Browsing by Subject "bemötande"

Enligt Grunderna för förskoleundervisningens läroplan (2014) skall förskoleundervisningen utgå från barnet och den har ett viktigt uppdrag som går ut på att stödja barnets möjligheter att utveckla sig, växa samt tillägna sig ny kunskap. Undervisningen på förskolan skall också förstärka barnets positiva bild av sig själv och barnets syn på sin egen inlärning. När det handlar om att i god tid finna behovet av stöd för inlärning och växande, erbjuda stöd men också på samma gång hindra svårigheter har undervisningen på förskolan en stor mening. Då behovet av stöd förekommer skall barnet få det omedelbart och dessa behov skall också tas i beaktande i undervisningen. Lärarna och den övriga personalen kan förebygga svårigheter med hjälp av olika sätt att arbeta, varierande peda-gogiska metoder och med mer flexibel uppdelning i grupper. Målet är att undervisningen på försko-lan skall beakta behov hos både gruppen och hos det enstaka barnet. (Utbildningsstyrelsen, 2014, s. 12, s. 30, s. 45.) Syftet med denna avhandling är att undersöka hur blivande lärare inom småbarnspedagogik upple-ver att förskolelärare kan stödja barn med koncentrationssvårigheter genom bemötande och plane-ringen av den pedagogiska undervisningen. Eftersom jag var intresserad av att höra hur blivande lärare inom småbarnspedagogik tänker kring frågor gällande barn med koncentrationssvårigheter, har jag använt mig av intervju som metod för att samla in datamaterialet. Till min avhandling intervjuades fyra blivande lärare inom småbarnspedagogik som har tidigare erfarenhet av att arbeta med barn med koncentrationssvårigheter. Resultatet visar bland annat att blivande lärare inom småbarnspedagogik har en tydlig uppfattning om hur koncentrationssvårigheter uttrycker sig hos förskolebarn. De har även starka åsikter om hur de själv men också hur pedagoger på förskolan skall och inte skall bemöta barn med koncentrationssvårigheter. Barn med koncentrationssvårigheter skall bemötas med beröm, lugn, förståelse och tålamod. Medan hot, skrik och användning av barnets namn i en negativ ton anses som opassligt bemötande. Blivande lärare har även flera tankar och idéer om vad förskolelärare skall ta i beaktande då de planerar en pedagogisk undervisning för en grupp i vilken ingår även barn med koncentrationssvårigheter. Enligt dem skall den pedagogiska undervisningen planeras så att den stödjer det enskilda barnet men också hela gruppen.

Barn i småbarnspedagogik och i förskolan ställs inför en mängd olika relationer. Syftet med studien är att undersöka hur yrkesverksamma pedagoger inom småbarnspedagogik och förskola beskriver möten med barn och hur de arbetar relationsfrämjande med 5- till 6-åriga barn. Studien utgår från ett relationellt perspektiv. Avhandlingens datainsamling har genomförts med hjälp av en enkätundersökning, där nio yrkes-verksamma pedagoger (lärare inom småbarnspedagogik, barnskötare inom småbarnspedagogik och speciallärare inom småbarnspedagogik) har deltagit. Jag har analyserat de öppna svaren från enkäten utgående från en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att respondenterna mestadels är överens om vad som främjar utvecklingen av goda relationer mellan pedagoger och barn. Studien påvisar att pedagogerna värderar relationer högt inom verksamheten, främst till barnen men även den till kollegor samt barnens vårdnadshavare. Studien lyfter även fram vikten av en välfungerande pedagogisk miljö kring barn, där goda relationer påver-kar barns lärande och utveckling på ett positivt sätt, medan dåliga relationer, tvärtom, hindrar barns lärande. Studiens resultat visar också på betydelsen av pedagogens relationskompetens för att skapa förtroendefulla relationer mellan pedagoger och barnen samt för utvecklingen av relationer med en-skilda barn. Resultaten visar att en tydlig målmedvetenhet finns hos pedagogerna att vilja arbeta mot ett relationellt perspektiv, som tillgodoser barns olika behov och förutsättningar. Vidare anser re-spondenterna att relationsutvecklande arbete kräver ett kollegialt stöd. I studien framgår att faktorer som bidrar till att framgångsrikt skapa en gynnsam atmosfär för relationer inom en barngrupp är an-knytning, trygghet och kommunikation.