Browsing by Subject "icke- konventionella former"

Deltagande är en grundsten för att uppnå en fungerande demokrati och är samtidigt ett medel för att uppnå större jämlikhet i samhället. Till demokratins fundament hör alltså ett aktivt medborgarskap som också tyder på legitimitet i förhållande till det demokratiska systemet. Politiskt deltagande och bakgrunden till detta är någonting som man har forskat i under flera decennier och därför finns det flera olika sätt att närma sig begreppet politiskt deltagande. I denna avhandling granskas unga kvinnors politiska deltagande i Finland. Det står klart att det politiska deltagandet idag har tagit sig andra former än enbart de som sker på den institutionella arenan. Denna övergång från traditionella till alltmer icke-konventionella deltagarformer syns bland alla åldersgrupper, men speciellt tydligt syns detta bland de yngre generationerna. I takt med att samhället blir alltmer digitaliserat kan medborgare delta på andra sätt än att till exempel enbart gå till valurnan. Sociala medier och internet ger likaså en lägre tröskel, speciellt för unga att delta i och påverka politiken Vidare har ökat intresse för politik samt tillgången till dessa deltagarformer som kräver mindre resurser lett till att alternativa deltagarformer ökar i popularitet. Denna kartläggning av deltagande gjordes med hjälp av existerande teorier om politiskt deltagande och en kvantitativ analys. Materialet som används i avhandlingen är från riksdagsvalsudersökningen 2019. Frågorna om politiskt deltagande undersöktes sedan i SPSS för att kunna kartlägga unga kvinnors politiska deltagande. Mitt syfte med denna avhandling var att kartlägga unga kvinnors politiska deltagande utifrån ett antal olika deltagarformer. Resultaten tyder på att unga kvinnor deltar aktivt, men att detta deltagande sker alltmer inom ramen för de icke- konventionella formerna. Fortsättningsvis är valdeltagande den främsta formen av politiskt deltagande, men tätt intill följer deltagande på sociala medier och politisk konsumtion. Resultaten pekar även på att det finns flera skillnader i deltagandet mellan unga kvinnor och unga män samt äldre kvinnor. Sammanfattningsvis kan man konstatera att unga kvinnor inte är passiva i politiken utan denna grupp deltar på andra sätt än de äldre