Browsing by Subject "systemteori"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2023)Pedagogiska och psykologiska metoder och teorier har utvecklats kring problemskapande beteende. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur olika existerande teorier och metoder ser på orsaken bakom det problemskapande. Studien fokuserar specifikt på den teori och metod som nyligen implementerats i grundskolorna och fått mest kritik när det handlar om bemötande av elever med problemskapande beteende dvs. det lågaffektiva bemötandet. Studien är en litteraturöversikt baserad på systematisk litteratursökning. Litteraturanalysen bygger på nio artiklar. Artiklarna består av litteratur som beskriver olika perspektiv kring problemskapande beteende. Då fokus i studien ligger på det lågaffektiva bemötandet består artiklarna även av tidigare forskning om själva metoden för att tydliggöra den kritik den fått. Resultatet visar att pedagogerna i grundskolorna kan ha olika förhållningssätt då de bemöter elever med problemskapande beteende. Hur pedagogen förhåller sig till elevens orsak bakom beteendet är ur de specialpedagogiska perspektiven något som är förankrat i eleven där det kompensatoriska perspektivet anser att orsaken bakom beteendet ligger i själva eleven och dilemmaperspektivet anser att det är elevens dilemma som eventuellt inte har någon lösning. Det systemteoretiska perspektivet ser orsaken på elevens problem som en helhet där omgivningen inverkar på orsaken till elevens problem. Problemet enligt det lågaffektiva bemötandet ses däremot ligga i läraren, inte nödvändigtvis i eleven. Dessa fyra perspektiv ser på orsaken bakom det problemskapande beteende på olika sätt och litteraturöversikten påvisar inte något rätt eller fel förhållningssätt av pedagogen. Genom kunskap hos pedagogen om att orsaken bakom beteendet kan ligga både i eleven, omgivningen eller pedagogen själv kan elevernas problemskapande beteende förebyggas då pedagogen vet hur hen ska agera i situationen.
-
(2021)Mitt syfte med denna kandidatavhandling är att analysera tidigare forskning för att få en djupare uppfattning om hur växelvis boende påverkar barn-förälder-relationen samt vilka konsekvenser boendearrangemanget har för barnets psykiska och sociala välbefinnande. Litteraturöversikten baserar sig på 23 individuella texter. Analyserade texterna innefattar 14 artiklar, 6 magisteravhandlingar, en doktorsavhandling och två böcker. Forskningarna som presenteras i texterna är både kvalitativa och kvantitativa. I denna litteraturöversikt har jag valt att använda Urie Bronfenbrenners ekologiska systemteori (1979) som teoretisk referensram. Utvecklingsmodellen är indelad i fyra olika system. Med hjälp av den ekologiska systemteorin har jag visualiserat och belyst barnets förhållande till de omgivande systemen samt de personer som befinner sig i de olika systemen. Studien baserar på kvalitativ teoristyrd innehållsanalys som är genomförd med an abduktiv ansats. I texterna hittades fyra underkategorier som kunde kopplas ihop med överkategorin mikronivå. Dessa temahelheter var 1) familj som enhet, 2) barnets välmående, 3) barn-förälder-relation och 4) sociala nätverk. Den sist nämnda kan också kategoriseras under överkategorin mesosystem, eftersom det i viss mån grundade på samarbetet mellan personer i barnets olika mikrosystem. Därtill kunde kommunikation och samarbete mellan föräldrarna samt deras syn på uppfostran kategoriseras under överkategorin mesosystem. Indikatorer som grundade på föräldrarnas välmående tillhörde ekosystemet och notiser gällande samhällsklimatet och samhället under makronivå. Resultatet påvisar att det generellt ser ut som om både barn och föräldrar anser att växelvis boende är ett bra och fungerande boendearrangemang. Växelvis boende ger ofta barnen en bättre möjlighet att upprätthålla god relation till båda sina föräldrar. Detta dock främst i situationer där relationen mellan barnet och föräldern var bra innan skilsmässan. I situationer där relationen varit dålig innan skilsmässan kan växelvis boende leda till försämrat psykiskt och socialt välbefinnande hos barnen. Relationen mellan barnet och de biologiska föräldrarna samt med möjliga styvföräldrar och -syskon påverkade barnens syn om växelvis boende var fungerande lösning eller inte. Föräldrarnas relation till varandra hade inte lika stor betydelse. Också barnets känsla av att bli hörd och få vara delaktig i beslutsfattandet spelar en signifikant roll i hur boendearrangemanget lyckas. I denna litteraturöversikt fördjupades inte på förhållandet mellan barnet och syskon, möjliga styvföräldrar och -syskon.
Now showing items 1-2 of 2