Browsing by Subject "damidrott"

I kandidatavhandlingen undersöker jag hur kvällstidningen Ilta-Sanomat skriver om kvinnliga idrottare på sportsidorna. Temat är aktuellt, eftersom sportjournalistiken länge har varit mansdominerad (Clayton & Harris, 2002). Sportsidorna anses också handla om män och vara till för män (Jarlbro, 2006 s. 87). Mitt syfte med avhandlingen är att få fram hur sakligt och jämställt kvällstidningen skriver om damidrott och vem som får sin röst hörd. Metoden för analysen är en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av kritisk diskursanalys. Det går inte att kalla analysen för en traditionell diskursanalys, eftersom jag följer ett eget schema för att få svar på mina forskningsfrågor. Jag analyserar en artikel per månad publicerad år 2018. De flesta artiklarna är sakligt skrivna och de lyfter inte specifikt fram att det handlar om damidrott. Då könet lyfts fram är det oftast kvinnorna själva som gör det i citaten. De enda artiklar som har dam-prefix handlar om lagsport (ishockey och volleyboll). Då används prefixen i samband med att landslag nämns, som till exempel damlandslaget. De flesta artiklar fokuserar mer på idrottsprestationerna och -karriären istället för att fokusera på privatlivet. De artiklar som fokuserar mer på privatlivet är oftast personporträtt. Avhandlingens viktigaste slutsatser är att huvudpersonerna i artiklarna för det mesta har en aktiv roll i artikeln och de blir hörda. I två av tolv artiklar citerades en manlig tränare, men endast i en av dem citerades tränaren istället för en kvinnlig idrottare. Inga artiklar om individuella grenar hade dam-prefix. Det går inte att dra klara slutsatser om artiklarna fokuserar mest på privatliv eller idrottsprestationer, för att andelen innehåll om privatlivet varierade i varje artikel, men då artikeln tydligt handlade mer om privatliv än idrottsprestationer var det oftast frågan om personporträtt. Sju av tolv artiklar i min analys var skrivna av kvinnliga journalister. I min analys var största delen av personporträtten skrivna av kvinnor, medan största delen av nyhetsartiklarna och -notiserna var skrivna av män. Överlag skriver Ilta-Sanomat sakligt om kvinnor i artiklar som analyseras i avhandlingen. Det skulle ändå behövas en undersökning om hur Ilta-Sanomat skriver om män på sportsidorna, för att man ska kunna se om de verkligen skriver jämställt och ostereotypiskt eller inte.