Browsing by Subject "Välbefinnande"
Now showing items 1-5 of 5
-
(2019)Aims. Happiness is arguably the most desirable goal in life. Since ancient times happiness has been a subject of interest for scientists as well as laymen. Everyone knows what happi-ness is, but few know anything scientific about it. The aim of this study is to deeper insight into what science today can tell us about happiness. I approach this from a psychological perspec-tive, where the field of positive psychology promote the so-called good life and how a person can reach his full potential. In this thesis I present the leading theories within positive psychol-ogy, in the purpose of gathering insight as to what happiness really is from a psychological point of view, what effects this happiness, and whether we ourselves can have a positive in-fluence on our happiness. Methods. The method I used in this study is an integrative review and literacy-describing overview. I have systematically gathered and examined scientific literacy on the subject of happiness and positive psychology, whereafter I have done an understanding-oriented analy-sis and mapped out the conclusions. Based on previous studies in positive psychology and happiness, I describe what we scientifically today know about happiness. In the material used, I have chosen to focus on publications and studies made by three renown scientists within positive psychology; Martin Seligman, Ed Diener and Sonja Lyubomirsky. Conclusions. Happiness, despite its ambiguity, can be discussed scientifically. One can also empirically measure happiness, in the form of subjective well-being. Happiness can be compared through subjective evaluations, often with the help of self-evaluating surveys. It is also possible to measure subjective well-being in real time, through ESM methods. Using these methods, it has been possible to measure and compare subjective well-being on national scales, and present a large number of conclusions. Happy people have a lot of benefits in life. Studies have been able to point out several positive consequences of being happy, as well as specific relationships for what impacts one's happiness. The explaining factors for happiness are three-fold, about half is are genetically bound, 10-20% are due to living conditions, while 40% of the variation in subjective well-being can be explained by attitudes and intentional activities. By observing and adapting one´s style of approach, one can learn to become happier. Through the execution of a number of proposed happiness-promoting activities, one can consciously promote their happiness.
-
(2021)När covid-19-pandemin spreds globalt var myndigheterna tvungna att ta till åtgärder för att minska smittspridningen av det nya viruset. Dessa åtgärder och de förändrade omständigheterna hade en stor inverkan på lärarnas skolvardag. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurserna 1–6 upplever att myndigheternas direktiv och restriktioner fungerar i skolorna, samt hur covid-19-pandemin har påverkat välbefinnande för lärare i årskurserna 1–6. Tidigare forskning visar att lärares välbefinnande inverkar på deras undervisning, vilket i sin tur påverkar elevers välbefinnande och inlärning. Denna studies datainsamling utgick ifrån semistrukturerade intervjuer med fyra lärare i årkurs 1–6. Samtliga lärare som deltog i studien arbetar i byskolor i en kommun i Nyland. Intervjuerna transkriberades och därefter analyserades materialet utifrån teman. Informanterna angav att myndigheternas alla direktiv och restriktioner inte var fullt genomförliga i praktiken i skolans vardag och att vilka direktiv och restriktioner som gick att följa berodde på skolornas egna förutsättningar. Covid-19-pandemin hade påverkat informanternas välbefinnande på olika sätt och olika mycket, allt från en informant som svarade att pandemin påverkat hens välbefinnande tydligt till en informant som svarade att pandemin inte påverkat hur väl hen orkar med arbetet. Störst inverkan på hur väl informanterna orkade med arbetet hade munskydden. Tre av informanterna svarade att de orkar bättre med arbetet tack vare stöd från kolleger och rektorn. Covid 19-pandemin och myndigheternas direktiv angående pandemin har varierande inverkan på skolornas vardag och lärares välbefinnande beroende på skolornas förutsättningar.
-
(2023)Mål. Avhandlingens syfte är att fördjupa kunskapen om ledarskap och om hur de olika ledarskapsstilarna påverkar företagskulturen och anställdas välbefinnande. Studien fokuserar huvudsakligen på hur ledarskap påverkar anställdas motivation och därmed både på anställdas indivuella prestation och slutligen organisationens prestation. Studien analyserar även, i mindre mån, hur man ska leda genom ny generationsskift på arbetsplatserna. Avhandlingens två forskningsfrågor lyder som följande: 1. Vilken påverkan har ledarskap och ledarskapssätt på organisationskulturen samt på anställdas motivation och prestation? 2. Hur leder ledare genom pågående generationsskifte? Avhandlingens teoridel beskriver relevanta begrepp för att ha bättre förståelse över vad som analyseras och dess betydelse. Vidare kommer det att analyseras nio olika studier och forskningar som forskat inom ämnen som öppnar upp och besvarar avhandlingens forskningfrågor. Metoder. Avhandlingen är en litteratur studie, där jag genom olika sökord och databaser försökt plocka fram de nyaste forskningarna för att hålla studien så tillförlitlig som möjligt, tidsmässigt. Avhandlingen analyserar allt som allt nio stycken vetenskapliga studier. Resultat och slutsatser. Avhandlingens resultat visade en stark positiv korrelation mellan ledarsätt som prioriterar sina anställda med deras välbefinnande, motivation och arbetsprestation. Anställdas ökade arbetsprestation har sedan en direkt korrelation till organisationers ökade prestationer. Resultaten visade även att engagerande ledarstilar t.ex. transformativ stil, möter väl med generation Z krav och förväntningar när de inträder arbetslivet. Ledarskap har en betydande roll i skapandet av en organisationskultur, påverkar medarbetarnas välmående och har därigenom en inverkan på individuell och organisatorisk prestation och resultat.
-
(2024)Narrativ identitet beskriver hur vi bildar vår identitet genom att skildra integrerande berättelser om oss själva utgående från viktiga livshändelser (McAdams 2001). En växande litteratur stöder positiva sambandet mellan olika egenskaper, eller kvaliteter, av den narrativa identiteten och välbefinnande (Adler m.fl., 2016). Narrativ koherens är en kvalitet av den narrativa identiteten som beskriver hur sammanhängande de personliga narrativen är, och föreslås att fungera som en förutsättning för en fungerande narrativ identitet. Trots detta, konstaterade Adler och kolleger (2016) i sin översikt att det saknas empiriska undersökningar som redogör för sambandet mellan narrativa koherensen och välbefinnande. Syftet med denna avhandling är att ge en första inblick i och översikt av empiriska forskningen om sambandet mellan narrativ koherens och välbefinnande. En systematisk litteraturöversikt görs av de studier som de senaste 10 åren mätt sambandet mellan narrativ koherens och välbefinnande. Av de totalt 7 studier som examinerades, visade 5 åtminstone ett signifikant samband mellan narrativ koherens och välbefinnande. Både kausal- och tematisk koherens visade svaga till moderata samtidiga samband med välbefinnande. Även longitudinella samband hittades mellan narrativ koherens och välbefinnande. Socialt stöd och kultur kom upp som möjliga modererande faktorer.
-
(2020)Tiedekunta/Osasto – Fakultet/Sektion – Faculty Svenska social- och kommunalhögskolan Laitos – Institution – Department Tekijä – Författare – Author Céline Fogde, 014033652 Työn nimi – Arbetets titel – Title Välbefinnande på arbetsplatsen och aspekter som kan bidra till att främja välbefinnande Oppiaine – Läroämne – Subject Socialpsykologi Työn laji – Arbetets art – Level Kandidatavhandling Aika – Datum – Month and year 8.12.2019 Sivumäärä – Sidoantal – Number of pages 27 Tiivistelmä – Referat – Abstract Mitt syfte med denna avhandling är att utgående från tidigare forskning, öka förståelsen för vad välbe-finnande på arbetsplatsen innebär och vilka aspekter som kan bidra till att främja det. Problemställning-en motiveras med att det trots forskning inom olika discipliner, saknas en entydig definition och en holist-isk förståelse kring välbefinnande på arbetsplatsen. Fokus ligger dock främst på psykologiskt och socialt välbefinnande, även om fysiskt välbefinnande beskrivs kort. Avhandlingen har utförts som en litteratur-genomgång och beskriver centrala teorier och modeller inom: socialpsykologisk och organisationsrelate-rad forskning. Enligt centrala teoretiker existerar välbefinnande på arbetsplatsen på olika dimensioner; fysiskt, psykologiskt och socialt välbefinnande. På basis av litteraturgenomgången kan det konstateras att välbefinnande på arbetsplatsen är ett abstrakt och mångdimensionellt fenomen. Vidare mäts och förstås välbefinnande på arbetsplatsen ofta som arbetstillfredsställelse, arbetsförpliktelse, arbetsenga-gemang och inneboende motivation som ofta även anses vara uttryck för välbefinnande. I avhandlingen har även diverse aspekter som bidrar till att främja välbefinnandet på arbetsplatsen beskrivits, såväl organisations- och omgivningsrelaterade aspekter som arbetsrelaterade aspekter. De huvudsakliga aspekterna är organisationsomgivningen och –klimatet, sociala och mellanmänskliga aspekter, ledar-skap samt HRM och HR-praxis samt arbetsrelaterade aspekter, det vill säga aspekter som relaterar till arbetet och arbetsuppgifterna i sig. Avainsanat – Nyckelord – Keywords Välbefinnande, arbetsplats, arbetsorganisation, medarbetare, fysiskt, psykologiskt och socialt välbefinnande
Now showing items 1-5 of 5