Browsing by Subject "musik"

Ämnesöverskridande undervisning är något som poängteras allt starkare i de riktlinjer som utgetts av Utbildningsstyrelsen 2014. Detta arbetssätt kan exempelvis innebära en integration av två eller flera skolämnen. Dessutom påminner musik och matematik mycket om varandra på ett teoretiskt plan. Således var målet med denna avhandling att undersöka och förmedla förståelse för vilken nytta denna ämnesintegration kan ha på elevers matematikinlärning. Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka vilka evidenser det finns i tidigare forskning om matematik- och musikintegrerad undervisning och dess inverkan på elevers matematikinlärning, med fokus på årskurserna 1–6. Avhandlingen utfördes i första hand som en kvalitativ, beskrivande litteraturstudie. Inslag av systematik ingick ändå i valet av sökmetoder och forskningsupplägg. Analysmaterialet bestod av sju stycken vetenskapliga artiklar som alla behandlar integrationen av musik och matematik ur lite olika synvinklar. Materialet analyserades i form av en tematisk innehållsanalys. Det framgick att matematik- och musikintegrerad undervisning hade en positiv inverkan på elevers matematikinlärning på många plan. Aktiviteter som övar rytmkänslan framstod som speciellt fördelaktiga för det matematiska tänkandet. Det upptäcktes bland annat förbättringar i elevers förmågor att tillämpa olika matematiska strategier, lösa problem, i användning av matematiska symboler och i den spatiala-temporala slutledningsförmågan. En central upptäckt var dessutom den positiva förändringen i elevers attityder mot matematik, vilket är en betydande faktor för en lyckad matematikinlärning. De största framstegen märktes ändå hos elever med låga prestationer i matematik. Slutsatsen är att matematik- och musikintegrerad undervisning är ett effektivt, engagerande och roligt sätt för elever att utveckla sin matematikinlärning.

Syftet med denna undersökning är att få en uppfattning om musikfostrans roll i daghemmens vardagliga verksamhet. Tidigare forskning efter att det nya styrdokumentet publicerats år 2018 har visat att konstbaserade ämnen tillämpas bristfälligt på daghemmen. Baserat på syftet och teorin har jag formulerat följande forskningsfrågor: 1. Hur ser pedagoger på musikens roll i daghemsverksamheten? och 2. Finns det ett samband mellan pedagogers bakgrund och den musikpedagogiska verksamheten? Metoden som jag använt i undersökningen är enkätformulär som jag skickade ut till kommu- nens alla svenskspråkiga daghem. Totalt svarade 16 pedagoger på enkäten inom en två veckors svarstid. Enkäten analyserades både via en deskriptiv och en kvalitativ innehållsanalys. Deskriptiv innehållsanalys användes för att kunna generalisera svaren i enkäten och för frågorna som svarades med en likertskala 1–5 (väldigt lite - väldigt mycket) och data presenterades via tabeller för att hållas så nära rådata som möjligt. Kvalitativ innehållsanalys användes för de öppna frågorna och fria kommentarer som krävde tolkning för att kopplas ihop med annan relevant information. Resultaten visade att pedagogerna ansåg att musikpedagogik i daghemmen är en viktig del av småbarnspedagogiken. Med musikpedagogiken kunde man öva olika färdigheter på ett lekfullt sätt och samtidigt öva på barnens kommunikationsförmågor och stärka deras fortsatta musikintresse. Pedagogerna ansåg även att alla barn är musikaliska på sitt sätt och att det var upp till dem att ge barnen möjligheter att musicera på mångsidiga sätt. Pedagogernas syn på musikalitet varierar mellan sig själv och barnen, då de är mera kritiska mot sig själv. Pedagogernas musikaliska bakgrund hade inte heller en inverkan på den musikpedagogiska verksamheten i daghemmen. Det är pedagogernas egen inställning och intresse som motiverar dem att hålla musikverksamhet åt barnen. Det är även för att de vet hur viktigt det är för barnen, både glädjen som musicerandet ger dem och musikens betydelse för deras utveckling.