Browsing by Subject "musikpedagogik"

Mål. Syftet med denna forskning är att visa att improvisation i musikundervisningen har en inverkan på elevers lärprocesser. Tidigare forskningar visar att musikimprovisation inte an- vänds i undervisningen på samma sätt som färdigt komponerad musik. I denna studie kom- mer jag att utreda varför improvisation inte används lika mycket i musikundervisningen och att vad nyttan skulle vara av att improvisera mer. Metoder. Denna forskning är en narrativ litteraturöversikt. En narrativ litteraturöversikt innebär att man sammanfattar tidigare gjorda forskningar. Jag har analyserat 10 vetenskapliga artiklar som behandlar musikimprovisation. En berättande litteraturöversikt är ett av de mest använda typerna av litteraturöversikter. Den kan beskrivas som en allmännöversikt utan strikta och noggranna regler. Använda materialen är vida och val av materialen är inte begränsade av metodiska regler. Resultat och slutsatser. Improvisation främjar elevernas lärprocesser. Artiklarna visar att improvisation är nödvändigt, eftersom det har en påverkan på intelligens, kreativitet, självkänsla och känsloliv. Artiklarna visar att färdigt komponerad musik används mer i musikundervisningen och att improvisation är marginellt i skolornas musikundervisning. Orsakerna till detta är att lärare ser att de inte har tillräckligt med utbildning till att undervisa improvisation, läraren har en dålig attityd mot improvisation och att läraren har själv dåliga erfarenheter av improvisation. Av detta kan man komma fram till det att mer utbildning skulle behövas i improvisation och komponering. I framtiden kommer jag att fortsätta forska inom ämnet i min pro gradu -avhandling där jag gör en empirisk undersökning om att hur improvisation i praktiken används i skolorna.

Syftet med denna undersökning är att få en uppfattning om musikfostrans roll i daghemmens vardagliga verksamhet. Tidigare forskning efter att det nya styrdokumentet publicerats år 2018 har visat att konstbaserade ämnen tillämpas bristfälligt på daghemmen. Baserat på syftet och teorin har jag formulerat följande forskningsfrågor: 1. Hur ser pedagoger på musikens roll i daghemsverksamheten? och 2. Finns det ett samband mellan pedagogers bakgrund och den musikpedagogiska verksamheten? Metoden som jag använt i undersökningen är enkätformulär som jag skickade ut till kommu- nens alla svenskspråkiga daghem. Totalt svarade 16 pedagoger på enkäten inom en två veckors svarstid. Enkäten analyserades både via en deskriptiv och en kvalitativ innehållsanalys. Deskriptiv innehållsanalys användes för att kunna generalisera svaren i enkäten och för frågorna som svarades med en likertskala 1–5 (väldigt lite - väldigt mycket) och data presenterades via tabeller för att hållas så nära rådata som möjligt. Kvalitativ innehållsanalys användes för de öppna frågorna och fria kommentarer som krävde tolkning för att kopplas ihop med annan relevant information. Resultaten visade att pedagogerna ansåg att musikpedagogik i daghemmen är en viktig del av småbarnspedagogiken. Med musikpedagogiken kunde man öva olika färdigheter på ett lekfullt sätt och samtidigt öva på barnens kommunikationsförmågor och stärka deras fortsatta musikintresse. Pedagogerna ansåg även att alla barn är musikaliska på sitt sätt och att det var upp till dem att ge barnen möjligheter att musicera på mångsidiga sätt. Pedagogernas syn på musikalitet varierar mellan sig själv och barnen, då de är mera kritiska mot sig själv. Pedagogernas musikaliska bakgrund hade inte heller en inverkan på den musikpedagogiska verksamheten i daghemmen. Det är pedagogernas egen inställning och intresse som motiverar dem att hålla musikverksamhet åt barnen. Det är även för att de vet hur viktigt det är för barnen, både glädjen som musicerandet ger dem och musikens betydelse för deras utveckling.