Browsing by Subject "Bemötande"
Now showing items 1-6 of 6
-
(2023)Pedagogiska och psykologiska metoder och teorier har utvecklats kring problemskapande beteende. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur olika existerande teorier och metoder ser på orsaken bakom det problemskapande. Studien fokuserar specifikt på den teori och metod som nyligen implementerats i grundskolorna och fått mest kritik när det handlar om bemötande av elever med problemskapande beteende dvs. det lågaffektiva bemötandet. Studien är en litteraturöversikt baserad på systematisk litteratursökning. Litteraturanalysen bygger på nio artiklar. Artiklarna består av litteratur som beskriver olika perspektiv kring problemskapande beteende. Då fokus i studien ligger på det lågaffektiva bemötandet består artiklarna även av tidigare forskning om själva metoden för att tydliggöra den kritik den fått. Resultatet visar att pedagogerna i grundskolorna kan ha olika förhållningssätt då de bemöter elever med problemskapande beteende. Hur pedagogen förhåller sig till elevens orsak bakom beteendet är ur de specialpedagogiska perspektiven något som är förankrat i eleven där det kompensatoriska perspektivet anser att orsaken bakom beteendet ligger i själva eleven och dilemmaperspektivet anser att det är elevens dilemma som eventuellt inte har någon lösning. Det systemteoretiska perspektivet ser orsaken på elevens problem som en helhet där omgivningen inverkar på orsaken till elevens problem. Problemet enligt det lågaffektiva bemötandet ses däremot ligga i läraren, inte nödvändigtvis i eleven. Dessa fyra perspektiv ser på orsaken bakom det problemskapande beteende på olika sätt och litteraturöversikten påvisar inte något rätt eller fel förhållningssätt av pedagogen. Genom kunskap hos pedagogen om att orsaken bakom beteendet kan ligga både i eleven, omgivningen eller pedagogen själv kan elevernas problemskapande beteende förebyggas då pedagogen vet hur hen ska agera i situationen.
-
(2018)Kronisk smärta besvärar dagligen var sjunde finländare och en tredjedel har erfarenheter av långvarig smärta. Förutom personligt lidande orsakar kronisk smärta även konstader för samhället i form av sjukfrånvaro och arbetsoförmögenhetspensioneringar. I de nyaste vårdrekommendationerna framhålls ett gott vårdförhållande och en patientcentrerad vårdplanering som grunderna för en god smärtvård. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa de aspekter i bemötandet av en patient med kronisk smärta som är viktiga för en vårdare att beakta med tanke på förutsättningarna för en god vård. Enligt resultaten har bemötandet en stor betydelse för att patienten känner sig trygg i situationen och delger personlig information som är avgörande för den patientcentrerade vårdplaneringen. Kronisk smärta medför att patienten är känslig för socialt avslag samtidigt som det sociala stödet är väsentligt för en lyckad smärtvård. Vårdaren bör undvika icke-validerande kommunikationssätt, överbetonad empati och kroppspositioner som uttrycker makt eftersom dessa upplevs som socialt avslag. Däremot får patienten stöd av ett bekräftande och godkännande bemötande, vilket till och med är viktigare än empati. Vårdaren bör ge tid åt och lyssna på vad patienten vill framföra så att upplevelsen av kontroll över situationen bibehålls för patienten. Detta erbjuder det sociala stöd som patienten behöver för att komma vidare samtidigt som det också möjliggör en vårdplan som beaktar de individuella behoven och den psykosociala situationen. Framtida forskning rekommenderas riktas mot studier i hur patienter har lyckats hitta ett sätt att leva med kronisk smärta eller hur de eventuellt har lyckats bli fria från smärtan. Även studier av det sociala stödet och hur detta kan utnyttjas inom vården för kronisk smärta rekommenderas.
-
(2023)Mitt syfte med denna avhandling är att undersöka hur flyktingar upplever bemötandet av finländska myndigheter och det övriga finländska samhället. Faktorer som kan påverka bemötandet utforskas samt hur bemötandet kan inverka på integrationsprocessen. Frågeställningarna som används i avhandlingen är: Vilka upplevelser har flyktingar av bemötandet av de finländska myndigheterna samt det övriga samhället? Vilka faktorer finns det som kan påverka bemötandet av en flykting? Kan ett visst bemötande påverka hur integrationsprocessen framskrider? I avhandlingen analyseras upplevelserna av bemötandet med hjälp av teorier om antidiskriminering och antiförtryck. Materialet samlas in med hjälp av forskningsintervjuer, som studeras med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det förekommer både positivt och negativt bemötande och att det naturligtvis är en individuell upplevelse. Resultatet presenteras med hjälp av två olika huvudkategorier: bemötande av myndigheter och bemötande av det övriga samhället. Diskriminering, faktorer och integration/språk är underkategorier. Bemötandet har en inverkan på integrationsprocessen och vissa faktorer kan urskiljas som inverkar på bemötandet. Bemötande och personer med flyktingbakgrund är två ytterst centrala områden inom socialt arbete och bör forskas mer i.
-
(2023)Mål. Varje elev har rätt till en trygg lärmiljö. Det framkommer i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Som svar på det här ville jag ta reda på hur klassläraren gör för att uppnå det målet. Syftet med denna undersökning är således att klargöra och konkretisera bilden av det trygga klassrummet. Forskningsfrågan är följande: Hur skapar läraren ett tryggt klassrum där var och en känner sig välbemött? Metoder. Undersökningen gjordes som en kvalitativ studie av hur klassläraren skapar ett tryggt klassrum genom bemötande. I undersökningen deltog fyra klasslärare från finlandssvenska lågstadium. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med dessa lärare. Insamlingen av data gjordes under en månads tid, i november 2022. Materialet analyserades genom hermeneutisk meningstolkning som tillåter ett mångfald av tolkningar. Resultat och slutsatser. Resultaten av undersökningen visade på en korrelation mellan en lugn arbetsmiljö och ett tryggt klassrum. Klasslärarnas utlåtanden tydde på att strategierna för skapandet av det trygga klassrummet inte är lika essentiella som förmågan att tillämpa dessa strategier. De intervjuade lärarna beskrev att de hade utarbetat egna metoder för skapandet av det trygga klassrummet.
-
(2020)Denna studie skapar en fördjupad bild av vad pedagoger bör ha i åtanke i samspel med barn utgående från två olika metoder för bemötande, lågaffektivt bemötande och vägledande samspel ICDP. Syftet med studien är att lyfta fram och synliggöra metodernas egenskaper och tillvägagångssätt för att kunna besvara forskningsfrågorna. Målet med studien är att få svar på metodernas likheter och skillnader på basen av deras syn på barnet, dess lärande och kunskap samt förväntningar på pedagogers relationella kompetens. Metodernas likheter och skillnader förenar sig i pedagogiska nycklar för ett gott bemötande, vilka utgör det huvudsakliga resultatet. Studien är en kvalitativ textanalys. Metoderna jämförs med varandra och studiens urval utgörs av litteratur som beskriver respektive metod. Resultatet visar att de pedagogiska nycklarna till ett gott bemötande återspeglar sig i pedagogen och hens syn på sig själv. Det handlar om att vara empatisk och självmedveten, att ha ett positivt förhållningssätt till barnet och att utstråla lugn. Bemötande är en viktig kvalitetsindikator inom småbarnspedagogiken. Pedagogens goda bemötande och positiva relation till barnet gynnar barnets utveckling på många områden. Det är av betydelse att pedagoger reflekterar över sitt eget bemötande och inser relevansen av samspelets karaktär. Sammanfattningsvis kan det påpekas att lågaffektivt bemötande fokuserar på barnet medan vägledande samspel ICDP koncentrerar sig på pedagogen.
-
(2024)Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av trygga anknytningar och positiva pedagog barnrelationer under barnets tidigaste levnadsår, särskilt för barn i åldern 0–3 år. Dessutom syftar stu dien till att identifiera metoder och strategier som kan främja dessa relationer. Målet är att belysa vikten av att behandla småbarnspedagogikens yngsta barn med samma respekt och lyhördhet som ges till äldre barn, och att påvisa behovet av ökad uppmärksamhet inom den pedagogiska världen för denna ålders grupp. Även tidig kommunikation, samspel och interaktion mellan pedagoger och småbarn har stude rats. Denna systematiska litteraturstudie är kvalitativ. Urvalet består av 8 vetenskapliga journalartiklar som handlar om småbarn, relationell pedagogik, anknytning, utveckling och barnets perspektiv. Artiklarna har med en kvalitativ innehållsanalys analyserats utgående från forskningsfrågorna. Resultaten visar att pedagogens roll är central för att skapa trygga relationer och främja barns lärande genom öppen kommunikation, emotionell närvaro och lyhördhet. Detta är speciellt viktigt då det gäller barn som inte ännu kan uttrycka sig verbalt. Trygga pedagog-barnrelationer i tidig ålder har positiva effekter på barns utveckling och minskar risken för problematiska beteendemönster. Vidare visar resul taten att vägledande och lyhörda pedagoger kan stöda barnen med att utveckla sin emotionella kompetens. Träning i anknytningsteori och andra interventionsmodeller förbättrar interaktionen mellan pedagoger och barn. Tidiga barndomsupplevelser påverkar barns beteende och psykologiska symtom på lång sikt. Sammantaget betonar studien vikten av starka relationer mellan barn och pedagoger för barns välbefin nande och utveckling.
Now showing items 1-6 of 6