Browsing by Subject "gruppkonflikt"

Avhumanisering som psykologisk process hör till de socialpsykologiska teorier som man främst använt för att försöka förklara hur en ”vanlig” individ kan agera grymt mot en annan i konfliktsituationer och hur massmord har kunnat genomföras flera gånger i historien med så många människors delaktighet. Mitt syfte med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning redogöra för de teorier kring avhumanisering som främst används för att förklara hur en ”vanlig” individ motiveras till att utföra grymma dåd som medlem av en grupp och hur avhumaniseringens olika processer kan se ut. Litteraturöversikten sammanställer först en översikt i ämnet genom att granska individen genom teorin om social identitet, för att understryka gruppidentitetens vikt för individer i konfliktsituationer samt de rådande social strukturernas betydelse för den gruppidentiteten. Sedan presenteras Albert Banduras (1975) teori om moraliskt disengagemang och de olika kognitiva mekanismer som aktiveras hos individen då denna handlat på ett moraliskt tvivelaktigt sätt och måste, för att minska på känslan av obehag som den kognitiva dissonansen orsakar, omstrukturera uppfattningen om sina handlingar. Avhumanisering som en av de kognitiva mekanismerna fungerar som kärnan för denna avhandling och nyare forskning inom ämnet lyfts fram där skillnader på direkt avhumanisering och olika subtilare formare av avhumanisering diskuteras. Resultaten av litteraturöversikten tyder på att det finns en ond cirkel, där avhumaniseringens konstanta närvaro i samhällen utanför direkt konflikt kopplas samman med skapandet av samhälleliga sociala strukturer, strukturer som vidare bidrar till att medlemmar av utgruppen avhumaniseras och risken för gruppkonflikt ökar. Vikten av mellanmänskliga relationer uppkommer som en förebyggande faktor för att avhumanisering inte skall ske, meta- avhumaniseringens förmåga att även fungera åt motsatt håll: meta-mänsklighet i fall där individer får uppleva att en utgrupp uppfattar den egna gruppen som starkt mänsklig, besvarar denna uppfattning med samma känslor mot utgruppen. Denna kunskap kunde konkret implementeras i framtida förebyggande arbete och mer forskning för att vidare utreda fenomenet behövs.