Browsing by Subject "Barn"
Now showing items 1-10 of 10
-
(2017)I denna kandidatavhandling granskar jag barns och ungdomars erfarenheter av att bo på barnskyddsanstalter. Jag har avgränsat området till två begrepp som jag specifikt undersöker, delaktighet och kontroll. Syftet med min avhandling är att undersöka barns upplevda delaktighet i och med vardagsbeslut på barnhemmen samt upplevda erfarenheter av kontrollen som utförs av personalen som är en stor del av vardagen på barnhemmet. Metoden jag har använt i min avhandling är systematisk litteraturöversikt. Jag har granskat, läst och analyserat sju studier som handlar om barns och ungas liv på barnhem ur deras perspektiv. Dessa studier är från Sverige och Finland och är vetenskapliga artiklar, doktorsavhandlingar och pro-gradu arbeten. Alla studier omfattar intervjuer med barn och ungdomar. I studierna jag har tagit del av har barnen och ungdomarna intervjuats om specifika fenomen, dessa fenomen kan till exempel vara erfarenheter delaktighet och förhållandet med personalen. Min teoretiska referensram består av fyra begrepp. Dessa begrepp är barns perspektiv, delaktighet, barn som social aktör samt social kontroll. Resultaten av de sju studierna var mångsidiga, de upplevde vardagen och livet på barnhemmen som både positiv och negativ. De centrala resultaten var att barnen inte kände sig tillräckligt sedda, hörda och delaktiga då det handlade om beslut inom barnskyddet samt vardagsbeslut på barnhemmen. De kände att de inte togs på allvar och blev behandlade snarare som objekt än som självständiga individer. De upplevde att kontrollen, det vill säga reglernas och begränsningarnas existens var viktig men även orättvis. De barnen som hade positiva erfarenheter från barnhemmen kände sig även delaktiga och upplevde kontrollen, det vill säga reglerna och begränsningarna som rättvisa och viktiga. De som hade negativa erfarenheter kände sig inte delaktiga och de kände att de inte togs på allvar. Jag har på basis av resultaten kommit fram till att barn och ungdomar som har en allmänt positiv inställning till att bo på diverse barnskyddsanstalter även får känslan av att de blir hörda och sedda eftersom de inte endast tänker i negativa banor. Medan de som har en allmän negativ attityd gentemot barnskyddsanstalter och livet överlag inte heller ger en chans åt sig själv att forma en positiv upplevelse av barnhem, de anser att allting på dessa anstalter är negativt.
-
(2017)HELSINGIN YLIOPISTO – HELSINGFORS UNIVERSITET – UNIVERSITY OF HELSINKI Tiedekunta – Fakultet – Faculty Laitos – Institution – Department Department of child-centered pedagogy Tekijä – Författare – Author Johanna Dumell-Forsskåhl Työn nimi – Arbetets titel – Title Creativity and creative activities in the day care environment - A study of how creativity and creative activities are experienced by kindergarten teachers in the day care environment Oppiaine – Läroämne – Subject Educational program of kindergarten teacher Työn ohjaaja(t) – Arbetets handledare – Supervisor Jan-Erik Mansikka Vuosi – År – Year 2017 Tiivistelmä – Abstrakt – Abstract The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how the kindergarten teachers experience creativity and creative activities in a day care environment. The focus is on how they define creativity and creative activities and if they think that the children learn by being creative. The theory of the study aims to give an understanding of what creativity and creative activities can be in the day care environment and what the conditions are for the day care activities. The qualitative study was done by interview technique on two groups. One, a group of three kindergarten teachers from a private kindergarten and the other, an interview with two kindergarten teachers from a municipal kindergarten. Both kindergartens located in Swedish-Finland. The interviews were recorded and transcribed. Meaning concentration was used as analyzing method. The results suggest that creativity and creative activities are perceived similarly in both the private and the municipal kindergarten and are supported by literature where creativity is considered inventive and imaginative. The day care environment was perceived as a creative environment that supports creative activities. The day cares’ outdoor environment was also considered to be of great value in terms of greater space for the children to be creative more freely. The kindergarten teachers used various methods to stimulate the children to creativity. The answers from the interviews also showed that the attitude of the kindergarten teachers towards the creative activities has a significant impact on how the activity is expressed in the day care environment
-
(2019)Aims. Previous studies have shown that few Finnish children and adolescent fulfil the physical activity (PA) recommendations. Previous studies have also shown that the PA gained during the school day is more important for children and adolescents that are the most inactive. This group gain the majority of their physical activity during their time in school. According to socioecological models, physical and socio-psychological factors affect children’s and adolescents’ physical activity. This study aims to describe the Finnish Swedish speaking children’s and adolescents’ recess time, focusing on where they spend their recess, how physically active they are during recess, what conditions there are for PA during the recess, and whether the children and adolescents have participated in planning the schools activities. Methods. The sample consisted of 1119 Swedish speaking Finns in the grades 1, 3, 5, 7, and 9 in Finland. The material was collected in the schools during spring 2018 through electronic questionnaires. Most of the participants were 1st, 3rd, and 5th graders. Frequencies and cross-tabs were used in analyses to describe the participants. To explore whether there was statistically significant differences between the grades and gender regarding the respondent’s answers in the questionnaires, khi2-test and t-test were used. Results and conclusions. Younger children spent their recess time outside more often than the adolescents. PA during recess decreased as the age increased. Moreover, the younger children found the support from schools for PA during recess to be better than the elderly ones. Children on the 3rd grade were the most active in planning the recess activities, while adolescents in the 7th and 9th grade were the least active. Conclusions: The results in this study are in line with previous studies. Keeping in mind that the recommendations for daily PA is less fulfilled, it is important that schools encourages and supports children and adolescents to be physical active during the school day. Future studies should explore whether there is an association between schools’ support for PA and children’s and adolescents’ PA, and further between participating in planning the school physical activities and children’s and adolescents’ PA.
-
Förskolans roll i nybörjarundervisningen : klasslärares tankar kring förskolan och skolförberedelser (2017)The aim of this study is to get knowledge about what school teachers think about preschool education and what they think is important for children to manage when they start school. The study also brings up childrens play that seems to be missing in school but according to the preschool curriculum is important. The study is a qualitative interview study. Three school teachers where interviewed about their thoughts about preschool education. The results of this study indicates that the school teachers appreciates social skills and that is what preschool is about; children should learn to work in a major group, take care of his/her own things and manage to concentrate on school assignment. The study also claims that childrens play is something that teachers belongs to the break between the lessons. The teachers in this study seperates play and learning, but at the same time the school teachers find childrens play important for the children.
-
(2016)The aim of this study is to get an insight in which roles occur in children’s free play. How are these roles displayed, and how does children negotiate these roles? This study process how children interact in situations of free play. The main concepts that are discussed in the theoretical part are roles, role negotiation, play, and roleplay. The concepts are explained more profoundly in the theoretical part, which also establishes the theoretical basis of this study. This study is completed as a qualitative study with both case study and observational study as methods. As data collecting method I have been using video observation. The material for my study was collected in a Swedish speaking preschool in southern Finland. The video observations were made during two mornings in this preschool. The aim was to capture free play amongst children. Five preschoolers in total participated in the study. The results of this study indicates that role negotiations as a phenomenon is something that is not that commonly occurring in children’s free play. All of the children participated in choosing roles, but they mostly just announced which role they wanted themselves, without any further negotiation. The roles that occurred in these plays were quite ordinary and mostly permanent. No one chose a role that automatically would have indicated strong leadership, which means that all of the children were somewhat equal in status. The children also had thoughts about what characteristics their own role should have and how the other role characters should act. This could be explained as how the roles were displayed. In my study I found two main categories in how children expressed their own roles and their expectations of the other role characters. These main categories were verbally, and through action.
-
(2023)Människan är mest sårbar i barndomen då utvecklingen är mest betydande. Ogynnsamma barndomsupplevelser, så som bland annat misshandel, försummelse och missbruk i hemmet, kan skada barnet på många olika sätt. Mitt syfte med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning redogöra för hur barndomstrauma i hemmet inverkar på 1) barnets kognitiva, sociala och emotionella utveckling och 2) den sociala identiteten. Arbetet genomförs som en litteraturöversikt av befintlig forskning och empiriska studier inom ämnet och källorna härstammar från socialpsykologiska och barnpediatrikiska journaler. Flera av studierna som används baserar sig på den kända CDC-Kaiser ACE-forskningen. Resultaten tyder på att förekomsten av ogynnsamma barndomsupplevelser är hög. Ungefär en av åtta personer har upplevt fyra eller flera barndomstrauman hemma någon gång i sin barndom, vilket tyder på en väldigt hög förekomst av ogynnsamma barndomstrauman i hemmet. Till ogynnsamma barndomsupplevelser räknas fysiska, psykiska och sexuella övergrepp, föräldrars psykiska ohälsa, missbruk i hemmet, våld mot modern, föräldrarnas separation eller skilsmässa, kriminalitet i hemmet samt fysisk och psykisk försummelse. Resultaten visar även att dessa ogynnsamma barndomsupplevelser kan ha en skadlig effekt på barnets utveckling. Det finns ett samband mellan sexuell och fysisk misshandel och försämrad social kognition. Dessutom tyder studier på att personer som upplevt barnmisshandel visar fler tecken på emotionell dysreglering än personer som inte upplevt barnmisshandel. Dessutom har personer som växt upp med ogynnsamma barndomsupplevelser en större risk för att drabbas av psykiska sjukdomar, som bland annat depression i vuxendomen. Studier har även hittat en positiv korrelation mellan ACE:s och självmordsbeteende, depression, ensamhet, stress och en negativ korrelation med självuppfattning och självförtroende. Alla barn blir dock inte drabbade av dessa negativa effekter, då den individuella resiliensen och den posttraumatiska tillväxten hindrar människan från att drabbas hårt.
-
(2019)De senaste åren har barns delaktighet blivit ett ledord för verksamheter med barn som målgrupp. Begreppet har även fått fäste i den nordiska mediebranschen och flera nyhetskanaler där barn medverkar som reportrar och programledare har uppkommit. Mitt syfte med denna studie är därför att undersöka en av dessa nyhetsproduktioner där barn medverkar för att se hur deras delaktighet tar sig uttryck. Produktionen som valts ut är Hajbo Nytt som produceras av det finländska public service-bolaget Svenska Yle. Teoridelen inleds med en presentation av den rådande barnsynen som har lett till idén om barns delaktighet. Möjlighet till delaktighet handlar i det stora hela om möjlighet till inflytande och därför presenteras också Michel Foucaults teorier om makt. Vidare förklaras också Roger A. Harts delaktighetsstege och Harry Shiers femstegsmodell, som är de mest kända modellerna för nivåer av barns delaktighet. Undersökningen utgår från hermeneutik som metodansats eftersom målet är att tolka och förstå barnen som medverkat i Hajbo Nytt och datainsamlingsmetoden är kvalitativa intervjuer eftersom de möjliggör för barnen att berätta om sina erfarenheter av delaktighet i produktionen. Materialet består av tre intervjuer med barn som varit programledare för Hajbo Nytt. Resultaten visade att barnen inte var särskilt delaktiga i förproduktionen (val av ämne, intervjupersoner och manusarbete). Det vill säga de hade inte varit med och bestämt vad avsnitten skulle handla om. Däremot fick de gärna ge idéer om ämnen men det hade ingen av informanterna gjort. De var inte med och skrev manus och hade inte blivit tillfrågade om det. Informanterna var inte heller med och valde ut intervjupersoner. Däremot hade barnen en större grad av delaktighet under inspelningarna. Då fick de ändra manusen vid behov, de intervjuade och fick också hitta på egna frågor att ställa intervjupersonerna. I postproduktionen, det vill säga redigeringsfasen, var inte barnen delaktiga. Slutsatsen blev att produktionen pendlade mellan den fjärde och femte nivån på Harts delaktighetsstege och landade på den tredje nivån i Shiers femstegsmodell. Hajbo Nytt placerade sig därmed i mitten på båda modellerna vilket betyder att det är möjligt för barnen att påverka programmet i viss mån men att de vuxna ändå tar mycket ansvar och fattar flest beslut. Alla informanter ansåg att detta var en lämplig nivå av delaktighet.
-
(2016)The aim of this study is to get a deeper understanding for the kindergarten teachers experiences of augmentative and alternative communication (AAC) in kindergartens. The focus of this study is on the usefulness, benefits and applicability of AAC methods in the kindergartens activities. It is interesting to see how the kindergarten teachers experience AAC methods as a support for learning language and communication, because of the fact that all children learn in different ways. The theoretical part is the foundation for the study. It gives an insight into the matter of the subject, and introduces the basic facts about children’s communication and language abilities. The qualitative study was done by interview technique. The group that was studied included three kindergarten teachers from three different kindergartens in Swedish-Finland. To get more diverse answers the study was done in kindergartens were the occurrence of ACC is more frequent than in most kindergartens. The interviews were recorded and transcribed to ease the process of analyzing. Meaning concentration was a suitable analyzing method because the amount of gained material was large. The result indicates that the three kindergarten teachers use AAC for different purposes. In contrary all the informants use the alternative methods as a support for the language and communication abilities of the children. In comparison with the theory can be stated that the kindergarten teachers use similar methods with those that are listed in the literature, but the black and white support pictures are seen to be outdated. The kindergarten teachers don´t see any downsides with using the AAC methods but they all don´t concur over if all the children benefit of the methods. This thesis gives a picture of how AAC methods can be used in practice, especially with children between the ages of three and six. There´s near to no practical advice in the literature about AAC and this thesis can therefore be useful for later studies.
-
(2017)Ny forskning tyder på att ungdomar och barn är mer narcissistiska idag än tidigare generationer och förklarande faktorer har sökts både på samhälls- och individnivå. Föräldrar har en avgörande betydelse för hurdana personligheter barn formar och många tror därför att barnuppfostran är en av nyckelorsakerna till hur narcissistiskt ett barn blir. Syfte med denna avhandling är att klargöra hur föräldrarna påverkar uppkomsten av narcissism hos barn. Frågan granskades först i ljuset av två olika teoretiska förklaringsmodeller och därtill sammankopplad ämnesrelaterad empiriska forskning. Därefter utreddes om vissa sätt att fostra är starkare kopplade med narcissism hos barn. Begreppet narcissism definierades och samtidig åskådliggjordes karaktärsdragets typiska egenskaper och symtom i barndomen. Resultaten tydde på att narcissism åtminstone delvis är en inlärd egenskap som anammas av föräldrarna. Studien visade även att fostran som inte lever upp till barnets behov och är antingen alltför sträng eller fri kan förstärka de narcissistiska egenskaperna hos barn. Eftersom studien var småskalig och materialet begränsat är det dock osäkert om resultaten kan generaliseras på en mer allmän nivå. Mera forskning bör göras inom området för att djupare insikter och slutsatser om fenomenet ska fås.
-
(2017)The aim of this study is to assess the view of kindergarten teachers on children’s need for physical activity, how they perceive the connection between children’s physical activity and ability to concentrate, as well as the experience they have of this connection. In the theoretical part of the work, I discuss current views on children’s motor development, children’s need for physical activity, children’s cognitive development, and how the regulatory documents deal with physical activity. The qualitative study was carried out by interviewing three kindergarten teachers at three different kindergartens in Helsinki. The interviews were recorded and transcribed, and then analysed. The results indicate that kindergarten teachers perceive a connection between children’s physical activity and ability to concentrate, in agreement with prevailing theories. They realize the importance of physical activity for children’s health and development, and fulfil the official requirements for physical activity. They realize as well the importance of emphasizing the importance of physical activity for health to children as well as to parents and other personnel at kindergartens. With the reservation that only three kindergarten teachers were interviewed, the results of this study indicate that kindergarten teachers at kindergartens realize the importance of physical activity for the development of children, and that great emphasis is placed on satisfying children’s need for activity.
Now showing items 1-10 of 10