Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "Jämställdhet"

Sort by: Order: Results:

  • Westerlund, Vanessa (2020)
    I denna kandidatuppsats analyserar jag jämställdhet inom polisen i Finland inom ramen för en feministisk förståelse av jämställdhet. Inom feministisk teori finns en tredelning gällande genus som begrepp, och man talar om tre teoretiska positioner; equality, difference och diversity. Jämställdhet är ett komplext begrepp, som får olika innebörder i olika kontexter. Jag utgår från en tredelning där jag skiljer mellan jämställdhet som lika rättigheter, jämställdhet som baserar sig på könsskillnader och jämställdhet där flera dimensioner än endast jämställdhet mellan könen beaktas. Denna förståelse av jämställdhet har sina rötter i de olika förståelserna av genus som de tre positionerna equality, difference och diversity representerar. Jag analyserar jämställdheten inom polisen utgående från Vesa Huotaris rapport ”Naisten ja miesten tasa-arvo poliisissa 2018” som behandlar resultaten i en jämställdhetsundersökning som genomförts inom polisen. I analysen konstaterar jag att det baserat på Huotaris rapport verkar råda en syn på jämlikhet som lika rättigheter inom polisen. Formellt sett har kvinnor och män samma möjligheter att exempelvis avancera i sin karriär, och inom ramen för en syn på jämställdhet som lika rättigheter ser man individens egna prestationer som det som avgör hur långt man kan komma. Detta tankesätt gör att strukturer som gynnar män är svåra att upptäcka, och kan leda till att förändringen inom polisen som organisation mot en mer jämställd verklighet är långsammare än i samhället i övrigt. Inom polisen kan man också urskilja en syn på genus och jämställdhet som fokuserar på könsskillnader. Samtidigt som man betonar allas lika rättigheter och möjligheter, märker man också av ett tankesätt som tydligt gör skillnad mellan kvinnliga och manliga poliser som kategorier. Kategorierna förknippas med vissa förutfattade meningar, som att manliga poliser är fysiskt starkare medan kvinnliga poliser har bättre sociala förmågor. Detta tankesätt har konsekvenser för polisarbetet då det syns i bland annat ett hurdant arbetssätt kvinnliga respektive manliga poliser förväntas ha, och ibland också vilka uppgifter de anses lämpliga för.
  • Lindgård, Daniela (2020)
    Mål. Syftet med avhandlingen är att redogöra för hur jämställd den professionella idrotten är i dag, genom att kartlägga om kvinnor och män på högsta möjliga nivå idrottar på lika villkor och under rättvisa förhållanden, och hur rådande förhållanden kan påverka idrottsutövarnas möjligheter till idrottslig utveckling. Avhandlingens ämne är relevant eftersom jämställdhet är en viktig fråga, varvid meningen är att problematisera och uppmärksamma fenomenet. I teoridelen behandlas väsentliga begrepp, vilka i detta fall är jämställdhet, professionell idrott och utveckling. Utöver det får man ta del idrottens historia vilket kan vara av nytta för läsarens förståelse. I analysdelen granskas idrottslig utveckling i relation till jämställdheten i professionell idrott. Metoder. Studien utfördes i form av en beskrivande litteraturöversikt, där infallsvinkeln var integrerande. Avsikten var att skapa en bred helhetsuppfattning över fenomenet, där den kritiska granskningen togs i beaktande. Analysen gjordes utifrån 10 vetenskapliga artiklar och en rapport, och i resten av studien användes vetenskapliga artiklar, två böcker samt elektroniskt material. Resultat och slutsatser. Resultaten i analysdelen påvisade skillnader i såväl ekonomiska förutsättningar som attityder i omgivningen för kvinnor och män att satsa på sin idrott och bli professionella idrottare. Professionella damidrottares möjligheter till idrottslig utveckling påverkas av rådande omständigheter. En slutsats som kan tas är att idrottsvärlden har kommit en lång bit i jämställdhetsarbetet, men att det fortfarande krävs energi och åtgärder för att komma ända fram.