Browsing by Subject "kvinnor"
Now showing items 1-5 of 5
-
(2020)I mars 2019 föll den s.k. Islamiska statens, IS, sista fäste. Ungefär 70 000 flyktingar bor sedan dess i lägret al-Hol i nordöstra Syrien. Bland flyktingarna finns 11 finländska kvinnor och deras drygt 30 barn, vilka är familjemedlemmar till f.d. IS-krigare. Den här avhandlingen undersöker hur det sociala arbetet i Finland kan förbereda sig för att bemöta och re-integrera dessa finländska kvinnor som anslutit sig till IS och som kan tänkas återvända från lägret al-Hol. Forskningsfrågorna som besvaras i avhandlingen är: Hurdana psykosociala utmaningar kan försvåra det sociala arbetet med de finländska kvinnorna som varit IS-anhängare och vilka praktiska åtgärder kunde vidtas för att förbättra bemötandet och re- integrationen av de finländska kvinnorna som varit IS-anhängare? En kvalitativ studie i form av fyra semistrukturerade intervjuer har utförts, ur ett socialarbets- och erfarenhetsperspektiv. Forskningsresultaten har speglats mot teorier om intersektionalitet respektive kulturkompetens i socialt arbete. Resultaten från studien visar för det första att det kan förekomma en mängd psykosociala utmaningar både hos kvinnorna och de som möter dem, bl.a. socialarbetare och muslimer i Finland. Främst är det frågan om rädsla och oro, men även fördomar och misstänksamhet som finns både hos kvinnorna och socialarbetare samt muslimer. Den här studien lyfter även upp den tudelade känslan och uppfattningen hos muslimer i Finland, att dels inte vilja ha med kvinnorna att göra p.g.a. ilska över det dåliga rykte muslimer fått av IS och dels vilja hjälpa kvinnorna att komma tillbaka. Vägen till förståelse och förtroende för alla inblandade kan enligt informanterna i denna studie vara lång och utmanande. För det andra presenterar den här studien några konkreta förslag till åtgärder för att förbättra bemötandet och re-integrationen av kvinnorna. Resultaten visar på behovet av utbildning, främst i syfte att nå kulturell kompetens och sensitivitet hos socialarbetare. Studien ger även en fingervisning om att samarbetet behöver utvecklas mellan institutioner inom social- och hälsovårdssektorn och det muslimska samhället, samt multiprofessionellt och globalt. Samarbete med det muslimska samhället kan stöda det sociala arbetet med dessa kvinnor, men är ändå ingen garanti för att re-integrationen kommer att lyckas. Enligt informanterna i denna studie behövs ett multiprofessionellt samarbete för att skydda samhället och skydda kvinnorna, stöda kvinnorna på vägen bort från en våldsbejakande ideologi till ett nytt meningsfullt sammanhang, och bygga broar mellan kvinnorna och samhället.
-
(2021)Deltagande är en grundsten för att uppnå en fungerande demokrati och är samtidigt ett medel för att uppnå större jämlikhet i samhället. Till demokratins fundament hör alltså ett aktivt medborgarskap som också tyder på legitimitet i förhållande till det demokratiska systemet. Politiskt deltagande och bakgrunden till detta är någonting som man har forskat i under flera decennier och därför finns det flera olika sätt att närma sig begreppet politiskt deltagande. I denna avhandling granskas unga kvinnors politiska deltagande i Finland. Det står klart att det politiska deltagandet idag har tagit sig andra former än enbart de som sker på den institutionella arenan. Denna övergång från traditionella till alltmer icke-konventionella deltagarformer syns bland alla åldersgrupper, men speciellt tydligt syns detta bland de yngre generationerna. I takt med att samhället blir alltmer digitaliserat kan medborgare delta på andra sätt än att till exempel enbart gå till valurnan. Sociala medier och internet ger likaså en lägre tröskel, speciellt för unga att delta i och påverka politiken Vidare har ökat intresse för politik samt tillgången till dessa deltagarformer som kräver mindre resurser lett till att alternativa deltagarformer ökar i popularitet. Denna kartläggning av deltagande gjordes med hjälp av existerande teorier om politiskt deltagande och en kvantitativ analys. Materialet som används i avhandlingen är från riksdagsvalsudersökningen 2019. Frågorna om politiskt deltagande undersöktes sedan i SPSS för att kunna kartlägga unga kvinnors politiska deltagande. Mitt syfte med denna avhandling var att kartlägga unga kvinnors politiska deltagande utifrån ett antal olika deltagarformer. Resultaten tyder på att unga kvinnor deltar aktivt, men att detta deltagande sker alltmer inom ramen för de icke- konventionella formerna. Fortsättningsvis är valdeltagande den främsta formen av politiskt deltagande, men tätt intill följer deltagande på sociala medier och politisk konsumtion. Resultaten pekar även på att det finns flera skillnader i deltagandet mellan unga kvinnor och unga män samt äldre kvinnor. Sammanfattningsvis kan man konstatera att unga kvinnor inte är passiva i politiken utan denna grupp deltar på andra sätt än de äldre
-
(2018)Den här avhandlingen handlar om hur representationen av kvinnliga och manliga ledare inom företagsvärlden ser ut i ett urval artiklar i Finlands största dagstidning Helsingin Sanomat. Syftet med avhandlingen är att granska hur representationen av kvinnliga och manliga företagsledare konstrueras i ett urval tidningsartiklar, och hur representationerna skiljer sig från varandra. Studien är kvalitativ och metoden är närläsning. Materialet består av sex artiklar ur Helsingin Sanomat. Texterna analyseras utifrån genre, placering i tidningen, bildsättning och teman. Genrerna i materialet är nyheter, personporträtt och hybrider av nyhet och personporträtt. Teman som framkommer i materialet är huvudpersonens karriärbakgrund, huvudpersonen som företagsledare och huvudpersonen i rollen som företagsledare. Resultatet visar att kvinnliga och manliga chefer representeras på olika sätt i materialet. Kvinnorna ler medan männen är allvarliga, männen porträtteras ledigt med undantag för en manlig huvudperson, medan kvinnorna beskrivs ha fått kämpa för att nå sin position. De kvinnor som är huvudpersoner i materialet är alla exempel på genusundantag, de har uppnått ledarpositioner och kämpat sig fram i en mansdominerad bransch. Kombinationen av familjeliv och karriär är en fråga som diskuteras i en av de sex artiklarna i materialet, och det är en artikel där huvudpersonerna är två kvinnor. Slutsatsen är att representationen av kvinnliga och manliga chefer som nyhetssubjekt i materialet inte skiljer sig från tidigare forskningsresultat. Materialet består trots allt av totalt bara sex artiklar, så det går inte att dra några allmängiltiga slutsatser utifrån det.
-
(2022)Den här kandidatavhandlingen är en kritisk diskursanalys av Svenska Yles rapportering om finländska kvinnor i IS-lägret i al-Hol i Syrien. Mitt syfte med avhandlingen är att undersöka hur Svenska Yle kan ha bidragit till debatten om de så kallade "IS-kvinnorna" i Svenskfinland och se om rapporteringen följt ett visst mönster. Avhandlingen svarar på den övergripande forskningsfrågan: Hur omtalas de finländska kvinnorna i IS-lägret i al Hol i Svenska Yles rapportering? I uppsatsen analyseras hur kvinnorna beskrivs, deras omtal och vem som hörs i rapporteringen. I den här undersökningen analyseras tre artiklar publicerade på svenska.yle.fi mellan datumen 6 mars 2019 och 23 augusti 2019. Som sökord på svenska.yle.fi har jag använt al-Hol, IS-kvinnor, IS och islamisk. De valda artiklarna har varierande rubriker och olika skribenter, för att analysen ska behandla så varierande texter som möjligt. Huvudfokus i analysen ligger på rubricering, text och eventuella visuella data som kompletterar artikeln. Det har inte forskats mycket om kvinnor och terrorism. De utgör uppskattningsvis 20–30 procent av terrorister i terroristgrupper. Det förekommer ofta könsdiskriminering (eng. gender bias) då medier rapporterar om kvinnliga terrorister. Den här könsdiskrimineringen liknar de inramningar som medier ofta använder då de rapporterar om kvinnliga politiker. Hur världen ser terrorister varierar. Många har en bild av terrorister som psykiskt sjuka individer, men faktum är att merparten terrorister är helt rationella. Vi skapar en bild av de här psykiskt sjuka individerna eftersom det är svårt för oss att förstå eller rättfärdiga de våldsdåd de utför. Medier följer ofta samma diskurs. Men Svenska Yles rapportering om de kvinnliga finländarna i al-Hol bryter mot mönstret. Svenska Yles rapportering om finländarna i lägret i al-Hol i Syrien förändras under den period som artiklarna omfattar. I början omtalas kvinnorna som mammor, fruar och familjemedlemmar. Några månader senare står det skrivet om kvinnor, säkerhetshot och personer med terroristkopplingar. Inramningarna följer samma mönster som ordvalen. I början av nyhetsrapporteringen grupperas kvinnor och barn ihop som en enda kollektiv grupp. Den passiva gruppen kvinnor och barn utvecklas sedan till kvinnor (aktiva aktörer) som radikaliserar barn (offren, de passiva) och utsätter dem för hemskheter. Fastän kvinnorna utvecklas till att agera antagonister i nyhetsrapporteringen kallas de inte terrorister rakt ut. Det antyds i citat och mellan raderna, men det omnämns inte. Kvinnorna i de analyserade artiklarna omtalas allt mindre mänskligt ju längre tiden går och rapporteringen rör sig längre ifrån läsaren. Man kan anta att läsaren får allt svårare att känna sympati för kvinnorna i lägret och mera empati för barnen.
-
(2024)Högerpopulistiska partier runt om i världen har de senaste årtiondena blivit alltmer etablerade på partikartan och får ett allt större stöd av väljarna. Ett könsgap har kunnat observeras inom flera högerpopulistiska partier, där fler män än kvinnor attraheras av dessa partier och deras ideologi, som karaktäriseras av nativism, auktoritarism och populism. Forskare har under många år undersökt olika faktorer som kan ligga till grund för detta könsgap, och man har kunnat enas om två betydande förklaringar. Den första handlar om samhälleliga förändringar såsom ökad invandring, som lett till konkurrens på arbetsmarknaden inom den privata sektorn, och postmateriella värderingar om bland annat kvinnors ökade rättigheter och representation i samhället, vilka påverkar könen på olika sätt. Den andra förklaringsfaktorn kan beskrivas som skillnader i politiska attityder, där män och kvinnor ofta socialiseras på olika sätt och värdesätter politiska frågor och problem olika högt. Även maskulinitet och maskulina ideologier är viktiga att diskutera i detta sammanhang. I denna avhandling undersöks finländska kvinnors och mäns socioekonomiska bakgrundsfaktorer samt attityder till åsikter vilka kan kopplas till den högerpopulistiska ideologin. Mitt syfte är att studera om det finns ett könsgap när det gäller högerpopulistiska värderingar också i Finland, och om det dessutom finns könsliga variationer i socioekonomiska faktorer såsom arbetssektor, social klass och utbildningsnivå, vilka kan fungera som en förklaring till att fler män än kvinnor attraheras av högerpopulistiska partier. En analys av respondenter från riksdagsvalsundersökningen 2019 visar att fler män än kvinnor röstade på det finska högerpopulistiska partiet Sannfinländarna. Man kan också konstatera att män generellt har mer nativistiska, auktoritära och populistiska åsikter än kvinnor, samt att män oftare arbetar inom den privata sektorn som har påverkats särskilt av en ökad invandring, vilket gör att man lättare utvecklar invandringskritiska attityder. Män har också oftare lägre utbildning än kvinnor, vilket ofta korrelerar med högerpopulistiskt väljarbeteende. Även om de studerade skillnaderna var små mellan könen kan resultaten ändå visa på faktorer som påverkar varför män i större utsträckning än kvinnor attraheras till högerpopulistiska partier. Avhandlingen ger också ett finländskt perspektiv på högerpopulistiskt väljarbeteende eftersom den studerar finska mäns och kvinnors attityder kopplade till högerpopulistiska värderingar och deras socioekonomiska bakgrundsfaktorer, där vissa faktorer kan i högre utsträckning kopplas till högerpopulistiskt röstande.
Now showing items 1-5 of 5