Browsing by Subject "genus"

Att passa in eller inte passa in i skola. För socialarbetare eller kurator är det viktigt att ha kunskaper kring det sociala livet i skolan. Normer finns över allt och är outtalade regler som styr handlingar, beteenden och den sociala interaktionen. Normalitetskonstruktionen ger människan riktlinjerna för hur de skall vara i olika sammanhang. Avhandlingens syfte är att undersöka pojkars upplevelser av normer under skolgången. Studien svara på hur pojkar passar in i skolan och skolans sociala sammanhang. Studien behandlar normer, med tyngdpunkten på könsspecifika normer, kring det manliga genuset men tar även upp medverkande sociala roller, konformitet och grupptryck. I studien undersöks om pojkar var busar och gjorde hyss eller om de var plugghästar som inte ville utmana ödet. Var det viktigt för det sociala livet att vara högljudd och rebellisk eller kanske duktig och ordentlig? Avhandlingen är utförd som en kvalitativ intervjustudie med fyra stycken unga män som intervjudeltagare. Intervjuerna är först transkriberade och sedan analyserade genom metoden innehållsanalys. Med hjälp av intervjuerna i studien urskiljs alltså sociala normer i skolan och hur pojkarna upplevde dem. Den viktigaste slutsatsen i studien är att resultatet är i strömlinje med normernas existens i skolan. Som pojke får man inte vara flickig och man skall helst bete sig som alla andra alltså på ett busigt, pojkaktigt sätt. Resultatet visar även att pojkar inte får vara annorlunda på fel sätt, på ett sätt som inte är coolt. Normer kan vara inkluderande men även exkluderande och kan till och med leda till mobbing. Det finns människor som medvetet bryter mot dessa normalitetskonstruktioner och vill ifrågasätta normer.

Gender equality research in Finnish basic education has shown that there are differences between how girls and boys are treated in school. An extension of the Gender Equality Act obligates educational institutions to form school-specific gender equality plans. The purpose of this study is to review gender equality plans that elementary schools have formulated: what problems are discussed, what actions schools have chosen to implement and which shortcomings that can be observed. The study aims to assess how well the plans address the gender issues that research has identified in the school world and whether they can serve as an effective tool for schools in promoting gender equality. The results of the study show that schools have mainly discussed gender norms, sexist name calling and bullying, and focused on how teachers treat students. On the other hand, some key aspects such as gender diversity and differences in performance between genders have been ignored in the gender equality plans. Methods that schools have chosen to implement include exercises with the students, teachers changing their behavior and staff training. There were some clear shortcomings in the plans, the most obvious being some plans not mentioning any measures to promote gender equality.

Syftet med undersökningen var att granska om de olika karaktärerna i Enid Blytons barnbok ”Viisikko ja linnan aarre” (svenska titeln ”Fem gör ett fynd", engelska ”Five on Finniston Farm”) framstår som stereotypa ur ett genusperspektiv. En definition av genus som det socialt konstruerade könet användes. Enid Blytons var en mycket produktiv författare och hennes böcker har varit mycket omtyckta av barn, samtidigt som de varit omdebatterade bland vuxna. De har kritiserats för att bland annat ha stereotypa beskrivningar på flickor och pojkar, män och kvinnor. En del forskare har kommit med invändningar mot detta synsätt och uppfattat att böckerna också ger alternativ vad gäller synsättet på manligt och kvinnligt. Som bakgrund ingår i det här arbetet en genomgång av barnbokens historia, olika sätt att definiera barnlitteratur och forska i den samt barnlitteraturen i förhållande till värderingar, ideologi och mera specifikt genusfrågor. Barnlitteraturen har alltid i större eller mindre utsträckning setts som ett pedagogiskt redskap, vilket också är utgångpunkten för det här arbetet. Eftersom barn inte själva bestämmer över barnlitteraturen tar vissa forskare fasta vid relationen vuxna-barn och makt som viktiga aspekter i samband med definierandet av barnlitteratur. Barnlitteraturen antas ofta spegla och förmedla de värderingar och den ideologi som är rådande i samhället gällande t ex genus. Ideologi kan definieras som en samling uppfattningar som ett samhälle delar och använder sig av för att förstå världen. Barnböcker har å andra sidan också ansetts kunna ha en undergrävande eller ifrågasättande funktion visavi de rådande uppfattningarna i ett samhälle. Texter ses vara fyllda av ideologi, inte bara innefatta det som ett element. Intresset för kön och genus i barnlitteraturen väcktes på 1960- och 70-talen som en följd av en sociohistorisk syn på litteratur i allmänhet. Det som kan ses som intressant vid litterär analys av karaktärer är hur många av karaktärerna som beter sig på ett föreskrivet sätt snarare än antalet flickor/kvinnor och pojkar/män som förekommer. Undersökningen gjordes som en textanalys med Nikolajevas schema för stereotypa manliga och kvinnliga egenskaper som hjälpmedel. Också några forskares synsätt på hur ideologi syns i texter användes vid analysen. Slutsatsen av undersökningen är att det i boken inte förekommer några helt renodlat stereotypa manliga och kvinnliga karaktärer. Boken erbjuder alternativ, i synnerhet när det gäller skildringen av flickor, med en traditionellare flicka och också s k pojkflickor. En hel del av framställningen av karaktärernas beteende som önskvärt eller icke-önskvärt när det gäller både flickor/kvinnor och pojkar/män gav intrycket att utgå från en tudelning enligt sådant som artigt/oartigt och hjälpsamt/ohjälpsamt snarare än manlig/kvinnligt.

The purpose of this study is to get an insight into preschool children's thoughts on gender roles. The topic of gender roles is highly relevant in todays' society and an issue that has been brought into focus in early childhood education as well and my aim is to explore how the preschool children of today think about gender roles. Research in the field of early childhood education related to gender roles is being done more and more but it is still a relatively undiscovered field and very few studies have the children's perspective in focus. This study is made up of individual, qualitative interviews and I have interviewed 26 children in total in six separate interviews. Outside of the interviews I have collected material through the children choosing toys from a toy magazine. The interviews started with a discussion about the children's choices of toys and followed with a conversation about different issues regarding the topic of gender roles. One of the most central findings of the study is that children to a certain extent had noticed differences between boys and girls while regarding some other areas did not think there is any difference between the two genders at all. Furthermore it is interesting to notice that even though children pointed out certain differences between boys and girls they were in general very accepting of different types of genderbending and norm breaking tendencies.

Ett funktionshinder medför för individen en ständig kamp mot fördomar och kan även leda till stigmatisering av individen. Ett funktionshinder kan ta uttryck på flera olika vis. Om en individ har en funktionsnedsättning innebär det att hon/han har en nedsättning av sin fysiska eller psykiska funktionsförmåga. En nedsättning av en fysisk funktionsförmåga likt en psykisk funktionsförmåga för med sig ständiga dilemman hos individen. I min avhandling granskar jag vilken betydelse sexualiteten och genuset/könet har i konstruktionen av identiteten hos en funktionsnedsatt individ. Jag lyfter upp frågor angående sexualiteten hos en dylik individ och försöker analysera förhållandet mellan den och konstruktionen av könet och genuset samt vice versa. Ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv och med sociologiska teorier diskuterar och kritiserar jag de föreliggande normerna angående funktionsnedsatta individer i dagens samhälle. Jag drar slutsatser som tyder på att en funktionsnedsättning försätter individen i en missgynnande position med tanke på konstruktionen av dess sexualitet samt kön.

Syftet med denna studie är att få en klarare bild hurdana sånger olika sångböcker innehåller, speciellt med tanke på genus och könsstereotyper: innehåller sångerna stereotyper och ifall de innehåller, hurdana och på vilket sätt framträder de? Syftet är också att ta reda på om det skett en förändring i stereotyper över tid. Studien är en kvalitativ analys med hermeneutisk ansats. Materialet består av fyra olika sångböcker från Finland och Sverige, alla publicerade mellan 1995 och 2016. Studiens resultat visar på att det skett en förändring över tid när man granskar böckerna ur ett genusperspektiv men alla sångböckerna innehåller stereotyper. Överlag finns det ändå överraskande lite könsstereotyper jämfört med antalet sånger per bok

Mål: Syftet med avhandlingen var att se och jämföra likheter och skillnader i läroplanerna i Finland och Sverige. I frågor som berörde bland annat genus och jämställdhet och ämnen kopplat till det. Genom att se hur sådana frågor togs upp visar det i sin tur hur skolan förebygger fördomar och motverkar diskriminering. Sverige kändes öppnare inom ämnet genus. Målet var att kunna jämföra resultaten och föra fram en slutsats och diskutera det. Metoder: Avhandlingen har använt sig av en komparativ metod och därmed jämfört Sveriges och Finlands läroplaner i vad gäller jämställdhet, genus och diskriminering. Analysen var en komparativ, jämförande analys. Resultat och slutsatser. Som helhetssyn kunde man se att likheterna var fler än skillnaderna. Båda ländernas läroplaner hade ett liknande sätt att hantera frågorna. Diskriminering togs dock inte upp särskilt mycket i någon av läroplanerna. Det finns mycket likheter i läroplanerna men även skillnader där till exempel Finland beskriver ämnena i inledningen och Sverige i specifika ämnen. Genus nämns inte i någondera och bland annat i den frågan finns det förbättringspotential till framtida läroplaner.

Syftet med avhandlingen är att undersöka hur public service-mediebolaget Yle porträtterar kvinnor och män i bild på bolagets svenskspråkiga nyhetswebb. Detta eftersom tidigare forskning visat att stereotyp representation av kvinnor och män påverkar tittarens syn på både omvärld och egen identitet och att fortsatt reproduktion av könsstereotypierna i bild upprätthåller en världsbild av manlig dominans. Avhandlingen utgår från representationsteori och feministisk teori, där representationen av kön, könsidentitet, klass, etnicitet, religion och sexuell läggning i medier påverkar självbilden och genom det påverkas patriarkala samhällsstrukturers fortbestånd och förändringen av dem. Metoden är kvalitativ semiotisk bildanalys med stöd av kvantitativ innehållsanalys. Bildmaterialet består av 32 bilder insamlade under 5 dagar. Hela bildmaterialet har analyserats kvantitativt för att hitta mönster i vilka ämneskategorier och vilka kön i bild inom dem som får utrymme på Svenska Yle:s ingångssida. Utav materialet på 32 bilder har 7 utvalda bilder analyserats kvalitativt för att djupare undersöka hur genus porträtteras i bild på ingångssidan. Undersökningen visar att Svenska Yle reproducerar en stereotyp bild av kvinnor och en stereotyp bild av män, där män ofta porträtteras som aktiva makthavare och kvinnor ofta porträtteras som passiva bihang. Männen talar, gestikulerar och gör saker i bild, medan kvinnorna porträtteras i en lyssnande position medan mannen i samma bild för talan. Kvinnor och icke-vita är underrepresenterade i bild på Svenska Yle:s ingångssida, medan vita män är överrepresenterade i alla ämneskategorier. Av bilder med människor i ger Svenska Yle under undersökningsveckan bilder med endast män i bild hela 63 procent av utrymmet, medan bilder med endast kvinnor i bild får 14 procent av utrymmet. En kvinna fick aldrig självständigt vara i bild högst upp på ingångssidan under undersökningsveckan, där fick hon endast vara om hon är i samma bild som en man. Om en kvinna och en man finns i samma bild är det oftast mannen som får uttala sig i rubriken.

Mål. Normer gällande kön och genus samt stereotypier om hur man kan och får vara som kvinna eller man finns i flera aspekter av samhället, till exempel kläder, yrken och litteratur. Enligt grunderna för planen för småbarnspedagogik ska pedagogerna se till att barnen får en genussensitiv undervisning och ges möjligheter som inte är styrda av barnets kön. Det här kan till exempel göras genom att erbjuda varierande barnlitteratur. Syftet för den här studien är att undersöka hur de olika könen beskrivs i barnlitteraturen samt om det förekommer normativt tänkande kring dem. Forskningsfrågorna som ställs är: 1. Hur beskrivs könsroller i barnlitteraturen? 2. Hur beskrivs könsuttryck i barnlitteraturen? 3. Hur ser fördelningen mellan könen ut i barnlitteraturen? Målsättningen för studien är att få en bättre bild av hur utbudet av litteratur på daghem kunde utvecklas för bredare mångfald. Metoder. Studien är kvalitativ och gjordes som en systematisk litteraturstudie. Materialet består av 11 vetenskapliga artiklar som behandlar ämnet kön/genus och barnlitteratur. Materialet hittades och analyserades systematiskt utgående från de forskningsfrågor som hade ställts för den här studien. Resultat och slutsatser. Resultatet visade att kvinnliga och manliga karaktärer ofta beskrivs på olika sätt i barnlitteraturen och ofta med stereotypa könsroller och könsuttryck. Fördelningen av karaktärer är också ofta ojämn. Beskrivningarna gäller till exempel vilka yrken och aktiviteter som karaktärerna gör i böckerna och hur de ser ut. Det här resultatet kan användas för att granska hurdana bilder av pojkar/män och flickor/kvinnor som visas i barnlitteraturen.

Medieinnehåll, såsom texter och fotografier, kan bidra med stereotypa normer gällande kön och genus. Genom att synliggöra dessa normer kan man förhoppningsvis åtgärda reproduktionen och spridningen av dem i medier. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur tidningen Hufvudstadsbladet (HBL) porträtterar män och kvinnor i fyra bilder. Avhandlingen utgår från att det finns skillnader i hur män och kvinnor porträtteras i bild och därför görs en jämförelse mellan könen i totalt fyra fotografier. Bakgrunden till avhandlingen har att göra med forskning om att kvinnor är underrepresenterade i nyheter och att männen tenderar att få dominans och makt i sättet hur de porträtteras. Mängden finländsk forskning i ämnet är bristande och därför har jag valt att fokusera på sättet hur män och kvinnor porträtteras på i stället för mängden synlighet de får – ett område som är relativt välutforskat både globalt och i Finland. Metoden för utförandet är bildanalys. Materialet består av fyra fotografier från år 2018 som insamlats från HBL:s webbplats, hbl.fi. Samtliga fotografier är tagna av sammanlagt tre fotografer som arbetar vid HBL och fotografierna är nya – det är alltså inte fråga om arkivbilder. Bildmaterialet analyseras kvalitativt skilt för sig och jämförs sedan med varandra för att hitta mönster i porträtterandet av de två binära könen, män och kvinnor. Materialet är fördelat jämnt så att nyhetssubjektet i två av fotografierna som analyseras är kvinnor och i de övriga två fotografierna är nyhetssubjekten män. Analysen utförs genom att jämföra fotografier av en kvinna och en man där de har en liknande position. Två fotografier av nya verkställande direktörer jämförs med varandra där den ena vd:n är en man och den andra kvinna. I de två andra fotografierna är de fotograferade experter – en man och en kvinna. Undersökningen visar att det finns en tydlig skillnad i hur könen porträtteras i dessa fyra fotografier, trots att nyhetssubjekten har en liknande position. HBL reproducerar en stereotyp bild av män och kvinnor i de här fyra fotografierna – männen uppfattas som mäktiga, starka och viktiga personer som är upptagna med annat, medan kvinnorna porträtteras som mer mottagliga och vänliga personer som söker kontakt.