Browsing by Subject "covid-19"
Now showing items 1-5 of 5
-
(2022)Tutkielman tarkoituksena on tutkia vuonna 2020 keväällä alkaneen koronapandemian vuoksi asetettujen rajoitusten vaikutuksia työssäkäyvien suomalaisten aikuisten arkirutiineihin. Tutkielman teoreettinen viitekehys sisältää monipuolista käsittelyä arjen eri toiminnoista ja sen muodostumisesta sekä koronapandemiasta ja sen vaikutuksista suomalaisten arkeen. Arjen rutiineilla tarkoitetaan arkipäivinä tapahtuvia toistuvia toimintoja. Aiemmat tutkimukset aiheesta ovat osoittaneet koronakriisin vaikuttaneen arkielämän toimintoihin. Tutkimuskysymys on ”Miten koronapandemian aikaiset rajoitukset vaikuttavat suomalaisten työssä käyvien aikuisten arjen rutiineihin?”. Tutkimuksen tekeminen on ajankohtaista koronapandemian vaikutusten kentällä liittyen arkeen. Aiheen tutkiminen on vielä suhteellisen uutta. Tutkielman on toteutettu laadullisin menetelmin. Aineisto kerättiin strukturoidulla verkkokyselyllä. Kysely julkaistiin sosiaalisen median kanavissa (Facebook ja Instagram). Merkittävin osa kyselyyn vastanneista asuivat Uudellamaalla, jossa normaalia arkea rajoittavia rajoituksia oli eniten. Vastauksia lomakkeeseen tuli yhteensä 23, joista valideja vastauksia oli yhteensä 18. Kysely oli auki viikon ajan. Aineisto analysoitiin laadullisella teoriaohjaavalla sisällönanalyysilla. Vastaukset jaoteltiin kahteen pääluokkaan, jonka avulla pystyttiin tekemään johtopäätöksiä saaduista vastauksista. Tutkimustuloksista saatiin selville, millaisia vaikutuksia koronaviruspandemian aikaisilla rajoituksilla oli kokopäivätyössä käyvien arkeen ja sen toimintoihin. Suurin osa vastaajista koki rajoitusten muuttaneen arkeaan ja vaikuttaneen negatiivisesti elämänlaatuunsa. Sosiaalinen kanssakäynti väheni ja osalla työskentely siirtyi työpaikalta kotiin. Osalla vastaajista ei ollut mahdollisuutta tehdä töitään kotoa käsin. Kotonaoloaika lisääntyi kaikilla vastaajilla. Monet joutuivat luopumaan harrastuksistaan kokonaan. Osa vastaajista kuitenkin koki rajoitusten takia enemmän kotiin siirtyneen arjen mielekkääksi, koska aikaa perheen kesken oli enemmän. Jatkotutkimukselle on vielä tarvetta aihetta tutkiessa, kuten sukupuoliroolien vaikutuksista.
-
(2022)Syftet med avhandlingen är att ta reda på och beskriva hur coronapandemin påverkat arbetsmarknaden och hurdana konsekvenser det kan ha för välfärden. För att kontextualisera redogörs kort för hur en tidigare stor kris, 1990-talets recession påverkade arbetsmarknaden och hurdana konsekvenser den haft. I avhandlingen används tidskriften Työpoliittinen aikakauskirja som material. Tidskriften behandlar aktuella frågor på arbetsmarknaden och publiceras av Arbets- och näringsministeriet fyra gånger per år. Analysmetoden är materialstyrd kvalitativ innehållsanalys. Som teoretisk referensram används Durkheims teori om social integration och Antonovskys salutogena perspektiv på välmående. I tidskriften kommer fram tre teman i arbetslivets förändringar orsakade av pandemin; förändring, distansarbete och sysselsättning. Förändring genomsyrar alla artiklar. De snabba förändringarna som följd av pandemin orsakar att gamla prognoser, trender och resultat från projekt inte gäller mer i pandemiomständigheter. För att åtgärda det, och få begriplig samt relevant information har många samarbetsprojekt startat med syfte att följa med aktuella dagsläget på arbetsmarknaden i pandemin. Distansarbete, vilket förekommit i begränsad utsträckning innan pandemin, har genomsyrat arbetslivet även i branscher som inte haft etablerat distansarbete, t.ex. social- och hälsovården. I branscher där distansarbete är möjligt, som bl.a. hotell- och restaurangbranschen har pandemin däremot orsakat arbetslöshet som följd av begränsningsåtgärderna, som togs i bruk för att minska spridningen av covid-19.
-
(2021)Fakultet: Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Utbildningsprogram: Samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialt arbete Författare: Matilda Lindfors Arbetets titel: En kvalitativ intervjustudie kring hur covid-19-pandemin har påverkat socialarbetares välmående i arbetet Arbetets art: Kandidatavhandling Månad och år: 05.2021 Sidantal: 28 Nyckelord: välmående i arbetet, socialt arbete, socialarbetare, covid-19, pandemi Förvaringsställe: Helsingfors universitets bibliotek Övriga uppgifter: Sammandrag: I denna kandidatavhandling presenterar jag resultaten av en kvalitativ intervjustudie vars syfte är att utreda om covid-19-pandemin haft en påverkan på socialarbetares välmående i arbetet. Avhandlingens huvudsakliga frågeställning lyder: Har covid-19-pandemin påverkat socialarbetares välmående i arbetet? I studien intervjuades tre socialarbetare med hjälp av en semi-strukturerad intervju. Materialet analyserades sedan med en kvalitativ teoristyrd innehållsanalys. Med hjälp av analysen kunde man kategorisera respondenternas svar i fyra kategorier, arbetsrelaterad stress, nya arbetssätt, arbetsgemenskap och nya utmaningar och etiska dilemman. I resultaten kom det fram att de tre respondenterna upplevde att de påverkats på olika sätt av covid-19-pandemin. Hur man upplever välmående i arbete är mycket individuellt och därmed är också påverkningarna av pandemin mycket individuella. Resultaten av kandidatavhandlingen är att pandemin har påverkat på varierande sätt på socialarbetares välmående i arbete.
-
(2022)Syftet med denna avhandling är att ge en bild av funktionshindrade människors grundläggande och mänskliga rättigheter i undantagstillstånd. I avhandlingen görs en översikt av följderna av covid-19-pandemins begränsningsåtgärder för tryggandet av funktionshindrades grundläggande och mänskliga rättigheter. Covid-19-pandemins undantagstillstånd har kastat ljus på den institutionell diskriminering som funktionshindrade personer ännu på 2020-talet hamnar uppleva. Inom den funktionshindrade människogruppen finns en människogrupp som ofta blir bortglömd. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har ofta begränsade möjligheter att uttrycka sig i fråga om självbestämmande, vilket gör funktionshindrades intresseorganisationers uttalanden nödvändiga i beslutsfattande. Rörelsefriheten är en rättighet som tryggas för alla människor, såväl på grundlagsnivå som i internationella människorättsfördrag. De myndighetsutlåtanden och rättsfall som behandlas i avhandlingen tar ställning till det besöksförbud som sattes upp i serviceboenden och konstaterades vara olagliga. Besöksförbudet är inte en engångsföreteelse, utan begräsningsåtgärderna speglar den allmänna synen på att rättigheterna för personer med intellektuell funktionsnedsättning kan begränsas med lägre tröskel än övriga funktionshindrade samt icke-funktionshindrade. Kränkningar av rättigheter som rörelsefrihet är tätt sammankopplade med institutionell makt, som fortsättningsvis lever kvar. Avhandlingens slutsats är att funktionshindrades grundläggande och mänskliga rättigheter på ett grovt sätt har kränkts i covid-19-pandemins undantagsförhållanden i Finland. För att undvika liknande kränkningar av de allra mest grundläggande rättigheterna, bör de funktionshindrade själva samt intresseorganisationer innefattas i allt beslutsfattande som gäller dem och deras rättigheter. Personer med intellektuell funktionsnedsättning bör behandlas som individer och inte som en grupp på basis av en diagnos. Ett funktionshinder i sig berättigar inte frihetsberövande eller användandet av begränsningsåtgärder.
-
(2021)När covid-19-pandemin spreds globalt var myndigheterna tvungna att ta till åtgärder för att minska smittspridningen av det nya viruset. Dessa åtgärder och de förändrade omständigheterna hade en stor inverkan på lärarnas skolvardag. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurserna 1–6 upplever att myndigheternas direktiv och restriktioner fungerar i skolorna, samt hur covid-19-pandemin har påverkat välbefinnande för lärare i årskurserna 1–6. Tidigare forskning visar att lärares välbefinnande inverkar på deras undervisning, vilket i sin tur påverkar elevers välbefinnande och inlärning. Denna studies datainsamling utgick ifrån semistrukturerade intervjuer med fyra lärare i årkurs 1–6. Samtliga lärare som deltog i studien arbetar i byskolor i en kommun i Nyland. Intervjuerna transkriberades och därefter analyserades materialet utifrån teman. Informanterna angav att myndigheternas alla direktiv och restriktioner inte var fullt genomförliga i praktiken i skolans vardag och att vilka direktiv och restriktioner som gick att följa berodde på skolornas egna förutsättningar. Covid-19-pandemin hade påverkat informanternas välbefinnande på olika sätt och olika mycket, allt från en informant som svarade att pandemin påverkat hens välbefinnande tydligt till en informant som svarade att pandemin inte påverkat hur väl hen orkar med arbetet. Störst inverkan på hur väl informanterna orkade med arbetet hade munskydden. Tre av informanterna svarade att de orkar bättre med arbetet tack vare stöd från kolleger och rektorn. Covid 19-pandemin och myndigheternas direktiv angående pandemin har varierande inverkan på skolornas vardag och lärares välbefinnande beroende på skolornas förutsättningar.
Now showing items 1-5 of 5