Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "lågstadiet"

Sort by: Order: Results:

  • Ruokonen, Maija (2020)
    Mål. Undersökningens syfte var att undersöka vad som påverkar kroppsuppfattningen bland barn i lågstadieåldern samt vad lärare kan göra för att stödja sina elevers kroppsuppfattning. Tidigare studier visar att medians utseendeideal och internaliseringen av dem påverkar barns kroppsuppfattning negativt. Barn blir lättare än någonsin tidigare utsatta för idealen och eftersom kroppsuppfattningen börjar utvecklas före tonåren är det viktigt att stödja den redan i lågstadiet. Det är här som klasslärarens roll träder fram. Kroppsuppfattning hos barn verkar dock vara ett så nytt forskningsområde att det ännu saknas vägvisning för att arbeta med detta tema i lågstadiet. Utan praktiska råd och tillräcklig information gällande kroppsuppfattning i läroplanen, är det svårt för lärare att veta hur de ska arbeta med temat i skolan. Metoder. Materialet för denna litteraturstudie bestod av aktuell och relevant forskning och litteratur kring kroppsuppfattning hos barn. Jag hittade en stor del av materialet via Helka.fi. Materialet kom från flera olika länder och gav därmed en bred helhetsbild av hur situationen med barns kroppsuppfattning ser ut i världen. Dock var det svårt att hitta finländskt material. Vid analysen av artiklarna använde jag mig av en tematisk innehållsanalys och uppmärksammade därmed vissa teman som förekom i artiklarna. Resultat och slutsatser. Media och andra människor påverkade barns kroppsuppfattning negativt. Också övervikt hade en negativ inverkan på hur mottagligt barnet var för negativ kroppsuppfattning. En normal vikt var ändå inte en skyddande faktor mot negativ kroppsupp-fattning eftersom största delen av normalviktiga barn också var missnöjda med sin kropp. Vid undervisningen i lågstadiet var arbetet för ett gott klassrumsklimat, uppskattning av den egna och andras kroppar samt nolltolerans mot all sorts retande viktigt för att stödja elevernas kroppsuppfattning. Däremot påverkade inte undervisningen i media barnens kroppsuppfattning. Samarbete mellan skola och familj kunde hjälpa i denna process. Vidare forskning behövs ändå för att bättre och effektivare kunna arbeta med kroppsuppfattning i skolan. Resultaten i denna studie är användbara för lärare och annan skolpersonal, utbildningsplanerare, vårdnadshavare och andra viktiga vuxna i barns liv.
  • Jungar, Hilda Johanna Linnea (2023)
    Mål. Lärare i Finland upplever att deras yrke förändrats över tid och arbetsbördan har därmed blivit för stor. En metod som kunde användas för att motverka detta är samundervisning. Samundervisning innebär ett nära samarbete mellan två eller flera lärare. Samarbetet innefattar alla centrala delar av läraryrket, så som planering, undervisning och bedömning. Syftet med denna forskning är att undersöka samundervisning som metod i Finland samt reda ut vilka möjligheter och utmaningar metoden bidrar med. Forskningsfrågorna undersöks ur lågstadielärarens perspektiv. Metoder. Denna studie är en systematisk litteraturstudie. Samplet bestod av tio vetenskapliga artiklar utförda i Finland, Norge och USA, mellan åren 2007 och 2022. Samplet anaylserades noggrant och kritisk och ställdes upp i en överskådlig matris som med kategorierna titel och författare, syfte och design, urval samt en kort beskrivning av studiens resultat. Resultat och slutsatser. Ur resultaten avlästes tre huvudkategorier: samundervisningens ställning i de finska skolorna, möjligheter samt utmaningar. Ur resultaten kunde man avläsa att samundervisning utnyttjas väldigt sporadiskt i de finska skolorna trots att lärarnas syn på metoden är positiv. Möjligheterna med samundervisning var bland annat lyckad personkemi lärarna sinsemellan, stöd från ledningen och kunskap om samundervisning. Arbetsfördelning var också en möjlighet för lyckad samundervisning. De största utmaningarna med samundervisning var tidsbrist, ojämlikt samarbete, okunskap om metoden samt resursbrister. Som slutsats kom det fram att möjligheterna och utmaningarna hade en koppling till varandra, men med omstruktureringar i såväl lärarutbidlning som läraryrket kan vi åstadkomma lyckad samundervisning i samtliga skolor.