Browsing by Subject "nyhetsmedier"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2019)Teknikens utveckling har bidragit till att föra vårt samhälle till ett nytt tidsskede där visuella presentationssätt är det mest framträdande. Den här utvecklingen har vidare bidragit till att nyhetsmedier lägger allt mer vikt vid bilden och det visuella framförandet som kommunikationsmedel. Bilder på människor som flydde Syrienkriget som pågått sedan 2011 dominerade de europeiska nyhetsmedierna åren 2015 och 2016. Flyktingar representeras i nyhetsmedier på ett sätt som avlägsnar "oss" från "dem". Nyhetsmedier objektifierar och kategoriserar flyktingar som en specifik grupp av människor, ofta män, utan att ta historiska, kulturella eller politiska bakgrund i beaktande. Flyktingar är också överrepresenterade i våldtäktstatistiken i Finland vilket bland andra faktorer ger ett intryck av att de är ett hot mot vårt samhälle, även om statistiken kan tolkas på olika sätt. Barn däremot anses oskyldiga och accepteras lättare att förtjäna vår hjälp. De här faktorerna har lagt grunden för avhandlingens syfte, som är att undersöka hur nyhetsmedier utöver text använder visuella medel som har en sympatiserande och berörande effekt på publiken, och att de använder dessa medel för att fånga publikens uppmärksamhet. Det här har jag gjort genom att analysera fotografierna av flyktingbarnen Aylan Kurdi och Omran Daqneesh, som båda på olika sätt är offer för Syrienkriget. Jag har utgått från frågeställningarna varför just dessa bilder blivit symboliska för Syrienkriget och huruvida dessa bilder på barn används för att vattna empatitorkan som uppstår då ett överflöd av varandra liknande bilder har bedövat medlidandet. Som metod har använts kvalitativ innehållsanalys, mer specifikt semiotisk bildanalys med Stuart Halls reflektiva tillvägagångssätt som teoretiskt ramverk. Resultatet visar att de två fotografierna blivit symboliska på grund av att de skiljer sig från de övriga bilderna från kriget i fråga. De är de enda i sitt slag och på grund av sin chockerande och känsloladdade natur använts av nyhetsmedier för att vattna empatitorkan. Då nyhetsmedier publicerar fotografier av det här slaget ger allmänheten ett intryck av att nyheten handlar om ett undantag, vilket inte är fallet. Publiceringen av bilder på döda eller skadade barn är också ett representationssätt som ytterligare avlägsnar "oss" från "dem" eftersom det är osannolikt att liknande bilder av västerländska barn skulle publiceras.
-
(2021)Nyhetsmedierna besitter en stor makt i att skildra samtiden. Genom sin rapportering om olika händelser och fenomen kan nyhetsmedier påverka allmänhetens uppfattning om och syn på dem. Därmed spelar det stor roll hur de här händelserna och fenomenen beskrivs i nyhetsrapporteringen, särskilt när de berör kontroversiella ämnen, såsom polisbrutalitet. Det finns alltså skäl att studera nyhetsrapportering om polisbrutalitet. Avhandlingen tar avstamp i forskning som bland annat visar att nyhetsrapportering om dödsfall där polisen är involverad har en tendens att främja toleransen för polisbrutalitet. Mängden finländsk forskning inom ämnet är bristande och därför används amerikansk forskning som bas. Ett amerikanskt fall av polisbrutalitet, som satte polisbrutalitet på agendan år 2020, är fallet George Floyd. Fallet gav upphov till kraftiga reaktioner i USA och fick stor synlighet i nyhetsmedierna globalt. Det aktualiserade diskussioner om rasism världen över, även i Finland. En del finländska nyhetsmedier har fått kritik för sitt sätt att porträttera fallet Floyd. I och med det här finns det skäl att granska hur finländska nyhetsmedier beskriver fallet. Syftet med avhandlingen är att analysera och beskriva Svenska Yles rapportering om fallet Floyd i nyhetsartiklar. I avhandlingen diskuteras även journalistens sociala ansvar för att föra fram den roll som journalister har i att bilda narrativ kring fall av polisbrutalitet. Metoden som används i analysen är kritisk diskursanalys. Materialet består av tre artiklar publicerade av Svenska Yle i slutet av maj och början av juni år 2020. Artiklarna är hämtade från Svenska Yles hemsida. Alla tre är nyhetsartiklar och handlar om och beskriver fallet Floyd. Analysen utförs stegvis på makro- och mikronivå, varje artikel skilt för sig. Resultaten kopplas till den tidigare forskning och teori som avhandlingen baserar sig på. Undersökningen visar att artiklarna använder sig av en del formuleringar och ordval som kan främja toleransen för polisbrutalitet. Språket som används i texterna tyder på att det finns bristande kunskap bland finländska journalister om hur man i nyhetstexter beskriva rasism och polisbrutalitet på sensitivt vis, utan att förmildra omständigheterna kring olika händelser och fenomen. Trots det skildrar de ändå fallet Floyd som polisbrutalitet och framhäver närvaron av den strukturella rasismen som drabbar svarta i USA.
Now showing items 1-2 of 2