Browsing by Subject "Våld mot kvinnor"

Kvinnor är en utsatt grupp när det kommer till risken att utsättas för våld. Vid 15-års åldern har en av tre kvinnor utsatts för någon form av våld. Den här kandidatuppsatsen undersöker ifall kvinnor med funktionsnedsättningar löper större risk att utsättas för någon form av våld än kvinnor utan funktionsnedsättningar. Medan våld mot kvinnor som ämne i allmänhet har börjat lyftas fram alltmer, är våld mot kvinnor med funktionsnedsättningar fortfarande ett område där det lider brist på forskning och där statistiken varierar. Mitt syfte med denna kandidatavhandling är att skapa en överblick utifrån den kunskap vi har om våld mot kvinnor med funktionsnedsättningar idag, utifrån ett intersektionellt perspektiv. Denna avhandling tar granskar den dubbla utsattheten, och försöker ta reda på ifall den verkligen är ett faktum. I denna avhandling har jag använt litteraturöversikt som metod för att besvara forskningsfrågan. Genom sökning i olika databaser har material samlats in med hjälp av sökord. Materialet som används i denna avhandling är publicerat mellan åren 2000 och 2019. Efter detta har materialet analyserats med hjälp av ett intersektionellt perspektiv. Denna kandidatavhandling indikerar utifrån resultaten att kvinnor med funktionsnedsättningar löper större risk att utsättas för våld än kvinnor utan funktionsnedsättningar. Sexuellt, fysiskt och emotionellt våld är de våldsformer det rapporteras mest om. Teorin om intersektionalitet stärks i och med att flera forskningsrapporter visar att en del av det våld som offren upplever kan kopplas till deras funktionsnedsättning. Man kan även konstatera att mer forskning behövs, då det lider brist på information om våld mot kvinnor med funktionsnedsättningar.

Våldsutsatthet under graviditeten är ett allvarligt folkhälsoproblem som utgör stor risk för både kvinnan och fostret. Avhandlingens syfte är att redogöra för vilka tankar och erfarenheter personal inom social- och hälsovården har kring arbetet med våldsutsatta gravida kvinnor. Forskningsfrågorna strävar efter att öka förståelsen för hur personalen upptäcker våldsutsatthet, hur samarbetet i en multiprofessionell arbetsgrupp fungerar och huruvida stödet till våldsutsatta gravida kvinnor anses vara tillräckligt. Kandidatavhandlingen har en kvalitativ ansats, där det empiriska materialet baserar sig på forskningsintervjuer. I avhandlingen tillämpas hermeneutiken som vetenskapsfilosofisk utgångspunkt för att belysa respondenternas egna tankar och erfarenheter. Ett målstyrt urval av respondenter tillämpas på avhandlingen. Respondenterna består av socialarbetare på skyddshem samt barnmorskor och/eller hälsovårdare vid mödrarådgivningar. Analysmetoden för avhandlingen är innehållsanalys. Resultaten visar att personal inom social- och hälsovården har tillgång till olika modeller för att upptäcka våldsutsatthet hos gravida kvinnor. Trots detta anser personalen att det finns ett stort mörkertal där man inte lyckas upptäcka våldsutsattheten. Att fråga gravida kvinnor om våldsutsatthet upplevs som en naturlig del av arbetet. Det multiprofessionella samarbetet anses vara en central del i arbetet mot våld. Samarbetet anses fungera bättre när det gäller våldsutsatta gravida kvinnor än i övriga fall. Personal- och tidsbrist upplevs vara ett hinder för ett välfungerande multiprofessionellt samarbete. Stödet för våldsutsatta gravida kvinnor upplevs som delvis otillräckligt och även här lyfts bristande resurser upp som en orsak till problemet. Mera kunskap och information både på allmän och professionell nivå anses vara ett behov.