Browsing by Subject "grundskola"

Mål: Syftet med den här studien var att analysera hur ekologisk hållbarhet kan läras ut i skolan på ett målmedvetet och positivt sätt för att eleverna ska få lära sig och sporras till medvetna val. Forskningsfrågorna var hurdana ekologiskt hållbara val lärare kan göra för att minska på klimatavtrycket i skolan och hur lärare kan undervisa i ekologisk hållbarhet för elever i åk 1–6 i syftet att göra hållbarhetsundervisningen till en positiv upplevelse för eleverna. Tidigare studier har visat att ekologiska aspekter värderas av lärare men att visionen ofta är starkare än utförande, och att brist på tid och kunskap kan leda till att ekologiska aspekter inte beaktas. Metoder: Materialet för den här kvalitativa forskningen samlades in via intervjuer med fyra informanter. Två av informanterna var lärarstuderande i slutskedet av sina studier och två var färdigblivna lärare med över 20 års arbetserfarenhet. Intervjuerna som gjordes var semistrukturerade. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat och slutsatser: Forskningens resultat visade att det är viktigt att lärare gör undervisning om ekologisk hållbarhet roligt för eleverna, för att motivera dem, och undvika skrämsel gällande klimatångest. Som rolig undervisning lyfte informanterna upp undervisning med hjälp av digitala metoder och apparater. En annan viktig aspekt var lärarnas vardagsprat gällande ekologiskt hållbara val. Lärarna tyckte att de har tillräckligt med kompetens för att undervisa om ekologisk hållbarhet samtidigt som de berättade att de vill lära sig mera. Lärarna lyfte också upp att tidsbrist är en faktor som gör att hållbarhetsundervisningen ibland inte prioriteras. Det finns tydliga belägg för att öka medvetenheten och undervisning gällande klimatpåverkan som digitala metoder har. Tydligare riktlinjer och krav skulle göra undervisningen mera jämlik mellan olika klasser och skolor, eftersom nuvarande system skapar skillnader mellan klasser på basis av den enskilda lärarens värderingar.

Mål. Syftet med denna kvalitativa studie är att skapa insikt i viktiga komponenter som främjar kombination av skolgång och idrott på hög nivå. Allt fler barn och unga utövar någon form av idrott på en hög nivå, vilket leder till att skolgång och träning i viss mån överlappar varandra och en god kombination av dessa är därför viktig. Denna undersökning kartlägger hur redskapsgymnaster kombinerar skolgång och träning samt huruvida olika utvecklade självregleringsfärdigheter spelar in i kombinationen. Vidare fokuserar undersökningen på vilka självregleringsfärdigheter som redskapsgymnasterna känner igen hos sig själva och i vilken mån de haft nytta av dem i skolan respektive gymnastiken. Tidigare forskning visar att väl utvecklade självregleringsfärdigheter främjar skolframgång, framgång inom redskapsgymnastik samt kompetens i sociala sammanhang. Metoder. Material för forskningen samlades in genom enskilda intervjuer och hela undersökningen utgick från en fenomenografisk metodansats. Sammanlagt intervjuades sex redskapsgymnaster, varav tre gick i lågstadiet och tre i högstadiet. För att avgränsa urvalet, och för att motsvara forskningens syfte valdes gymnaster som gick i svenskspråkiga grundskolor och tränade minst 15 timmar i veckan. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt fenomenografisk metodansats med fokus på forskningsfrågorna. Resultat. Undersökningen kom fram till att väl utvecklade självregleringsfärdigheter främjar kombinationen av skolgång och aktiv träning. Den största utmaningen med kombinationen av skolgång och träning var tidsbrist. Redskapsgymnasterna som intervjuades kunde beskriva flera självregleringsfärdigheter som de haft nytta av i gymnastiken så väl som i skolan. Av de självregleringsfärdigheter som gymnasterna kände igen hos sig själva, lyftes bl.a. motivation, långsiktigt tänkande, tidsanvändning, planering, självkontroll och -disciplin, målmedvetenhet, tålamod, upplevd självförmåga, problemlösning, förmåga att lyssna och koncentrera sig samt hantering av motgångar fram. Dessa ovannämnda beskrevs som egenskaper som fungerar i ett samspel med varandra.

Socialt arbete i skolan har en viktig roll som förebyggande socialt arbete. Skolkuratorn repre-senterar socialt arbete i skolan. Avhandlingen utgår ifrån teorin om empowerment, vilket är en teori inom socialt arbete som strävar efter att stärka maktlösa individers egenmakt. Enligt barn-skyddslagen kategoriseras barn som individer i behov av särskilt stöd, varför bemyndigande är relevant för gruppen barn. Syftet med FN:s konvention om barnets rättigheter är att barnets mänskliga rättigheter beaktas samt att barnets åsikter hörs och beaktas. FN:s konvention om barnets rättigheter kan därför användas som ett redskap för empowerment av skolor. Avhandlingen består av två delar. Den första delen utgår från en genomgång av tidigare forsk-ning med syfte att ge en överblick över den finska lagstiftningens läge i förhållande till de krav som ställs av barnkonventionen. Tidigare forskning visar att det finns brister i läroplanen och lärarutbildningen gällande barnets rättigheter. I den andra, kvalitativa, delen granskas elva grundskolors nätsidor. Mitt syfte är att få en för-ståelse och helhetsbild av på vilket sätt skolorna, enligt nätsidorna, implementerar principen om barnets bästa i skolan och särskilt i elevvårdsverksamheten. För forskningen valdes en större stad i södra Finland där det finns svenskspråkiga skolor. Materialinsamlingen gjordes från grundskolornas nätsidor och materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys utgående från fyra teman: nätsidornas barnvänlighet, elevernas delaktighet och påverkningsmöjlighet, elevvård samt åtgärder mot mobbning. Resultat av analysen är att informationen på skolornas nätsidor inte är anpassad för eleverna och att information om barnets rättigheter inte finns tillgänglig för elever. Däremot satsar samt-liga skolor på elevers delaktighet och påverkningsmöjligheter. Elevvården är en väsentlig del av skolvardagen, men socialt arbete i skolan nedprioriteras i jämförelse med elevers fysiska hälsa. Åtgärderna mot mobbning beskrivs inte tillräckligt. De viktigaste utvecklingsförslagen är barn-vänliga nätsidor, utbildande av lärare om barnets rättigheter, tydliggörande av skolkuratorns arbetsuppgifter samt utvecklande av konkreta åtgärder för mobbningssituationer