Browsing by Subject "synnerlig brådska"

I min kandidatavhandling redogör jag både på ett generellt plan för direktupphandling vid synnerlig brådska och analyserar dess praktiska innebörd och tillämpning under coronapandemin. Syftet med min avhandling är att utreda när kravet på konkurrensutsättningen, som utgör normalförfarandet vid offentlig upphandling, kan förbises och vidare när villkoret synnerlig brådska kan aktualiseras. Jag undersöker lagligheten av Helsingfors universitetssjukhus (HUS) direktupphandling av coronavirusanalys under pandemin. Jag analyserar och systematiserar gällande rätt på området baserat på en rättsdogmatisk och EU-rättslig metod. Mitt material består av relevant lagstiftning på upphandlingsområdet och de mest centrala författningarna är lagen om offentlig upphandling och koncession 1397/2016 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG. Vidare använder jag mig av officiella källor och rättspraxis, varav HUS:s direktupphandling av coronavirusanalys utgör det viktigaste. En central källa är även en Vägledning från Europeiska kommissionen om användningen av reglerna om offentlig upphandling i nödsituationen i samband med covid-19-krisen (2020/C 108 I/01. I avhandlingen når jag slutsatsen att det finns välmotiverade grunder för att normal-förfarandet med konkurrensutsättning ska utgöra huvudregeln, men att det samtidigt är av stor vikt att direktupphandling kan tillämpas om så behövs. I flera fall är det svårt för upphandlingsenheter att samtidigt uppfylla de fyra kriterierna som krävs för att villkoret synnerlig brådska ska vara berättigat. Det ska handla om väldigt exceptionella situationer. Coronapandemin handlar om ett sådant exceptionellt undantagsfall som sätter upphandlingsenheter i en situation av synnerligen brådskande karaktär. HUS har en lång historik av olagliga direktupphandlingar, men den direktupphandling som diskuteras i avhandlingen har genomförts under pandemin och skiljer sig således från de andra. Efter en undersökning av HUS:s direktupphandling baserat på de lagstadgade kriterierna för direktupphandling vid synnerlig brådska samt på den vägledning som kommissionen gett, drar jag slutsatsen att alla de villkor som ska uppfyllas, inte är uppfyllda. Däremot befann sig sjukhuset, som hela världen i övrigt, i en väldigt pressad situation och statsrådet valde även att ge HUS ett upphandlingsuppdrag samt att stå för dess finansiering. I och med att marknadsdomstolen inte har avgjort ärendet än, finns inte all relevant fakta för en fullständig bedömning av ärendet och min juridiska analys kan således endast ses som spekulation.