Browsing by Subject "nyheter"

Journalistiken genomgår en drastisk förändring i och med digitaliseringen och många av de regler och rekommendationer som tidigare präglat det journalistiska arbetet har förändrats eller upphört att existera. Det här gäller även rubriksättningen, samtidigt som rubrikens betydelse som artikelns skyltfönster enligt flera forskare har förstärkts på webben. För att läsa en artikel räcker det inte längre att bara förflytta blicken nedåt, på webben kräver det ett medvetet klick – och rubriken är allt oftare det enda som avgör huruvida vi väljer att klicka på en artikel eller bläddrar vidare på jakt efter någonting intressantare. I denna avhandling undersöks webbrubrikens roll i ett finlandssvenskt nyhetssammanhang. Studien är en induktiv kvalitativ innehållsanalys av webbrubriker på det finländska public service-bolaget Yles svenskspråkiga nyhetssida svenska.yle.fi. Syftet är att undersöka hurdana språkliga och strukturella likheter som finns i rubriker till artiklar som toppar den dagliga klickstatistiken. Studien kopplar även till det aktuella och omtalade clickbait-fenomenet genom att granska till vilken grad framåtreferering, en egenskap ofta sammankopplad med klickfiske, förekommer bland de insamlade rubrikerna. Den huvudsakliga forskningsfrågan är följande: Hurdana språkliga och strukturella likheter finns det mellan rubriker till artiklar som uppnått flest sidvisningar per nyhetsdag? och kompletteras med följande hjälpfråga: Förekommer framåtrefererande uttryck i de analyserade rubrikerna, och ifall de gör det, på vilket sätt används de? Materialet består av 105 nyhetsrubriker från tidsperioden 1/2018–1/2020 och samlades in i januari 2020. De likheter som kunde identifieras mellan rubrikerna är förekomsten av citat, personnamn, räkneord samt starka och värdeladdade ord. Därtill var en betydande andel av rubrikerna framåtrefererande och både ord- och teckenmässigt av det längre slaget. Resultaten kan tolkas som ett tecken på att läsare oftare tilltalas av personliga, berättande och beskrivande rubriker som gärna inkluderar eller engagerar dem på något sätt. Ett vardagligt och känsloväckande tilltal verkar locka bättre än väldigt sakliga och torra formuleringar. Upptäckterna är i linje med det som även tidigare forskningsresultat påvisar – att webbrubriker också på seriösa nyhetssajter alltmer går mot ett tilltal som tidigare associerats främst med tabloidpressen, en utveckling som antagligen har att göra med den hårdnade konkurrensen samt de sociala mediernas intåg och roll som primär nyhetskälla för allt fler människor. Samtidigt kan resultaten anses avspegla en ökad läsarmedverkan på webben och ett alltmer interaktivt förhållande mellan redaktion och publik.

Med avstamp i de snabba förändringarna i medielandskapet är det motiverat att undersöka hur studerande förhåller sig till nyheter. Tidigare forskning visar att ungdomar saknar rutiner i sin nyhetskonsumtion och att de inte skiljer mellan amatörproducerat och professionellt medieinnehåll. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur studerande vid Svenska social- och kommunalhögskolan förhåller sig till nyheter, mot bakgrund av tidigare forskning kring ungdomars attityder till nyheter. En annan frågeställning som besvaras är vilken typ av nyhetsdefinition som aktualiseras bland de studerande och hur den placerar sig i förhållande till mediernas nyhetskriterier. Metoderna som tillämpades var både kvantitativa och kvalitativa. Studien inleddes med en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning. Efter att innehållet analyserats genomfördes den kvalitativa delen av studien i form av fem strukturerade intervjuer. Det kvalitativa innehållet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att studerande vid Soc&kom har ett mer analyserande och reflekterande förhållningssätt nyheter än ungdomar. Informanterna i denna studie ansåg att nyheter är viktigt och prestigefullt, och de flesta kände att de borde konsumera mera nyheter. Även ungdomar upplever att nyheter är viktigt, åtminstone i teorin. Ungdomar saknar däremot rutin i sin nyhetskonsumtion, medan informanterna i denna studie konsumerade nyheter mer regelbundet. Jämfört med tidigare forskning visar resultaten i denna studie att universitetsstudier har en positiv effekt på nyhetskonsumtionen eftersom man blir mer källkritisk och medveten i sin nyhetskonsumtion. Den andra frågeställningen var hur journalistiken förhåller sig till nyheter jämfört med studenternas förhållningssätt. Det fanns inga märkvärdiga skillnader mellan de journalistiska nyhetskriterierna och de kännetecken som de intervjuade informanterna uppgav att får dem att vilja läsa en nyhet. Vissa nyhetskriterier upplevdes som viktigare än andra, till exempel betonade informanterna att de intresseras av nyheter som erbjuder delade värderingar och erfarenheter, är uppseendeväckande samt ligger nära i fråga om plats och kultur. Nyheter som parodierar, är ofullständiga, kontroversiella, eventuellt osanna eller handlar om kändisar verkade inte intressera de intervjuade informanterna.

Redaktioner har under de senaste åren börjat skapa innehåll på video-plattformen Tiktok och allt fler konsumerar också nyheter på plattformen. Tiktok når i nuläget en fjärdedel av alla under 35 år. (Newman et al. 2021). I den här avhandlingen analyserar jag hur det redaktionella innehållet tar form på plattformen. Det här gör jag genom att göra en kvalitativ analys av narrativet i två olika nyhetsvideor skapade av två redaktioner som gör innehåll på sina officiella Tiktok-konton. Mitt syfte är att se hur redaktionerna anpassar journalistiskt innehåll till plattformen och hur de försöker nå ut till Tiktoks målgrupp som i nuläget till mestadels består av under 25-åringar (Newman et al. 2021, sid. 51). I analysen reflekterar jag kring hur narrativet är uppbyggt och vilka verbala, icke-verbala och visuella sätt redaktörerna använder i berättandet. Utifrån min kvalitativa analys har jag identifierat att redaktionerna tar avstånd från ett traditionellt nyhetsberättande. Informationen, nyheten, framförs på ett sätt som är unikt för Tiktok. Redaktionerna försöker på olika sätt föra nyheten närmare tittaren, de försöker göra berättelsen relaterbar för målgruppen. Det intressanta är sätten som redaktionerna kombinerar sketcher, slang och sminkvideor med nyhetsberättandet. Analysen ger en djupare förståelse för sätt som redaktörer försöker närma sig unga med nyheter. Den här studien är kvalitativ textanalys som endast tar i beaktande två material, vilket inte ger en fullständig bild av hur redaktioner anpassar sig till Tiktok. I fortsatta studier kunde man i högre grad undersöka helhetsbilden med hjälp av att kombinera kvalitativa och kvantitativa analysmetoder.

Forskningen handlar om skillnaderna mellan utrikesnyheterna i Tv-Uutisets och Tv-Nytts huvudsändningar klockan 20.30 och 19.30. Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys har jag kommit fram till att de viktigaste utrikesnyheterna oftast prioriteras på samma sätt i Tv-Nytt och Tv-Uutiset. Nästan hälften av de undersökta utrikesnyheterna var ändå unika för Tv-Nytt, vilket pekar på att innehållet också skiljer sig på många sätt. Bland annat har Tv-Nytt i genomsnitt längre inslag än Tv-Uutiset. TV-Uutiset hade ändå totalt sett fler utrikesnyheter än Tv-Nytt. När det gäller den geografiska spridningen finns det både likheter och skillnader. Tv-Nytt hade mer nyheter om Europa än Tv-Uutiset, men i båda fallen är Europa den kontinent som det rapporteras mest om. Jämfört med tidigare forskning är den största skillnaden att Mellanöstern får mera uppmärksamhet i både Tv-Nytt och Tv-Uutiset. Det här beror antagligen till stor del på att det syriska inbördeskriget fått stor uppmärksamhet i medierna. När det gäller ämnesval är politik samt krig och väpnade konflikter de ämnen som dominerar. Forskningsresultaten diskuteras bland annat utgåene från Galtungs och Ruges nyhetskriterier (1965). Också korrespondenternas betydelse i förhållande till nyhetsinnehållet diskuteras i avhandlingen. Forskningsresultatet pekar åtminstone delvis på att korrespondenterna bidrar till att det rapporteras mera om just den delen av världen där en korrespondent jobbar. Forskningsmetoden är kvantitativ innehållsanalys och materialet består av 40 stycken nyhetssändningar (20 stycken Tv-Uutiset 20.30 och 20 stycken Tv-Nytt 19.30) under fyra på varandra följande vardagsveckor i september och oktober 2016.