Browsing by Subject "grundskolan"

Varje elev i grundskolan och studerande i gymnasiet har rätt till en trygg studiemiljö. Lärare ser till att denna rättighet tillgodoses, och som verktyg för att utföra denna uppgift, har lärare tillgång till disciplinära åtgärder som föreskrivs i lagen om grundläggande utbildning och i gymnasielagen. I denna avhandling granskas de disciplinära åtgärderna som används i grundskolan och i gymnasiet ur ett offentligrättsligt perspektiv. Forskningsfrågan gäller elevens rättsskydd i de disciplinära situationerna. Med hjälp av gällande lagstiftning och rättspraxis undersöks hurdan tillsyn och kontroll av skolor och lärare som utövas i situationer där disciplinära åtgärder vidtas. Syftet är att granska hurdana resultat har uppnåtts i övervakningssituationer, och om de har lett till att elevens rättigheter tryggas. De disciplinära åtgärderna i grundskolan är avlägsnande från klassrummet, kvarsittning, skriftlig varning och avstängning för viss tid. Av dessa är de två sist nämnda disciplinära straff. De disciplinära straffen är förvaltningsbeslut, vilket innebär att eleven ska delges ett skriftligt beslut med besvärsanvisning om det disciplinära straffet. I gymnasiet är de disciplinära åtgärderna skriftlig varning, avstängning för viss tid samt uppsägning från elevhem för viss tid eller den tid som återstår av studierna. En studerande kan även bli tillsagd att lämna klassrummet om hen stör undervisningen, eller förvägras rätten att delta i undervisningen för högst tre arbetsdagar, om hen äventyrar säkerheten för en annan studerande eller personalen. I det finländska rättsväsendet finns det flera olika instanser som övervakar verksamheten inom utbildningsväsendet. Beslut som påverkar elevens ställning kan i många fall överklagas. Man kan anföra besvär hos förvaltningsdomstolen, men även göra klagomål över utbildningsanordnarens verksamhet till regionförvaltningsverket, andra utbildningsmyndigheter samt riksdagens justitieombudsman och justitiekanslern. De avgöranden som behandlas i denna avhandling visar att elevens rättsskydd även försäkras repressivt i Finland av olika instanser. Det sker främst i de fall där eleven eller oftast en närstående till eleven själv anser att hen blivit ojust behandlad och anför klagomål, men i vissa fall kan ärendet tas upp till behandling på till exempel justitieombudsmannens eget initiativ. Man kan ställa frågan, ifall åtgärderna är tillräckliga. Behandlingstiderna av ärenden i både förvaltningsdomstolar, hos justitieombudsmannen och regionförvaltningsverket kan vara väldigt långa. Om behandlingen av ett ärende drar ut på tiden, måste eleven leva i ovetskap om slutresultatet av något som har en stor inverkan på hens liv. Osäkerhet i sin tur kan påverka en ung människas välbefinnande och mentala hälsa, och det kan leda till ytterligare besvär i livet och i studierna. Detta gäller i de fall där behandlingen av ärendet påbörjas. De yngsta eleverna är under 10 år gamla, och kan inte förväntas känna till sina rättigheter. Om en ung elevs rättigheter kränks, kan det hända att ingen någonsin får veta om det, och då finns det inte heller något som skyddar eleven från samhällets övergrepp. Det som även måste tas i beaktande är vårdnadshavares resurser och möjligheter att driva ärenden vidare. Alla har olika förutsättningar, och det är oftast de starka vårdnadshavarna med bättre ställning i samhället som gör klagomål över situationer där en elevs rättigheter misstänks ha kränkts. Utgångsläget borde ändå vara att rättsskyddet tillgodoses preventivt, så att så få skyddande mekanismer som möjligt behövs.

Aims. Previous studies have shown that few Finnish children and adolescent fulfil the physical activity (PA) recommendations. Previous studies have also shown that the PA gained during the school day is more important for children and adolescents that are the most inactive. This group gain the majority of their physical activity during their time in school. According to socioecological models, physical and socio-psychological factors affect children’s and adolescents’ physical activity. This study aims to describe the Finnish Swedish speaking children’s and adolescents’ recess time, focusing on where they spend their recess, how physically active they are during recess, what conditions there are for PA during the recess, and whether the children and adolescents have participated in planning the schools activities. Methods. The sample consisted of 1119 Swedish speaking Finns in the grades 1, 3, 5, 7, and 9 in Finland. The material was collected in the schools during spring 2018 through electronic questionnaires. Most of the participants were 1st, 3rd, and 5th graders. Frequencies and cross-tabs were used in analyses to describe the participants. To explore whether there was statistically significant differences between the grades and gender regarding the respondent’s answers in the questionnaires, khi2-test and t-test were used. Results and conclusions. Younger children spent their recess time outside more often than the adolescents. PA during recess decreased as the age increased. Moreover, the younger children found the support from schools for PA during recess to be better than the elderly ones. Children on the 3rd grade were the most active in planning the recess activities, while adolescents in the 7th and 9th grade were the least active. Conclusions: The results in this study are in line with previous studies. Keeping in mind that the recommendations for daily PA is less fulfilled, it is important that schools encourages and supports children and adolescents to be physical active during the school day. Future studies should explore whether there is an association between schools’ support for PA and children’s and adolescents’ PA, and further between participating in planning the school physical activities and children’s and adolescents’ PA.

The Organization of Anti-racist Activities in Swedish Speaking Schools in Helsinki a bachelor’s thesis in political science that aims to investigate how anti-racist activity is being implemented in Swedish speaking schools of basic education in Helsinki. Many reports show that anti-racism has not been implemented in the Finnish education system and that school staff lacks tools for identifying and dismantling racism in their everyday life. Who takes the responsibility for distributing information about racism and how it can be prevented through anti-racist work in Finnish schools? Did the activities that have been offered to the school have any impact on the school practices and values? The method is a quantitative analysis of 13 responses from a survey that was sent out to the management team in every school. The survey consisted of questions about anti-racist activity that has been organized in the school during the school year 2021. The theoretical perspectives of this study are anti-racist discourse, non-performative anti-racism as well as theory of organization and the hybridization of organizations. Some of the most important results of this study are following; The activity that has been arranged in the schools of this study was not accessible for everybody. There was especially a lack of activity directed to students. The anti-racist events that were taking place were mostly organized in collaboration with external actors such as the City of Helsinki, experts from Helsinki University and non-governmental organizations. There was no impact on the school culture, procedures, and values as a result from the anti-racist activities that had been organized. This study suggests continued research within this field.