Browsing by Subject "coronapandemin"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2021)I min kandidatavhandling redogör jag både på ett generellt plan för direktupphandling vid synnerlig brådska och analyserar dess praktiska innebörd och tillämpning under coronapandemin. Syftet med min avhandling är att utreda när kravet på konkurrensutsättningen, som utgör normalförfarandet vid offentlig upphandling, kan förbises och vidare när villkoret synnerlig brådska kan aktualiseras. Jag undersöker lagligheten av Helsingfors universitetssjukhus (HUS) direktupphandling av coronavirusanalys under pandemin. Jag analyserar och systematiserar gällande rätt på området baserat på en rättsdogmatisk och EU-rättslig metod. Mitt material består av relevant lagstiftning på upphandlingsområdet och de mest centrala författningarna är lagen om offentlig upphandling och koncession 1397/2016 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG. Vidare använder jag mig av officiella källor och rättspraxis, varav HUS:s direktupphandling av coronavirusanalys utgör det viktigaste. En central källa är även en Vägledning från Europeiska kommissionen om användningen av reglerna om offentlig upphandling i nödsituationen i samband med covid-19-krisen (2020/C 108 I/01. I avhandlingen når jag slutsatsen att det finns välmotiverade grunder för att normal-förfarandet med konkurrensutsättning ska utgöra huvudregeln, men att det samtidigt är av stor vikt att direktupphandling kan tillämpas om så behövs. I flera fall är det svårt för upphandlingsenheter att samtidigt uppfylla de fyra kriterierna som krävs för att villkoret synnerlig brådska ska vara berättigat. Det ska handla om väldigt exceptionella situationer. Coronapandemin handlar om ett sådant exceptionellt undantagsfall som sätter upphandlingsenheter i en situation av synnerligen brådskande karaktär. HUS har en lång historik av olagliga direktupphandlingar, men den direktupphandling som diskuteras i avhandlingen har genomförts under pandemin och skiljer sig således från de andra. Efter en undersökning av HUS:s direktupphandling baserat på de lagstadgade kriterierna för direktupphandling vid synnerlig brådska samt på den vägledning som kommissionen gett, drar jag slutsatsen att alla de villkor som ska uppfyllas, inte är uppfyllda. Däremot befann sig sjukhuset, som hela världen i övrigt, i en väldigt pressad situation och statsrådet valde även att ge HUS ett upphandlingsuppdrag samt att stå för dess finansiering. I och med att marknadsdomstolen inte har avgjort ärendet än, finns inte all relevant fakta för en fullständig bedömning av ärendet och min juridiska analys kan således endast ses som spekulation.
-
(2022)Politisk medvetenhet och rally-round-the-flag ställer frågan om förtroendet för regeringen ökade i olika stor utsträckning bland väljare med olika nivåer av politisk medvetenhet. Studiens syfte är att undersöka om politisk medvetenhet förklarar skillnader i styrkan av fenomenet rally-round-the-flag som olika finländare gick igenom under den första coronavågen i Finland. Rally-round-the-flag-fenomenet beskriver en massiv ökning i politiskt förtroende för en president eller regering som ofta uppstår under internationella kriser. Studien formulerar hypotesen om att väljare med en högre grad av politisk medvetenhet går igenom en svagare förtroendeökning än personer med en lägre nivå av politisk medvetenhet. Hypotesen grundar sig i John Zallers (1992) resonemang om att politisk medvetenhet spelar roll i hur benägna människor är att ändra sina politiska attityder när de mottar ny politisk information. Studien använder kvantitativt surveymaterial som samlades in under två skilda tidpunkter; den ena före coronakrisen och den andra under den första coronavågen. Med hänsyn till att materialen är oberoende varandra, använder studien metoden t-test för oberoende mätningar. Tre separata t-test görs för att mäta skillnaden i den förtroendegrad som grupper med olika nivåer av politisk medvetenhet hade före krisen började med andra grupper med motsvarande nivåer av politisk medvetenhet efter att krisen började. Studien jämför sedan effekterna av de tre separata t-testen för oberoende mätningar för att besvara frågan om förtroende för regeringen ökade i en olika hög grad för grupper med olika nivåer av politisk medvetenhet. Resultaten visar att förtroendeökningen var den starkaste bland grupperna med en låg politisk medvetenhet, näst starkast för grupperna med en medelhög politisk medvetenhet och lägst bland grupperna med en hög politisk medvetenhet. Resultaten motsvarade hypotesen. Slutsatsen i studien är att olika väljare gick igenom en olika stor förtroendeökning under coronakrisens första våg i Finland utgående från graden av politisk medvetenhet som väljarna hade. Personer med en högre politisk medvetenhet var mindre benägna att påverkas av rally-round-the-flag-fenomenet än personer med lägre politisk medvetenhet.
Now showing items 1-2 of 2