Browsing by Subject "Covid-19"

Denna avhandling presenterar resultaten av en kvalitativ intervjustudie vars syfte är att undersöka på vilket sätt covid-19 påverkar sysselsättningen av arbetslösa ungdomar. Studien har två frågeställningar som lyder: 1. Hur har socialdistanseringen påverkat arbetet med arbetslösa ungdomar? och 2. På vilket sätt skapar Covid-19 social exklusion bland arbetslösa ungdomar?. Det genomfördes två stycken tematiska parintervjuer med professionella som arbetar med arbetslösa ungdomar i olika ungdomsverkstäder. Principerna för en kvalitativ teoristyrd innehållsanalys användes där respondenternas upplevelser kunde delas in i fyra kategorier: Distansarbete utmanar arbetet med arbetslösa ungdomar, distansarbete – ett bra komplement för sysselsättningen, polarisering bland de unga och ungas möjlighet till sysselsättning. I resultaten framkommer det att distansarbete och socialdistansering försvårar arbetet med arbetslösa ungdomar, vilket även stämmer överens med tidigare forskning. På distans är det svårt att stöda och hjälpa unga att hitta sysselsättning vilket är viktiga faktorer för aktiveringen av ungdomar. Ungdomars upplevelser av social exkludering på grund av covid-19 visar en tydlig tudelning. Resultaten visar att många ungdomar mår väldigt dåligt på grund av pandemins restriktioner, samtidigt finns det många ungdomar som upplever att de blivit en i mängden och att hela världen blivit marginaliserad då alla har svårt att få sysselsättning.

Denna avhandling fokuserar sig på ungdomsvåld under Covid-19 pandemin. Syftet med avhandlingen är att lyfta fram hur kvällspressens gestaltar fenomenet ungdomsvåld under pandemitid, samt lyfta fram om det förekommer skillnader (enligt kvällspressen) i jämförelse med tidigare forskning. Forskningen inom ramen för denna avhandling har gjorts som en kvalitativ medieanalys av aderton (18) i kvällspressen publicerade nyhetsartiklar gällande ungdomsvåld under pandemitid. Artiklarna har analyserats med stöd från den teoretiska referensramen. Den teoretiska referensramen behandlar socialkonstruktivism samt gestaltningsteori. Forskningens frågeställningar är: 1) Hur gestaltar kvällspressen ungdomsvåld (med fokus på förrövare) i Finland under Covid-19 pandemin? och 2) Hurudana skillnader förekommer i gestaltningen jämfört med tidigare forskning? Resultatet indikerade att kvällspressens artiklar belyser motstridiga förklaringar och argumentationer gällande ungdomsvåld. Å ena sidan lyfter artiklarna fram att ungdomsvåld ökat, å andra sidan påstås det att några desto större förändringar i jämförelse med förut inte skett. De skillnader som lyfts fram är att våldet blivit råare, eller att en liten minoritet av unga mår allt sämre. Som del orsak förklaras de undantags-omständigheter som Covid-19 pandemin medfört. I koppling till den teoretiska referensramen är slutsaten från studien, att det är nödvändigt att anta ett mediekritiskt förhållningssätt till kvällspressens artiklar och massmedia. Kvällspressens artiklar vad gäller ungdomsvåld stämmer dels överens med vad tidigare forskning indikerar, men gestaltningen ger ingen entydig bild. Tillika är samhälleliga problem så som ungdomsvåld alltför mångfacetterat för entydiga gestaltningar, då de påverkar och påverkas av samtliga nivåer samtidigt. Dessa bör granskas både individuellt och strukturellt, samt kritiskt, för att perspektivet skall vara så helhetligt som möjligt.