Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "hållbar utveckling"

Sort by: Order: Results:

  • Malmberg, Amelie (2019)
    The aim of the study is to find out and demonstrate the thoughts and work of early childhood educators about environmental sustainability. Furthermore, a theoretical link between teachers' own knowledge and approach to environmental sustainability is important, because it is visible through their actions. These actions are noticeable in the activities together with children and affect the children's connection to ecological sustainability. With the purpose of the study as a starting point, the questions therefore are: • How does the team consider environmental sustainability in the learning environment with the children? • What seems to be the attitude towards environmental sustainability among those who participated in the study? • What is discussed and what is left out when teaching environmental sustainability? This bachelor thesis consists of a qualitative hermeneutic analysis of collected data from teams with their thoughts on environmental sustainability in daycare. Based on the data collected, it can be parsed that to a certain extent the teachers take account of ecological sustainability in their activities. However, there is to improve as there is variation in knowledge of environmental sustainability. Rarely or never are there connections to overriding entities such as system of the climate, pollution of land and water, use of land and water, ecosystems, biodiversity. The Study shows that there is interest and a positive attitude towards ecological sustainability.
  • Sandås, Annika (2022)
    Mål: Syftet med den här studien var att analysera hur ekologisk hållbarhet kan läras ut i skolan på ett målmedvetet och positivt sätt för att eleverna ska få lära sig och sporras till medvetna val. Forskningsfrågorna var hurdana ekologiskt hållbara val lärare kan göra för att minska på klimatavtrycket i skolan och hur lärare kan undervisa i ekologisk hållbarhet för elever i åk 1–6 i syftet att göra hållbarhetsundervisningen till en positiv upplevelse för eleverna. Tidigare studier har visat att ekologiska aspekter värderas av lärare men att visionen ofta är starkare än utförande, och att brist på tid och kunskap kan leda till att ekologiska aspekter inte beaktas. Metoder: Materialet för den här kvalitativa forskningen samlades in via intervjuer med fyra informanter. Två av informanterna var lärarstuderande i slutskedet av sina studier och två var färdigblivna lärare med över 20 års arbetserfarenhet. Intervjuerna som gjordes var semistrukturerade. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat och slutsatser: Forskningens resultat visade att det är viktigt att lärare gör undervisning om ekologisk hållbarhet roligt för eleverna, för att motivera dem, och undvika skrämsel gällande klimatångest. Som rolig undervisning lyfte informanterna upp undervisning med hjälp av digitala metoder och apparater. En annan viktig aspekt var lärarnas vardagsprat gällande ekologiskt hållbara val. Lärarna tyckte att de har tillräckligt med kompetens för att undervisa om ekologisk hållbarhet samtidigt som de berättade att de vill lära sig mera. Lärarna lyfte också upp att tidsbrist är en faktor som gör att hållbarhetsundervisningen ibland inte prioriteras. Det finns tydliga belägg för att öka medvetenheten och undervisning gällande klimatpåverkan som digitala metoder har. Tydligare riktlinjer och krav skulle göra undervisningen mera jämlik mellan olika klasser och skolor, eftersom nuvarande system skapar skillnader mellan klasser på basis av den enskilda lärarens värderingar.
  • Yltävä, Laura Marie Johanna (2019)
    I och med att klimatförändringar får allt större konsekvenser blir grönt socialt arbete ett allt viktigare forskningsämne. Vi nås varje vecka av nyheter om naturkatastrofer och naturrelaterade faror överallt i världen. Klimatförändring påverkar sociala, psykiska och ekonomiska livsvillkor för hälsa och välfärd. Syftet med denna avhandling är att ge en kort introduktion och utforska begreppet grönt socialt arbete. Avhandlingen svarar frågorna; Vilka teorier förknippas med begreppet grönt socialt arbete? Vilka attribut och egenskaper förknippas med grönt socialt arbete? Genom en litteraturgranskning har frågorna besvarats. Materialet består av 29 vetenskapliga studier som har analyserats och tolkats. Resultatet visar att grönt socialt arbete har en viktig roll att kritiskt granska strukturer, lyfta fram miljörättvisa och mänskliga rättigheter, inta ett globalt perspektiv och att arbeta för en ekosocial förändring av samhället. Resultatdelen avslutas med att reflektera kring vilken betydelse grönt socialt arbete kan ha i Finland och här betonas vikten av att ämnet är en del av socialarbetarutbildningen. Grönt socialt arbete tar i beaktande klimatförändringar, ekologiska kriser, hållbar utveckling och människorättsfrågor. Tankesättet inkluderar den fysiska miljön i det traditionella socialarbetets rutiner och förespråkar en omedelbar handling av socialarbetare.
  • Parantala, Laila (2022)
    Abstract Statsvetenskapliga fakultetet vid Helsingfors universitet Svenska social-och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Utbildningspogrammet socialt arbete Laila Parantala Vad är ekologiskt socialarbete? Kandidatavhandling i socialt arbete December 2021 Sidantal 28 Handledare Tobias Pötzsh December 2021 Nyckelord: Ekologisk, Socialarbete, Hållbar utveckling. Min avsikt med kandidatavhandlingen är att ta reda på vad ekologiskt socialt arbete är. Ekologiskt socialarbete är inget nytt begrepp. Men hur definierar man det ekologiska sociala arbetet i de vetenskapliga artiklar som valts för analys? Vi känner igen begreppet ekologisk och begreppet socialarbete, men hur bildar dessa två begrepp tillsammans ekologiskt socialt arbete? Mitt syfte med denna avhandling är att få ett svar på vad ekologiskt socialt arbete är. Antagandet är att det ekologiska socialarbetet framträder tydligare i det ekokritiska och strukturella socialarbetet, där man handskas med konkreta, ekokritiska frågor kring miljöförstöring och klimatförändring, samt fattar beslut om hur olika bostadsområden ska byggas för att invånarna ska må bra. Mitt antagande är att det systemteoretiska ekosociala arbetet, där man beskriver den enskilde socialarbetarens handlingsmiljö inom ekosocialt arbete, förekommer mindre i den litteratur som valdes för analys. Forskningsmetoden är kvalitativ begreppsanalys där abduktiv ansats används. Materialet består av vetenskapliga artiklar, som behandlar ämnet ekologiskt socialt arbete eller hållbar utveckling inom det sociala arbetet. Ett av urvalskriterierna är vetenskapliga artiklar som behandlar ekologisk socialt arbete i olika länder, såsom i Finland, Australien och Österrike. Detta motiveras med att ämnet är globalt. Som teoretisk referensram och som grund för begreppsanalysen används Aila-Leena Matthies och Katis Närhis teoretiska syn på ekologiskt socialt arbete, samt Malcom Paynes teori om eko-socialt arbete och Arne Naess teorier om vad ekologi är. Materialet analyseras med hjälp av kvalitativ begreppsanalys där begreppen analyseras och jämförs med teorin inom ekologiskt socialt arbete. Mitt syfte är att få ett svar på vad ekologiskt socialarbete är. Forskningsfrågan är vad är ekologiskt socialt arbete? Genom att sammanställa de olika begreppen inom ekologiskt socialt arbete kan man komma fram till ett svar på forskningsfrågan om vad ekologisk socialt arbete är.