Browsing by Subject "barnperspektiv"

Många barn tvingas leva mellan sina föräldrars konflikt utan att kunna påverka situationen eller få sina behov beaktade. Skilsmässor och separationer behöver inte innebära negativa konsekvenser för barnet på längre sikt, men de kan vara påfrestande då familjens vardag får en omställning. Däremot är föräldrars långa och intensiva konflikter psykiskt belastande för barnet och kan ha långtgående konsekvenser. Barnets känslor och upplevelser synliggörs sällan tillräckligt, vilket gör att barnet riskerar att bli i kläm mellan föräldrarna. Som bakgrund för denna kandidatavhandling används därför begreppen barns perspektiv och barns rättigheter. I Finland har man gjort väldigt lite forskning om skilsmässor och vårdnadstvister från barnets perspektiv, därför är jag intresserad att granska problematiken från detta perspektiv. Mitt syfte med denna avhandling är att öka förståelsen för barn i skilsmässor där konflikter förekommer. Mitt syfte är att öka kunskapen hos vuxna och professionella som i sitt arbete möter barn i familjekris. Jag är främst intresserad av barns känslor, upplevelser och möjliga konsekvenser av föräldrarnas konflikt. En beskrivande litteraturöversikt baserad på kvalitativa studier har genomförts. Som forskningsmaterial har tio artiklar granskats som en materialbaserad kvalitativ innehållsanalys. Föräldrars högintensiva och långvariga konflikter kan leda till psykisk ohälsa hos barnet. Det som påverkar barnet mest är föräldrarnas försämrade föräldraförmåga, förlorad kontakt till föräldrarna, föräldrars skadliga beteende, föräldrars mående och handlingsstrategier. Faktorer som kan förbättra barnets situation är bland annat professionell hjälp, barnets delaktighet, en fortsatt nära kontakt till föräldrarna och skyddande av barnet från konflikter.

Fattigdom bland barnfamiljer har ökat i Finland och allt fler familjer behöver ekonomiskt stöd för att klara av vardagen. Utkomststödet är det stöd som beviljas i sista hand åt familjer som inte har ekonomisk möjlighet att klara av de dagliga utgifterna. I denna studie ligger fokus på handläggningen av utkomststöd till barnfamiljer. I Finland har det sociala arbetet inom arbetet med utkomststöd fokuserat främst på de vuxna. Det är föräldrarnas ekonomi och situation som utreds medan barnens perspektiv syns mycket litet. Barnen utgör en del av familjen och för att det ekonomiska stödet skall bli ändamålsenligt så krävs det att barnens perspektiv blir en del i beslutsfattandet. I denna studie vill jag därför synliggöra hur barn i länderna Finland, Sverige och Norge upplever att det är att växa upp i en familj med knapp ekonomi. I studien har jag tagit fasta på följande frågeställningar: Hur tycker barnen att den knappa ekonomin påverkar vardagen? Hurudana strategier använder barnen sig av för att hantera vardagen med knapp ekonomi? Enligt resultatet så upplever barnen att den knappa ekonomin tar sig uttryck i grundbehov så som mat och kläder, men främst i sociala sammanhang då barnen jämför sig med varandra. Barnen har inte möjlighet att umgås med vänner och ha hobbyn i samma utsträckning som övriga barn. Barnen saknar även materiella resurser som är betydelsefulla för att känna social tillhörighet. Att hela tiden vara tvungen att tänka på ekonomin är psykiskt påfrestande och barnen försöker genom både aktiva och passiva copingstrategier att förhandla, förmildra eller få kontroll över omständigheterna. Kunskapen som denna studie medför, kan socialarbetaren använda som utgångspunkt vid handläggningen av utkomststöd, då familjens ekonomiska behov utreds. Även betydelsen av att höra barnet självt, kommer fram i studien. Att socialarbetaren hör barnet och därmed kan stöda barnet och familjen på ett ändamålsenligt sätt kan även ses som en förebyggande åtgärd. Detta eftersom en fattig barndom utgör en riskfaktor för barnets hälsa och välmående och kan ge upphov till negativa effekter senare i livet.

Tiivistelmä – Abstrakt – Abstract The thesis purpose is to clarify the child's view of the teacher's participation in the outdoor play. Previous research has shown that teachers both should and should not participate in the play. Even the children's perspective is taken up. Pramling Samuelsson and Asplund Carlsson (2003) emphasizes the participation of adults in the play as positive for both children and adults. By the adult participate in the game strengthens the bond between the child and the adult. Adults can also get all the kids to join and play. The research method is a qualitative group interview that took place in three different kindergartens with three to four children in each group. The children were from age three to five. Ten children participated altogether in my study. The results showed clearly how children see the teachers' participation in outdoor play. The children think that the teachers do not participate in the outdoor play. The teachers usually talk with other educators in the yard and they intervene in the event of trouble between the children or when the children get hurt. The children want the teachers participating in the outdoor play, but so that the children get to decide. Over half of the children who were interviewed felt that it would be funny if the teachers took part in the outdoor play.