Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "gemenskap"

Sort by: Order: Results:

  • Vainio, Ella Katarina (2018)
    Religion och tro har inom samhällsvetenskaperna ansetts inneha en central roll för individers integration i samhälle. Religioner skiljer sig däremot åt i vilken grad tron integrerar individer till samhället. Europeiska protestantiska länder, speciellt de nordeuropeiska, anses genomgå en förändringsprocess där det religiösa deltagandet avtar. Samtidigt har integrationen inom protestantiska länder ibland definierats som låg. Denna utveckling har inom samhällsvetenskaperna och sociologin diskuterats utgående från sekulariserings-, moderniserings- och individualiseringsteorier. I min avhandling behandlar jag religion och dess funktion med en särskild tyngdpunkt på den protestantiska tron. Sekularisering diskuteras som ett omtvistat och ifrågasatt fenomen och jag undersöker hur protestantismen kan förstås genom sekulariseringsdebatten. Avhandlingen behandlar därefter motsättningen mellan de västerländska samhällenas individualistiska karaktär och religion som en gemenskapsskapande institution. Som ett alternativ till den protestantiska tron diskuteras nyandlighet och spiritualitet, inom vilka anpassningsbarhet och självbestämmande tillåter individualistiska karaktärsdrag och på så sätt i högre grad tilltalar individer än den institutionellt organiserade tron. Resonemanget i avhandlingen framför att den förändring som sker specifikt i europeiska protestantiska länder inte är entydig och klar. Då man granskar den protestantiska tron kräver en bred studie av historia, modernisering, sekularisering och individualisering för att framföra en komplett uppfattning.
  • Kvarnström, Malin (2023)
    Syftet med denna undersökning är att beskriva, analysera och tolka hur pedagoger definierar be-greppet inkludering samt hur pedagogerna upplever att de kan bidra i utvecklandet av en inklude-rande verksamhetskultur. Jag har valt att fokusera främst på främjandet av barns känsla av delak-tighet och gemenskap utgående från ett sociokulturellt perspektiv. Med andra ord vill jag veta hur-dan praxis har pedagoger i vardagen tillsammans med barnen för att skapa en inkluderande atmo-sfär inom småbarnspedagogiken och förskolan. Jag anser det vara värdefullt att undersöka dels hur pedagoger inom småbarnspedagogiken definierar en inkluderande verksamhetskultur, dels hur pedagogerna arbetar rent praktiskt kring tematiken med barnen. Därtill vill jag veta vilken betydelse pedagoger anser att den egna arbetsinsatsen och det egna valen av arbetsmetoder har i det inklu-derande arbetet för barns känsla av gemenskap och delaktighet. Eftersom studien intresserar sig för pedagogers subjektiva tankar och praxis kring inkludering inom småbarnspedagogik och förskola, betyder detta att jag är ute efter beskrivande primärdata snarare än mätbar statistik. Mot denna bakgrund faller det sig naturligt att jag utför en studie med kvalitativ ansats. Studien utgår från ett fenomenografiskt perspektiv som kan karaktäriseras som viljan att beskriva hur ett fenomen i omvärlden uppfattas av en grupp människor. Som datainsamlingsmetod har jag använt mig av intervjuer via elektroniska frågeformulär med öppna frågor. Informanterna be-står av tio lärare inom småbarnspedagogik. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys, som möjliggjorde att kategorisera och tolka svaren i ett visst sammanhang. Resultatet i studien påvisar att det förekommer konkreta positiva effekter av att barnen känner sig inkluderade. Dessa positiva effekter beskrivs som barnens ökade trygghetskänsla, en bra och fungerande gruppdynamik, ökad gemenskapskänsla samt att barnen utvecklar en sund självbild som bidrar i sin tur till ett aktivt deltagande. Därtill lär sig barnen ödmjukhet, respekt och att olikheter kan beaktas som en tillgång. En positiv koppling an ses mellan barns känsla av att befinna sig inkluderad och barns lärande, utveckling och välbefinnande. Som en grundtes i informanternas svar skådades barnen som sociala varelser i behov av interaktion och relationer för att må bra. Detta innebär att det sociala sammanhanget barn befinner sig i och hur barnet bemöts av gemenskapen påverkar barnet helhetsmässigt.
  • Korhonen, Niklas (2023)
    Mål. Tidigare forskning har ifrågasatt autonomins positiva effekter och visat att självständigt arbete har lett till brister på stöd och socialt samspel i arbetslivet. Avhandlingens syfte är att kartlägga hur anställda i kunskapsarbete upplevde de reella effekterna av hög autonomi i sitt arbete. De relevanta faktorerna är i denna avhandling välmående, motivation, gemenskap och effektivitet. Metoder. För denna avhandling intervjuades fyra personer som arbetar med kunskapsintensivt jobb. Intervjun var en semistrukturerad tematisk intervju som analyserades enligt nyckelord och teman utgående från relevanta faktorer som framträder i tidigare forskning. Resultat och slutsatser. Informanterna upplevde autonomins effekter generellt positivt, men effekterna upplevdes också vara mångfacetterade. Chansen att påverka arbetets innehåll och arbetstid ansågs ha flera positiva effekter, men de verkade förverkligas bara tillsammans med god kommunikation, gemenskap och förmåga till självstyre. Informanterna upplevde att samma dimensioner av autonomi kan ha både positiva och negativa effekter beroende på situationen. Intervjuerna gav delvis stöd för tidigare forskning som ifrågasätter autonomins linjära positiva effekter samt Arbetshälsoinstitutets utlåtande om moderna arbetslivets farhågor. I denna avhandling kom vissa teman och nyckelord fram som delvis belyser autonomins effekter, men de individuella och strukturella stödbehoven och eventuella underliggande mekanismer bakom effekterna blottades inte.