Browsing by Subject "kvalitativ textanalys"

Objektifiering av kvinnor är allmänt och förekommer i många former av media. Även kvinnliga artister sexualiseras mera än manliga. Inom musikbranschen säljer kvinnor ofta mera på sex och karaktär än musikaliskt innehåll. I min kandidatavhandling undersöker jag hur Rolling Stone Magazine porträtterat Madonna som kvinnlig artist och jämför hur deras porträttering av henne förändrats över tid under Madonnas karriär, från år 1983 – 2019. Jag analyserar fem långa intervjuer som Rolling Stone Magazine gjort med Madonna och recensionerna de skrivit om alla hennes album, sammanlagt 15 stycken. Som analysmetod tillämpar jag kvalitativ textanalys. Mitt syfte är att se vilka attribut journalisten valt att lyfta fram och om fokus förändrats längs med åren. Jag har analyserat 20 artiklar, 15 albumrecensioner och fem intervjuer. Av dessa har fyra recensioner och en intervju skrivits av kvinnor och de övriga av män. I artiklar från 1983 – 1999 skriver journalisterna ofta om Madonnas utseende och sexualiserar henne medan de senare skriver mer om Madonnas musik. Det här beror delvis på artikelgenren. I albumrecensioner koncentrerar sig journalisten på albumet och inte personen Madonna. I de längre intervjuerna fokuserar journalisten på allt - kanske nästan annat mer än själva musiken. I tidigare artiklar beskrivs Madonna som liten och osäker medan hon beskrivs som mäktig och stark i artiklar från de senaste åren. I nyare artiklar tar journalisten ofta upp Madonnas ålder, i både positiva och negativa sammanhang. Madonnas sexualiserade stil har kritiserats ända från början av hennes karriär till idag. Då Madonna var yngre beskrevs hon ofta som en sexsymbol. Idag beskriver man ofta Madonna i kontrast till hennes ålder. En bidragande orsak till att journalister särskilt i intervjuerna skriver om Madonna i ett positivare ljus kan vara att hon vägrar svara på irrelevanta frågor. I tidigare intervjuer svarar hon snällt på alla typer av frågor medan hon senare avbryter journalisten och väljer när hon vill svara. Detta kan också bero på att Madonna blivit vanare vid och bekvämare med intervjuer. Mina resultat tyder på att Madonna idag sexualiseras i lägre grad än förr, men detta kan helt enkelt bero på att hon är äldre - få kvinnliga artister har lika långa karriärer. Under 1980-talet talar journalisterna mycket om Madonnas utseende och väljer att fokusera mera på det än på musiken. Likaså beskrivs Madonna under 2000-talet ofta med positivare adjektiv än tidigare, ”girly”, ”boy toy” och ”doll” (flickig, leksak för pojkar, docka) byts ut mot ”queen of pop” och ”fiery” (drottningen av pop och eldsjäl). Trots detta förekommer också negativare kommentarer om Madonna på äldre dagar, men ofta är artiklarna mer neutralt skrivna. De negativa kommentarerna är ofta åldersrelaterade och handlar om att Madonnas beteende upplevs opassande för åldern.

Mitt syfte med den här studien är att undersöka hur personer som arbetar inom vårdbranschen porträtteras i finlandssvenska nyhetsmedier. Studien görs som en kvalitativ textanalys där jag med stöd av den hermeneutiska teoritraditionen försöker ta reda på om det finns samband mellan hur vårdare tenderar att beskrivas i nyhetsmedia och hur de porträtteras i artiklar som behandlar social- och hälsovård. De analytiska verktyg jag utgår från i analysen är tilltal, representation, vilka formuleringar skribenten använder sig av och vilka latenta betydelser språkanvändningen kan ha för texternas budskap. För att avgränsa behandlar artiklarna frågor som rör respektive välfärdsområde som orterna där tidningarna ges ut hör till. De andra kriterierna för texterna är att de måste vara skrivna av skribenter som är anställda vid mediehusen och innehålla direkta eller indirekta citat från intervjupersoner. De här kraven ställer jag för att kunna studera representation – vilka grupper som kommer till tals i media när frågor som rör välfärdsområden behandlas – och för att se vilka mönster som kan synas i materialet trots att texten inte är argumenterande. Resultaten från analysen visar att det finns liknande mönster i den finlandssvenska medierapporteringen om vårdfrågor som tidigare forskning om vårdares roll i media visat. Det mest framträdande mönstret är att vårdare, här i avseendet sjukskötare, sällan intervjuas i nyhetsartiklar som rör vårdfrågor. Utöver det visar resultaten att vårdarnas arbetsvardag och syn på framtiden inom vårdbranschen har blivit mer oviss i samband med de förändringar som övergången till välfärdsområdena inneburit. Ännu ett gemensamt drag för artiklarna är att skribenterna använder sig av språkliga metaforer för att beskriva situationen inom välfärdsområdena. Skribentens formuleringar och de underliggande budskap som de kan signalera både upprätthåller och bidrar till det rådande samtalsklimatet om vården och välfärdsområdena inom media och i samhället överlag.