Browsing by Subject "kvalitativ innehållsanalys"

I den här kandidatavhandlingen undersöker jag skillnader i Svenska Yles rapportering om Finlands dam- och herrlandslag i fotboll under VM-kvalen som pågick under 2021 och 2022. Som metoder använder jag både kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys för att undersöka användningen av ord förknippade med traditionellt sett maskulina idrottsliga ideal i rapporteringen om damlandslaget jämfört med herrlandslaget. Fokus ligger alltså på att belysa skillnader i befintlig rapportering, snarare än att undersöka den ojämna fördelningen av utrymme i media mellan dam- och herridrott över lag. Tidigare forskning som jag redogör för i den här kandidatavhandlingen visar att damidrott och kvinnliga idrottare historiskt sett inte bara har underrepresenterats utan också trivialiserats bland annat på grund av att traditionellt sett maskulina värderingar är normen inom idrott. Med 16 artiklar från Svenska Yles webbplats som rapporterar om VM-kvalet för båda landslagen analyseras huruvida de historiska dragen stämmer in på Svenska Yles rapportering 2021 och 2022. Resultaten från den kvantitativa innehållsanalysen visar en tydlig skillnad i förekomsten av ord förknippade med traditionellt sett maskulina idrottsliga ideal, vilket indikerar att idrottsliga ideal betonas i högre grad i Svenska Yles rapportering om herrlandslaget än om damlandslaget. Resultaten från den kvalitativa innehållsanalysen visar att de idrottsliga idealen i rapporteringen om herrlandslaget syftar på både enskilda idrottare och lag, medan de i rapporteringen om damlandslaget uteslutande syftar på landslaget som helhet. Den kvalitativa innehållsanalysen visar, på grund av ett förhållandevis litet material, svagare validitet än den kvantitativa innehållsanalysen. Resultaten bidrar ändå till fältet med att öppna upp för framtida forskning med liknande material. Trots en del begränsningar belyser studien behovet av fortsatta studier om skillnader i rapportering om dam- och herridrott.

Avhandlingen undersöker hur språktjänsten Duolingo använder sin maskot på Tiktok och vad maskotens funktion är. En maskot är en ”levande” symbol för ett varumärke och maskoten anses vara en brevbärare mellan varumärket och dess konsumenter. Alltfler företag har börjat använda sina maskotar på sociala medier, där maskoten kan marknadsföra företaget och samtidigt interagera med konsumenter. Avhandlingen granskade Duolingos Tiktok-konto under två perioder för att jämföra antalet interaktioner mellan perioderna med hjälp av en kvantitativ analys. Maskotens olika roller och deras funktioner för kontot granskades sedan med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten av den kvantitativa analysen visar att antalet visningar och gilla-markeringar på kontot ökade efter att maskoten implementerades, vilket kan bero på maskoten. Den kvalitativa innehållsanalysen visar att maskoten har nio olika roller i videorna, och rollerna kan delas in i fyra grupper enligt följande teman: maskotens persona, maskoten och kändisvärlden, hur maskoten främjar företaget och hur maskoten skapar engagemang på Tiktok. Maskoten har alltså flera olika funktioner för kontot – den bidrar till kontots framgång på Tiktok samtidigt som den används för att marknadsföra Duolingo.

Syftet med denna studie är att med hjälp av kvalitativ innehållsanalys kartlägga attityderna och innehållet i kommentarsfälten under två olika personporträtt från Hufvudstadsbladet. Personporträtten hanterar ämnet föräldraskap med två offentliga finlandssvenska profiler eller kändisar som huvudperson. I studien är intervjuobjektets status och kön i fokus för att undersöka hur de olika kommentarsfälten skiljer sig åt. Baserat på detta tolkas skillnaderna och även vad de kan bero på. Som bakgrund för analysen ligger tidigare forskning om kändisar, parasociala relationer och könat föräldraskap. I den kvalitativa innehållsanalysen mäts kategorierna tilltal, omtal, attityd och hur personlig kommentarerna är, för att ta reda på hur kommentarsfälten skiljer sig åt och vad som är signifikant i respektive kommentarsfält. Resultatet visar att det personporträtt med en finlandssvensk kvinnlig tv-profil som huvudperson bemöter mera negativ attityd av publiken än personporträttet med en finlandssvensk manlig medieprofil och kändis som huvudperson. Det personliga tilltalet och de personliga kommentarerna gentemot den manliga kändisen var väldigt närvarande och kan tyda på en parasocial relation. Detta kan påverka hur han bemöts, tolkas och ses av publiken. Dessa skillnader kan tolkas som en spegling av hur samhällets syner på olika personer baserat på status, kön och roll ser ut. Med hjälp av social identitetsteori kan en annorlunda behandling av två olika situationer bero på huvudpersonens del av den egna gruppen. Människor har lättare att kritisera de som de anser inte tillhör den egna gruppen. Vidare diskuteras även rollen av kön i föräldraskap och hur det kan påverka responsen som personporträttet får.

Trots att Twitter som social medieplattform inte har slagit igenom bland privatpersoner och befolkningen i Finland lika stort som internationellt, så har det ändå blivit ett ställe där journalister snappar upp nyheter, och ett ställe där politiker och myndigheter informerar om nyheter. Därför har jag i den här avhandlingen studerat användningen av Twitter i Svenska Yles nyhetsbevakning på webben. Mitt syfte med avhandlingen är att genom kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys studera i hur stor utsträckning Twitterinlägg bäddas in eller refereras till i Svenska Yles nyhetsbevakning. Jag är även intresserad av att ta reda på vilken funktion Twitterinlägg har i nyhetsartiklarna, och vem det är som står bakom de Twitterinlägg som används. Genom kvantitativ innehållsanalys har jag i avhandlingen analyserat samtliga 377 artiklar som Svenska Yle publicerade på sin webb svenska.yle.fi under vecka 49 år 2020. Av dem innehöll 22 innehåll från Twitter, edera inbäddat eller hänvisat till. De 22 artiklarna har sedan inkluderats i analysen, och deras funktion, skribent och kategorier har analyserats. Eftersom det också krävs en del tolkning av innehållet för att kunna genomföra studien så innehåller studien också kvalitativ innehållsanalys. Studien visar att det främst är sportredaktionen på Svenska Yle som använder sig av Twitter i sin nyhetsbevakning, och att det i sportnyheterna främst är olika sportlag eller idrottsföreningar vars Twitterinlägg bäddas in eller hänvisas till, för att använda som källa eller för att lyfta upp citat. Twitterinlägg eller hänvisningar till Twitterinlägg förekommer också i inrikes- och utrikesnyheter, men inte i samma utsträckning, och då är det främst politiker eller andra kända personer som får synlighet för sina inlägg. Den här studien lämpar sig som en pilotstudie för en liknande studie med ett större urval och längre analysperiod. I och med att studien endast omfattar en vecka, 7 dagar, så skulle resultatet se annorlunda ut ifall man valde en annan vecka, eller en längre insamlingsperiod. I och med att samtliga analyserade artiklar ändå finns med som bilaga så anser jag att studien är generaliserbar för ifrågavarande vecka.