen så beaktas inte kulturella skillnader eller liknande som förklarande faktorer. Huruvida EU eller USA kan betraktas som demokratier och vad en demokrati egentligen innebär är inte heller något som studien redogör för. Utgångspunkten ligger i att USA och EU båda kan betraktas som sammansatta demokratier vilket tillåter jämförelsen (Fabbrini, 2011). Vad en demokrati innebär behandlas också endast på en mycket allmän nivå. Begreppet demokrati relateras främst till Dahls (1998) kriterier för en demokrati, samt allmänna värderingar som ofta anses vara centrala för demokratier likt frihet, autonomi och jämlikhet. Det är frågan om en jämförande studie med tidigare forskning som huvudsakligt material. Basen för jämförelsen är en komparativ studie av Ruben de Bruin (2022), vilken redogör för USA:s och EU:s datahanteringsförordningar. Före den här genomgången definieras integritet på nätet samt data i dagens värld och deras koppling till demokrati. En beskrivning av USA:s och EU:s datahanteringsförordningar och kopplingen mellan integritet och demokrati tillämpas därefter i en jämförelse som svarar på forskningsfrågan: vilka konsekvenser har regleringen av dataskydd och integritet för demokratin i USA och EU? Studien avslutas med en allmän diskussion kring tematiken.

Mitt syfte med studien är att undersöka hur aktörer i populistiska vs. traditionella partier reagerar vid en mer traditionell, ekonomisk skandal. Studien utfördes i Finland, och jämförde aktörer i det populistiska partiet Sannfinländarna med aktörer i mer traditionella partier (De Gröna och Centern). Essän bidrar med kunskap om hur populistiska och traditionella politiska aktör reagerar och kommunicerar då de är inblandade i en ekonomisk skandal. I studien utfördes en deduktiv kvalitativ analys av fyra ekonomiska skandaler där skandalens livscykel analyserades och analysen hade ett särskilt fokus på skandalens kulminering (aktörens reaktion). Resultatet visade bl.a. att aktörer i traditionella partier ber snabbt om ursäkt för skandalen till skillnad från aktörer i populistiska partier som tenderar att inte be om ursäkt för skandalen. Konsekvenserna tenderade också att vara mer allvarliga för de traditionella aktörerna. De populistiska aktörerna i studien tenderade också att avfärda skandalen i högre grad i motsats till traditionella aktörer och hade mindre allvarliga konsekvenser i deras framtida karriärer.

Myndigheter och beslutsfattare har i offentliga institutioner och företag en stor inverkan på den verksamhet som idkas. Det är avgörande för säkerställandet av demokratin att det finns bestämmelser om mekanismer som säkerställer att beslutsfattarna står till svars för sina handlingar och beslut. Säkerställandet av den offentliga sektorns verksamhet är i synnerhet relevant inom den ekonomiska aktiviteten där transparens och ansvarsutkrävande spelar en avgörande roll för främjande av öppenhet, integritet samt förtroende i makthavarnas verksamhet. På grund av strukturförändringen New public management har utsuddade sektorer uppstått som tydliggör hur statligt ägda företag blandar statligt regi med privat ekonomisk verksamhet. Problematiken är att de statligt ägda företagen ligger i en skärningspunkt mellan offentlig och privat verksamhet men måste trots detta uppfylla kraven på ansvarsutkrävande och transparens som förväntas av offentliga myndigheter. Corporate Social Responsibility används för att öka transparensen i företagsverksamhet genom att främja ansvarsfullt och öppet beteende. Avhandlingen kommer därmed att analysera det som Fortum tar upp i sin CSR-rapport i hur indikatorerna för transparens och ansvarsskyldighet uppfylls i den offentliga sektorns bolagsägande. Genom att undersöka Fortums CSR-rapport kan denna studie bidra till en ökad förståelse för hur den offentliga sektorns bolagsägande kan påverka företagens redovisning av CSR och därmed kommunikationen till intressenterna, medborgarna och samhället. Avhandlingen bygger på OECD:s riktlinjer för multinationella företag, Europeiska revisionsrättens sex centrala komponenter för ansvarsutkrävande, OECD:s riktlinjer för säkerställandet av en högkvalitativ transparens i företag samt Fortums Sustainability rapport för 2022 som motsvarar företagets CSR. De kategorier som analyseras i rapporten består av: roller och ansvar, information och rapportering, ägarfunktion och uttalande om mål, intressentrelationer, portföljen och finanser samt risker och riskfaktorer. Resultatet av analysen var av verifierande karaktär där Fortum till stor del rapporterat om de kategorier som krävs av ett statligt ägt företag där företaget mest betonade vikten av information, rapportering och uttalande om mål. Det konstateras även att Fortum starkt betonar kontakten till sina intressenter.

Denna avhandling undersöker könsbaserat väljarbeteende (gender-based voting). Det syftar till att en väljare röstar på en kandidat av sitt eget kön. Könsbaserat väljarbeteende påverkar valresultaten i Finland. Valsystemet i Finland är optimalt om man vill undersöka könsbaserat väljarbeteende. Trots detta finns det en forskningslucka angående ämnet i Finland och världen. Tidigare har manliga kandidater röstat huvudsakligen på manliga kandidater, medan kvinnliga väljarnas röster har fördelats jämnare mellan könen. Under riksdagsvalen 2019 skedde det en stor förändring angående könsbaserat väljarbeteende. Klyftan mellan könen som under riksdagsvalen 2007 till 2015 varit ungefär 20 procent minskade drastiskt till endast 4 procent. Med hjälp av tidigare forskning granskar jag hur könsbaserat väljarbeteende har utvecklats under tidsperioden 2007 till 2019 i Finland. Eftersom de flesta studier fokuserar sig på denna tidsperiod har jag även valt att avgränsa avhandlingen till den. I avhandlingen har jag valt att undersöka könsbaserat väljarbeteende med hjälp av följande faktorer: andelen kvinnliga kandidater i riksdagsval; andelen kvinnliga ledamöter i riksdagen, val av parti; och ålder. I min analysdel ingår det även en jämförelse kring hur stor roll kandidatens kön har i riksdagsval. Faktorerna ger mig en djupare förståelse av hur könsbaserat väljarbeteende har utvecklats mellan åren 2007 och 2019. Som metod tillämpar jag kvantitativ textanalys.

I denna avhandling analyserar jag politiska diskurser i form av utlåtanden och tal av Finlands president Sauli Niinistö. Syftet med analysen är att bedöma ifall presidenten kan anses vara en säkerhetiserande aktör som ämnar säkerhetisera Ryssland. Som utgångspunkt för analysen kommer jag att anta ett konstruktivistiskt förhållningssätt. Detta förhållningssätt grundar sig i Barry Buzans, Ole Waevers och Jaap De Wildes securitisation theory, som i denna avhandling kommer att refereras till som säkerhetiseringsteorin. Säkerhetiseringsteorin är ett ramverk som möjliggör analys över hur frågor förvandlas från politiska frågor till säkerhetsfrågor via en process som Buzan et al. kallar för säkerhetisering. Säkerhetiseringsteorin och dess olika dimensioner kommer att redogöras utförligt senare i avhandlingen. I avhandlingen analyserar jag 5 tal/uttlåtanden av Finlands president Sauli Niinistö med syftet att identifiera ifall det skett en märkvärdig förändring i diskursen som presidenten för gällande Ryssland före och efter Rysslands invasion av Ukraina den 24.02.2022. Forskningsfrågorna som jag besvarar i denna avhandling är följande: ”Har Finlands president ämnat säkerhetisera Ryssland efter Rysslands invasion av Ukraina?” ”Hur har Finlands presidents diskurs kring Ryssland ändrat efter Rysslands invasion av Ukraina?” I denna studie ämnar jag belysa hur säkerhetsfrågor framställs i den finska politiska debatten.

Covid-19 och statens styrning under undantagsförhållanden är väldigt aktuella ämnen för stunden. På grund av det exceptionella läget orsakat av Covid-19, behövde många företag finansiering. För att försäkra om tillräckliga befogenheter att bevilja finansiering gjordes en lagförändring angående statens specialfinansieringsbolags kredit-, borgens- och kapitalplaceringsverksamhet (445/1998) den 1.6.2020, vilken höjde Finnveras maximibelopp för inhemsk finansiering från 4,2 miljarder till 12 miljarder euro. I avhandlingen undersöktes ifall lagförändringen hade en inverkan på Finnveras beslutsantal på kort sikt. I avhandlingen undersöktes antalet beslut som Finnvera gjort under tidsperioden 4.5.-26.6.2020, exkluderat Kristi himmelfärdsdag och midsommardagen. För att undersöka detta uppgjordes ett flertal regressionsanalyser. Resultaten tyder på att lagförändringen hade en negativ inverkan på Finnveras beslutsantal. Covid-19 verkar enligt resultaten även ha haft en inverkan på resultatet i och med att både variabeln för fall av coronavirus och variabeln för testmängd var statistiskt signifikanta. Ränteläget eller om beredskapslagen varit i kraft visade inte statistiskt signifikanta resultat och kan därmed inte anses ha haft en inverkan på beslutsantalet.

Recovery from the Covid pandemic has been hampered by a rise in food and energy prices due to climate shocks, conflicts and the war in Ukraine. Globally, over 600 million people live in extreme poverty. This essay highlights global injustices as seen through world inequality. An appeal is made to the individual's sense of moral duty, through the cosmopolitan moral conception of global justice. Finally, looking to the future, the focus is turned to various ways in which a more equal world can be achieved. These include reform proposals that are also characteristic of theories of global justice. This is an essay in the field of political theory. The purpose of this essay is to ask what a more equal world means and how this can be achieved. It touches on the issue of responsibility for global injustices, while focusing on reform proposals. In short, fulfilling moral duties related to global justice is to imagine alternatives that might include just institutions or global social policies, such as global taxes. To conclude, the need for research into what demands are placed on justice reforms in order for them to be considered legitimate is highlighted, for example what democratic criteria are placed on just institutions.

Syftet med avhandlingen är att identifiera vad som gör Finland attraktivt respektive mindre attraktivt för högkvalificerade invandrare, i jämförelse med OECD- och EU-länder samt de nordiska länderna. Forskningsfrågan är: Vilka är Finlands goda och dåliga sidor då det kommer till att locka högkvalificerade invandrare? Som teoretisk grund används ekonomiska och sociala teorier om faktorer som sporrar invandring. Enligt teorierna uppmuntras invandring av ekonomiska faktorer, som skillnader i lönenivåer mellan länder, och sociala faktorer, som nätverk och jämlikhet. Teorierna utgör grunden för analysen där Finlands ekonomiska och sociala attraherande faktorer mäts. Utgående från Andrés Solimanos (2008) modell för faktorer som påverkar invandring identifieras Finlands positiva och negativa faktorer för lockandet av högkvalificerade invandrare. Modellen används till att göra upp en operationalisering där tre huvudfaktorer för Finland identifieras, operationaliseras och jämförs med andra länder. Analysens resultat visar att Finland över lag placerar sig högt i jämförelse med EU- och OECD- genomsnitt. Däremot lyckas Finland inte placera sig högre än de andra nordiska länderna. Resultaten indikerar att Finlands främsta attraherande faktor är den sociala faktorn Koncentration. Resultaten av analysen indikerar också att Finlands sämsta attraherande faktor är den ekonomiska faktorn Internationella skillnader i inkomst och utvecklingsgrad. Resultaten påvisar att Finland har goda grunder för att locka högkvalificerade invandrare. Men för att kunna konkurrera med de nordiska länder måste Finland sätta in en insats i att förstärka sin attraktivitet för högkvalificerade invandrare.

Inkomstskillnader har i de flesta västeuropeiska länder ökat sedan 1970-talet. Forskningen har återkommande visat att ekonomisk stratifikation kan ha betydande konsekvenser för kvalitén på demokratin i ett land. En grundsats inom statskunskapen har sedan länge varit att partier till vänster om den politiska mitten förespråkar större inkomstutjämnande åtgärder. Genom att använda mig av data om partiernas ekonomiska positioner från Chapel Hill Expert Survey och inkomstskillnader från OECD studerar jag genom en korrelationsanalys, sambandet mellan vänsterpartiers ekonomiska position och inkomstskillnader inom västeuropeiska representativa demokratier. Tidigare forskning har nått varierande och motstridiga slutsatser kring detta samband, där valdeltagande bland låginkomsttagare verkar spela en avgörande roll. Därför inkluderar jag valdeltagande som kontrollvariabel. Resultaten visar att låginkomsttagares valdeltagande verkligen spelar en betydande roll i vänsterpartiers ekonomiska ståndpunkter. Korrelationen mellan hur långt vänster olika partier positionerar sig i ekonomiska ståndpunkter och inkomstskillnader var bland länder med högt valdeltagande positiv, men bland länder med lågt valdeltagande negativ. Detta ger stöd till argumentet att vänsterpartier förflyttar sig vänsterut i ekonomiska frågor då inkomstskillnaderna ökar, men det endast då låginkomsttagare verkligen röstar.