Browsing by Subject "Facebook"
Now showing items 1-10 of 10
-
(2020)Målet med denna avhandling är att ta reda på varför sverigesvenskar söker sig till varandra via Facebook-gruppen Svenskar i Helsingfors och vad gruppen har för funktion för dess medlemmar både online och offline. Jag presenterar bakgrund som utgår ifrån tidigare forskning om sverigesvenska erfarenheter i Helsingfors samt om migrationsforskning med fokus på sverigesvenskar som flyttat till Helsingfors. Jag har intervjuat tre sverigesvenskar som deltar i Facebook-gruppen Svenskar i Helsingfors både online och offline genom att gå på så kallade Svenskträffar som anordnas genom Facebook-gruppen. Jag har talat med intervjupersonerna om deras relation till gruppen på Facebook och dess fysiska träffar. Jag kommer fram till att de intervjuade personerna alla känner ett behov av att umgås i ett sverigesvenskt sammanhang och att gruppen förbättrat deras sociala liv i Helsingfors. Totalt utfördes tre semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Jag utgick från 18 frågor även om följdfrågor också ställdes för att få en helhetsbild av intervjupersonernas bakgrund och deras anledningar till att söka sig till Facebook-gruppen Svenskar i Helsingfors. Jag drar slutsatsen att trots sverigesvenskar kommer i kontakt med det svenska språket genom finlandssvenskar och deras medier ändå finns ett behov för intervjupersonerna att tala med sverigesvenskar. Jag påpekar samtidigt att det inte går att dra stora slutsatser utifrån endast tre intervjuer.
-
(2020)Facebook är ett social nätverk som har sedan dess lansering år 2004 blivit mycket populärt. Facebooks popularitet har väckt intresse hos forskare som sedan undersökt samband mellan användningen av Facebook och t.ex. personlighetsdrag, psykiskt välmående, anknytningsmönster o.s.v. Flera forskare har påpekat möjliga problem som kan uppkomma då internet används och att flera av dessa problem är kopplade till de sociala delarna internet erbjuder, t.ex. sociala nätverk. Människan har ett behov av att kommunicera och vara i närheten av andra människor. Det har även undersökts i fall behovet av kommunikation och närhet är en medfödd egenskap hos människan. Avhandlingen granskar olika forskningsprojekt som gjorts om Facebookanvändning och dess möjliga påverkan på människans välmående. Resultaten tyder på att Facebook anses vara ett effektivt och informationsrikt kommunikationsverktyg, men samtidigt kan användningen av Facebook orsaka psykiska störningar, internetberoende och en mängd andra problem för människans välmående. Dessa problem verkar beröra mest tonåringar men enbart få utvecklar problematisk användning av sociala nätverk.
-
(2021)I denna avhandling diskuteras främst begreppet filterbubblor, bland annat hur de ser ut i dagsläget, olika faktorer som förklarar deras uppkomst, olika mekanismer som ingår i filterbubblor och hur begreppet kritiserats. Även begreppet algoritmer diskuteras eftersom filterbubblor delvis förklaras av algoritmer. I dagsläget är Facebook det mest använda sociala mediet med närmare 2,38 miljarder användare månatligen, därför har även filterbubblor och algoritmer på Facebook diskuterats. Avhandlingen är en litteraturöversikt som baserar sig på vetenskapliga artiklar som förklarar det huvudsakliga forskningsobjektet filterbubblor, hur begreppet definierats, hur de fungerar i samband med olika mekanismer, hur de ser ut i dagsläget samt hur begreppet kritiserats. Även tillhörande begrepp har definierats och diskuterats och skillnader på vissa begrepp har diskuterats, exempelvis skillnaden på en filterbubbla och ekokammare. I slutet av avhandlingen finns en sammanfattande tidslinje över hur filterbubblor utvecklats från 2011 till 2020, forskningen har även sammanfattats och diskuterats.
-
(2023)Syftet med denna studie är att med hjälp av kvalitativ innehållsanalys kartlägga attityderna och innehållet i kommentarsfälten under två olika personporträtt från Hufvudstadsbladet. Personporträtten hanterar ämnet föräldraskap med två offentliga finlandssvenska profiler eller kändisar som huvudperson. I studien är intervjuobjektets status och kön i fokus för att undersöka hur de olika kommentarsfälten skiljer sig åt. Baserat på detta tolkas skillnaderna och även vad de kan bero på. Som bakgrund för analysen ligger tidigare forskning om kändisar, parasociala relationer och könat föräldraskap. I den kvalitativa innehållsanalysen mäts kategorierna tilltal, omtal, attityd och hur personlig kommentarerna är, för att ta reda på hur kommentarsfälten skiljer sig åt och vad som är signifikant i respektive kommentarsfält. Resultatet visar att det personporträtt med en finlandssvensk kvinnlig tv-profil som huvudperson bemöter mera negativ attityd av publiken än personporträttet med en finlandssvensk manlig medieprofil och kändis som huvudperson. Det personliga tilltalet och de personliga kommentarerna gentemot den manliga kändisen var väldigt närvarande och kan tyda på en parasocial relation. Detta kan påverka hur han bemöts, tolkas och ses av publiken. Dessa skillnader kan tolkas som en spegling av hur samhällets syner på olika personer baserat på status, kön och roll ser ut. Med hjälp av social identitetsteori kan en annorlunda behandling av två olika situationer bero på huvudpersonens del av den egna gruppen. Människor har lättare att kritisera de som de anser inte tillhör den egna gruppen. Vidare diskuteras även rollen av kön i föräldraskap och hur det kan påverka responsen som personporträttet får.
-
(2019)Facebook är ett av de populäraste sociala medierna bland högskolestuderande. Den stora mängden användare har väckt alltfler frågor gällande Facebooks inverkan på den psykiska hälsan. Enligt forskning kan Facebook påverka självkänslan, känslan av gemenskap och upplevelsen av tillfredställelse med det egna livet. Forskningsresultaten antyder att Facebook kan stärka självkänslan och känslan av gemenskap men även orsaka stress, oro, depression och ångest. Syftet med den här avhandlingen är att med en litteraturöversikt beskriva de mekanismer som kan orsaka ångest på grund av Facebook-användning hos unga vuxna. Resultaten tyder på att mekanismer såsom social övervakning och social jämförelse, tillgänglighetsheuristik och attributionsfel, kommunikationsöverbelastning och självkänsla, Facebook-beroende samt användarnas ändamål med Facebook är faktorer som kan orsaka ångest bland unga vuxna som använder Facebook. Orsaken bakom varierande och flertydiga resultat förklaras med skillnader inom de mätmetoder som används för att beskriva de mekanismer som kan leda till ångest på grund av Facebook-användning. Andra orsaker är även användarnas individuella skillnader och olika faktorer som förmedlar och balanserar Facebooks inverkan på ångest.
-
(2024)Denna avhandling undersöker attityder gentemot Sanna Marin och nyheten om hennes avgång från riksdagen genom en innehållsanalys av kommentarsfält på Hufvudstadsbladets och Iltalehtis Facebook-sidor. Tidigare forskning om Sanna Marin, politiskt engagemang på sociala medier och attityder gentemot kvinnliga politiska ledare används som bakgrund för analysen. Kommentarernas ton, innehåll och teman undersöks med avstamp i dessa tre aspekter. Resultaten av innehållsanalysen visar en tydlig variation i åsikter, där politiska värderingar och ett polariserat samhällsklimat utgör två bidragande faktorer. Dessutom diskuteras hur kommentarernas ton och innehåll påverkas av politiska förväntningar och interaktioner i det digitala samhället. Baserat på dessa fynd diskuteras konsekvenserna för medieplattformar, nödvändigheten av balanserad diskurs och förståelse för politiska aktörers utsatthet. Trots sina begränsningar ger studien intressanta insikter om politiska diskussioner på sociala medier, vilket kan bidra till framtida forskning inom området.
-
(2021)Tavoitteet. Tämän tutkimuksen tavoitteena oli selventää, miten nettikiusaaminen näkyy suosituissa sosiaalisen median sovelluksissa Facebookissa, WhatsAppissa, Snapchatissa, Instagramissa ja Twitterissä. Tutkimusongelmina tarkasteltiin nettikiusaamisen määritelmää, missä kontekstissa nettikiusaaminen näkyy sosiaalisen median sovelluksissa, mitä eroja sosiaalisen median sovelluksissa näkyy nettikiusaamiseen liittyen ja mitä aineiston kirjallisuus ehdottaa nettikiusaamisen torjumiseksi. Menetelmät. Tutkimus oli systemaattinen kirjallisuuskatsaus Arlene Finkin mallia mukaillen. Lisäksi käytettiin sovellettua kuvailevaa kirjallisuuskatsausta. Systemaattisen kirjallisuuskatsauksen aineisto haettiin kolmen tietokannan avulla yhdistäen sosiaalisen median sovellukset Facebook, WhatsApp, Snapchat, Instagram ja Twitter katkaistuun hakusanaan cyberbullying. Aineistosta esille nousseita ajatuksia analysoitiin laadullisesti käyttäen aineistolähtöistä sisällönanalyysiä aineiston luokittelun apuna. Tulokset ja johtopäätökset. Nettikiusaamisen määritelmälle ehdotettiin yhtenäisempää muotoa, joka sisältää kaikki tarvittavat nettikiusaamisen elementit. Sosiaalisen median sovelluksissa tapahtuvaa nettikiusaamista esiteltiin. Sovelluksissa esiintyi suurelta osin samoja kiusaamisen muotoja, mutta joissakin sovelluksissa, kuten Snapchatissa painottuu kuvien kautta kiusaaminen. Nettikiusaamisen ehkäisevässä työssä kirjallisuus esittää teknologiaan perustuvaa mallia sekä perinteisen kiusaamisen ehkäisemisen kautta toimivaa mallia. Molemmat lähestymistavat voidaan yhdistää mahdollisesti tukemaan toisiaan oppilaitoksissa. Yleisesti ehdotetuin nettikiusaamisen ehkäisemisen muoto oli perinteiseen kiusaamiseen puuttuminen ja kiusaamistilanteen ympäristöön vaikuttaminen. Avainsanat
Now showing items 1-10 of 10