Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "bedömning"

Sort by: Order: Results:

  • Hur göra de osynliga eleverna synliga 
    Boström, Linda (2019)
    How do we see the quiet students? Earlier studies show that these students are often relatively invisible in schools and their needs are omitted to the benefit of more active students. The aim of this study was to understand how teachers apprehend their quiet students and how they evaluate the need of scaffolding for these students. I was also interested in how these students were assessed, on whether or not their quietness affects their credentials? The quiet students can be more reserved by nature, be fearful or shy. The underlying causes for the quietness are important to understand for the best result when interventions are planned. Also, the lack of national assessment criteria puts the teachers in a quandary, the curriculum sets guidelines, but the final credential will be subjective. The study was executed by semi structured interviews with three primary school teachers. The transcribed interviews where then analyzed with a hermeneutic approach to understand and mediate the voices of the teachers how they experience their quiet students and their need for support but also the difficulties they encounter when assessing these students. The result show that there are no explicit types of scaffolding that will benefit all students. Every student is unique with their own reason for quietness. As a teacher you must be aware of the underlying reasons for the best outcome. While the study shows that some progress can be made by creating an understanding and safe environment both in the classroom and outside. On the question about assessment the study shows that the quietness effects the student’s credentials negatively.
  • ”Man måste kunna motivera varför man använder diktamen som en del av undervisningen” En studie om diktamen i finlandssvenska lågstadieskolor. 
    Grönqvist, Heidi (2021)
    Mål. Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer studera hur diktamen i undervisningen används inom årskurserna 1 – 4 och specifikt hur diktamen i undervisningen stöder elevernas lärande av rättstavning. Därtill är syftet att studera hur klasslärare använder sig av bedömning kopplat till diktamen samt hur bedömningen av diktamen påverkar elevernas motivation att utvecklas som skribent. Ingen tidigare forskning eller pedagogisk litteratur kring ämnet diktamen kunde hittas. Diktamen används som en del av undervisningen i undervisningsämnet Svenska och litteratur. Jag anser att det finns ett behov av min studie som kan erbjuda viktig kunskap om diktamens betydelse i undervisningen, för klasslärarna samt eleverna och deras vårdnadshavare. Metoder. Studien genomfördes med halvstrukturerade individuella intervjuer. Som stöd för intervjuerna skapades en intervjuguide som var uppbyggd kring den bakomliggande teorin för studien och delades in i teman. I intervjun deltog fyra (4) klasslärare som undervisade inom årskurserna 1 – 4. Tre av klasslärarna var behöriga, två av klasslärarna arbetade i samma skola och alla arbetade för samma kommun. Alla fyra (4) informanter var ganska lika i ålder och tre (3) av dem hade ungefär lika lång arbetserfarenhet som klasslärare. Intervjuerna har jag transkriberat för att sedan analysera dem genom att forma teman samt hitta likheter och skillnader i det insamlade data. Resultat och slutsatser. Diktamen används som en del av den mångsidiga undervisningen i undervisningsämnet Svenska och litteratur. Klasslärare önskar att eleverna ska genom den repetition samt modell som de får av diktamen befästa sådana skrivkunskaper som undervisas. Enligt klasslärarna erbjuder diktamen i undervisningen en möjlighet för eleverna till att fokusera på rättskrivningen. Därtill så upplevdes diktamen i undervisningen fungera som en övning där det kändes naturligt att lägga fokus på bland annat rättskrivning, grammatik och textuppbyggnad utan att störa eller påverka elevernas skrivflyt samt skapande av text som undervisningen för övrigt mycket grundar på samt som lyfts fram i Grunderna för den grundläggande utbildningen (2014). Genom intervjuerna framkom det dock att stort ansvar för övandet inför diktamen ligger på eleven samt det stöd som hen får av hemmet, vilket ansågs problematiskt både av klasslärarna samt av den teori som ligger för grund för avhandlingen. Klasslärarnas användning av bedömningen samt bedömningskutym varierade, men den huvudsakliga bedömningen som gavs eleverna var summativ och saknade återkoppling. Det rådde en enstämmighet bland klasslärarna om att elevernas motivation till att utvecklas som skribenter stöds då eleverna presterade bra i diktamen, medan de elever som upplevde att de inte lyckas bra så kan få motsatt effekt.

Yhteystiedot

HELSINGIN YLIOPISTO