Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "normer"

Sort by: Order: Results:

  • Bemötande av elever i gymnastikundervisningen : ur ett jämställdhetsperspektiv 
    Niiranen, Alexandra (2019)
    The purpose of this thesis is to study how pupils are treated in physical education classes, how the treatment can affect gender equality during classes and how the pupils perceive themselves. Previous research shows that teachers' subconsciousness about their own view of gender and practice can be part of shaping and reproducing gender differences in physical education. Furthermore, previous research has revealed stereotypical beliefs that boys to nature are more suitable for sports than girls. Boys' performance is considered to be the norm for physical education and girls differ from this norm due to their gender. This study aims to analyze PE teachers' attitudes towards gender equality in physical education classes using the following research questions; (1) how does student interaction take place in physical education? and (2) in what way is gender equal education promoted? The thesis is based on a systematic literature review. The research material consisted of nine peer-reviewed articles from eight different countries. The material was found using keywords and keyword combinations from different databases and the material was analyzed through a content analysis. The results of the literature review show that teachers interact with pupils in physical education both verbally and through their practice. There were clear differences in teachers' way of interacting with girls and boys in the way they communicated, how frequently the communication took place and, in the attention paid to achievements. The results also point to scarcity in equality in physical education due to a lack of competence among teachers and teachers' unawareness about their own view of gender and how it affected their own actions.
  • De som anser sig försvara den vita rasen : En analys av högerextremistiska grupper som sociala rörelser 
    Nykvist, Ingrid Tilde Helena (2024)
    Ämnet som behandlas i denna kandidatavhandling är europeisk, främst nordisk, högerextremism. Forskningen har utförts genom litteraturstudier. Som stomme för analysen används social rörelseteori och teori om avvikande beteende. De centrala frågorna i den här avhandlingen är hur högerextremistiska grupper mobiliseras, hur gruppdynamiken i en högerextrem grupp kan se ut, och hur högerextremism bryter mot allmänna samhällsnormer. Ämnet är värt att undersöka på grund av faktumet att högerextremism har blivit alltmer förekommande i västerländska samhällen under de senaste åren, och tidigare forskning har visat att högerextremism kan utgöra ett hot för demokratin. Vid ett flertal tillfällen har det även begåtts eller planerats våldsdåd i högerextrem anda. Mina upptäckter inkluderar att högerextremism till stor del passar in på definitionen av en social rörelse med kollektiva identiteter, konfliktförhållanden och en definition av utegrupper. Ledarskapsmodellen i högerextrema grupper har genomgått en förändring under de senaste decennierna, från en karismatisk stark ledare till en diffus hierarki. Mobilisering av högerextrema grupper teoriseras hända av en mängd olika orsaker, men kort sammanfattat sker det oftast som en respons till upplevda hot, speciellt ekonomiska, sociala eller politiska sådana. Högerextrem aktivitet kan potentiellt bryta mot både lagbaserade samhällsnormer, anti-rasismnormer, samt de informella sociala normerna. Dessa fynd sammanställer en bild av högerextremismens motivationer och förhållande till normer, samtidigt som de belyser hur en högerextrem grupp är sammansatt.
  • Ska du inte skaffa barn? : orsaker till barnfrihet och samhällets stigmatisering av frivilligt barnlösa 
    Erginöz, Julia (2019)
    Enligt Befolkningsförbundets senaste undersökningar har barnlösheten drastiskt ökat i Finland och allt fler kvinnor funderar på att inte skaffa barn. Samtidigt visar studier att stigmatiseringen kring barnfria fortsätter och till och med ökar i samhället. I min avhandling inleder jag med att fundera kring möjliga orsaker och motiv till barnfrihet ur ett sociologiskt och samhälleligt perspektiv. Jag diskuterar även hur förhållningssättet och stigmatiseringen gentemot frivilligt barnlösa kvinnor ser ut i det nordiska, extremt barnvänliga samhället. Därefter tar jag upp diskurser kring kvinnokroppen och genusidentifikation som är starkt förknippade med bilden av kvinnan som modern. Utgående från mitt resonemang drar jag slutsatsen att barnfrihet är något som fortfarande utmanar det traditionella och rådande samhällssystemet. Det finns en stark önskan att förändra gamla normer om kvinnan, familjen och barnaskaffandet. Kärnfamiljen luckras upp an efter an och nya familjeformer uppstår som ifrågasätter gamla familjemönster och kvinnoideal. Den ökade individualiseringen och valfriheten har berett vägen för kvinnlig frigörelse och uppfattningen om att en kvinna kan definieras på andra sätt än genom barnaskaffande har slagit rot.

Yhteystiedot

HELSINGIN YLIOPISTO