Browsing by Subject "Youtube"
Now showing items 1-6 of 6
-
(2017)Recensioner finns I flera olika format. Frågan I denna avhandling är ifall ett format som spridits mer nyligen, nämligen videoformat, har en påverkan på hurdana diskurser som används I recensionerna. Tidigare forskning har visat att format kan ha en inverkan på diskurs. Hur talar en filmrecensent om film I en video, och skiljer det sig från hur recensenter I tidningar talar om film? I den här avhandlingen användes forskning om videobloggar, eller vloggar, och bloggar för att forma en hypotes, eftersom forskning om filmrecensioner I videoformat är obefintlig. Hypotesen var att filmrecensionerna kombinerar element från högkonstdiskursen, I och med att de tillhör genren recension, och den populärestetiska diskursen, eftersom en stor del av forskning kring bloggar och vloggar understryker att deras framgång kommer från en närhet mellan bloggaren eller vloggaren och deras publik. Som videorecensenter användes Jeremy Jahns och Chris Stuckmann, som båda har kanaler döpta efter sig själva på den populära videouppladdningssidan Youtube. De valdes eftersom de båda hade populära recensioner av Rogue One: A Star Wars Story och Captain America: Civil War, som var de två filmer som drog in mest pengar I fjol. Som jämförelse valdes tidningarna Washington Post och The Daily Telegraph, eftersom de är inflytelserika tidningar på engelska som skriver filmrecensioner. I materialet förekom element från både högkonstdiskursen och den populärestetiska diskursen, men somliga trender kunde ändå märkas av. I videorecensionerna förekom betydligt fler populärestetiska element, men mängden högkonstdiskursiva element varierade mellan både filmrecensenternas recensioner, men också mellan de två recensionerna av samma recensent. Materialet verkar för litet för att kunna dra övergripande slutsatser, men det verkar ändå antyda att videorecensenter använder sig mer av populärestetiska element, men också att diskursanvändningen varierar mera från såväl recensent till recensent som recension till recension på Youtube än vad det gör I tidningsrecensioner.
-
(2019)Källor från och hänvisningar till sociala medier blir en allt vanligare syn för mediekonsumenter, och praxisen att citera till exempel ett Twittermeddelande eller ett inlägg publicerat på Instagram en allt alldagligare vana bland journalister. Sociala medier som journalisternas nya och nu etablerade verktyg bidrar ändå till både problem och en del frågetecken kring hur det påverkar vissa fundamentala hörnstenar så som verifikation av källor, källkritik, grindvaktsrollen och objektivitet, som redan länge förknippats som grundpelare för journalistiken. Det här försvåras ytterligare av att också elitkällor som till exempel idrottare anammat sociala medier som viktiga verktyg för kommunikation och drar allt mer nytta av att journalister använder dem som nyhetskälla. I den här avhandlingen undersöker jag med hjälp av såväl kvantitativ som kvalitativ analys hur Yle Sporten använder sig av sociala mediekällor i sin webbrapportering. Med hjälp av en trestegsmetod undersöker jag både i vilken utsträckning detta förekommer och hur dessa används. Utöver det försöker jag komma underfund med i vilket syfte sociala mediekällor används och huruvida dessa ersatt traditionella källor och insamlingsmetoder så som intervjuer eller pressmeddelanden, samt hur bland annat källkritiken och verifieringsprocessen ser ut och grindvaktsrollen påverkats. Resultaten från den här avhandlingen är i enlighet med det tidigare forskning på ämnet kommit fram till: sociala medier används allt mer som nyhetskälla och framförallt inom lättsammare ämnen så som sport. Dessutom är idrottare attraktiva citatskapare på sociala medier. I den här avhandlingen drar jag också slutsatsen att, precis som tidigare inhemsk forskning visat, är det inte sagt att det är de traditionella källorna som bytts ut, utan bara kanalerna via vilka deras uttalanden publiceras. Källor från sociala medier kan vara traditionella och officiella precis lika mycket, och det är ofta dessa som får höras också via sociala medieplattformarna. Trots ett snävt urval fann också denna studie att journalister i hög grad litar på sociala mediekällor, då dessa också fick stå som ensamma och/eller primärkällor för nyheter och artiklar. Också i Finland har således journalister insett vilken guldgruva sociala medier är som bank för både ett stort och varierande utbud av källor och citat.
-
(2018)Youtube får en allt större roll i mediesamhället och de mest synliga användarna är unga. Den här avhandlingen granskar hur Yles nyhetsredaktion Yle Uutiset rapporterar om ungas Youtubeanvändning. Forskning visar att traditionella medier tenderar att överdriva både risker och möjligheter med ungas digitala medievanor. Unga beskrivs som en enhetlig ”digital generation” och annangörs ofta i nyhetsdiskursen. Diskursen om unga och Youtube tenderar att handla om allt ifrån faror till virala klipp och kändisar. Mer sällan uppmärksammas Youtubes bredd och ungas unika erfarenheter av att nätverka, skapa och vara på Youtube. Med hjälp av kritisk diskursanalys granskar den här avhandlingen fem nyhetsartiklar som behandlar temat unga och Youtube. Alla artiklar har publicerats på Yle Uutistets webbplats under år 2017. Analyserna utförs enlig Teun A. Van Dijks modell för kritisk diskursanalys, vilket möjliggör en studie av texterna på både makro- och mikrostrukturell nivå. På makronivå undersöks texternas övergripande egenskaper och på mikronivå studeras texterna mer detaljerat, bland annat koherens, ordval och implikationer granskas. Resultaten visar att de enskilda Yle Uutiset-artiklarna i flera fall samspelar med typiska diskurser kring ungas medie- och Youtubeanvändning. I många fall uttrycker artiklarna oro för risker med Youtube och flera gånger porträtteras ungas Youtubeanvändning som en slags hysteri kring kändisar. Gemensamt för alla artiklar är att de generaliserar unga. Youtube beskrivs som ”den här generationens grej”, men ändå kommer ”generationen” inte på allvar till tals i någon av de fem artiklarna. Den här avhandlingen uppmärksammar den rapportering som beskrivs ovan, men belyser också hur medierna kan förändras. För att vi ska kunna förstå vårt föränderliga digitala mediesamhälle behövs medier som rapporterar nyanserat, aktuellt och konstruktivt.
-
(2019)I och med digitalisering och en ökad konkurrens mellan medierna lockas speciellt den yngre publiken till sociala plattformar (Harrie 2016a). Rörlig bild växer i popularitet och i dag är videodelningssidan Youtube en av de största sociala medierna i världen. I Svenskfinland ser läget likadant ut som i resten av Norden: unga vuxna ser mindre på teve, men desto mer på strömningstjänster och online-video. Men vad är det då de finlandssvenska 18–25-åringarna konsumerar på Youtube? Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vilket slags videoinnehåll unga finlandssvenska vuxna helst tar del av på Youtube. Kunskapen och resultatet från studien är också tänkt att fungera som stöd och som ett utgångsläge för innehållsskapare och medieproducenter i och med en hårdare konkurrens mellan medierna. För att kartlägga vilket sorts videoinnehåll den här gruppen helst konsumerar har jag utfört en enkätundersökning. 150 finlandssvenskar svarade på både öppna och slutna frågor gällande deras medievanor och Youtube-användning. Svaren kategoriserades sedan enligt bredare teman som skapats utgående från en överblick av svaren, samt Youtubes egna innehållskategorier. De kategorier som flest respondenter svarat att de helst ser på antogs också vara de som flest personer är intresserade av. Resultatet visar på att det främst är personliga och vardagliga videor som lockar. Också humoristiska inslag samt musik och film går hem hos den här publiken. Teknik, resor och konst var några av ämnena som inte lockade tittarna. Cirka 60 procent av de svarande tittar på Youtube-videor mer än en timme per dag, samtidigt som nästan hälften svarade att de inte alls ser på de program som erbjuds via tevens gratis- och betalkanaler. De här resultaten stämmer överens med tidigare nordisk forskning som gjorts inom ämnet. Resultaten från undersökningen har gett ny kunskap om unga finlandssvenska vuxnas mediekonsumtion och kan hjälpa innehållsskapare och utvecklare att bättre förstå sig på vad det är de unga vuxna vill se i olika medier. Avainsanat – Nyckelord – Keywords Youtube, medievanor, innehållsutveckling, finlandssvensk, rörlig bild, sociala medier
-
(2019)This bachelor's thesis is a descriptive literature review on what makes a good educational video, what kind of studies has been done on educational videos and what are the core elements of a good educational video. The goal of the review was to find concrete advice on how to make better educational videos for the creators of educational videos. In this research the focus was on the structure and technical aspects of a good educational video, not on the different ways to use educational video for teaching and learning. The research method used was narrative literary review. The material for research consists of 30 studies from the fields of pedagogy and information technology. The scope of the studies included memory and learning theories related to educational videos, how effective video is as a teaching tool, the quality of an educational video and different educational videos in YouTube. The themes rising from the literary can be divided to five main categories. These are: defining what is an educational video, learning and memory theories related to educational video, copyrights, effectiveness of educational videos and the questions about the technical quality, length, structure, signals, sound and image, pace and style of narration, subtitles, background music, interactivity and personalization of an educational video. This review includes a 24-point checklist based on the ten elements of a good educational video. This review also confirms that effectiveness of an educational video depends on how well it is planned and tested before it is released. Most of the studies stated that students appreciated high quality educational videos and using them increased the motivation of the students. The studies were only partly unanimous that the use of educational videos would improve learning results. The majority of the source material for this literary review was from the US. They didn't cover copyright matters because in the USA so called "fair use" doctrine permits using different video materials freely in education. In Finland the limited and multi-interpretable copyright rules have made it more difficult to use videos in teaching. The new EU Copyright Directive was approved on April 15th, 2019. The goal of the Directive is to update the copyrights for digital environments and Finland will pass the appropriate legislation to meet the Directive's requirements by 2021.
-
(2017)Cd-skivan är ett format som drastiskt minskat i popularitet sedan on-demand tjänster som Spotify sett dagens ljus. Varför köper och lyssnar människor fortfarande på cd-skivor, trots att det både är smidigare och billigare att konsumera musik online? Den här kandidatavhandlingen består av kvalitativa intervjuer med tre skivsamlare som aktivt köper och lyssnar på cd-skivor. Intervjuerna är strukturerade med inslag av semistrukturerade frågor. Några av de viktigaste aspekterna av varför de intervjuade håller av cd-skivan är dess pålitlighet, att det är en fysisk produkt, samt att artisterna på ett tydligare sätt får betalt för sin musik. Dessutom är de lokala skivbutikerna dem nära hjärtat, en bransch de gärna understöder och ser att lever vidare. Framför allt gillar alla tre att lyssna på albumhelheter vilket är en av cd-skivans styrkor, trots att det också går att lyssna på albumhelheter online. Det verkar dock som att cd-skivan har ett mera personligt värde än vad Spotify eller Youtube har. Ingen av de tre intervjuobjekten ser musik online som ett problem utan snarare som ett komplement till cd-skivan. Tvärtom, några av de intervjuade använder sig mycket av tjänster som Spotify och Youtube för att hitta ny musik som de sedan gärna köper.
Now showing items 1-6 of 6