Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "undervisning"

Sort by: Order: Results:

  • Sihvonen, Lina (2017)
    Our learning environment has become more and more digitalised and thus our society is trying its best to keep up with the technical development. The digitalisation of education is a trending topic as the new Finnish curriculum took effect on August 1st 2016. The question is whether the digitalisation really affects learning and motivation. Previous studies have shown that the use of IT in education can tribute to increased student engagement and higher study motivation. The purpose of this bachelor’s thesis is to find out if there is a connection between the use of IT in education and the study motivation among matriculation candidates. The field study has been conducted using six semistructured depth interviews with matriculation candidates. The results have been analysed deductively. As a theoretical framework I have used Ryan and Deci’s Self Determination Theory. The results of this thesis indicates that IT has a positive impact on the matriculation candidates study motivation as the use of IT makes learning more fun, more versatile and facilitates schoolwork.
  • Wikström, Anna (2024)
    Mål. Syftet med avhandlingen är att undersöka användningen av digitala apparater, så som surfplattor, datorer och mobiltelefoner, samt internet i undervisningen och dess inverkan på koncentrationsförmågan och inlärningen. Temat är aktuellt eftersom den snabba digitaliseringen inom undervisningen, försämrade resultat och beroendet till mobiltelefonerna samt temat har också nyligen diskuterats och debatterats i medierna. Tidigare forskning visar en förändring i våra beteenden, behov och förmågor på grund av och tillsammans med vår användning av digitala apparater. Studien diskuterar fördelar och nackdelar med användningen av digitala apparater och internet i undervisningen samt på vilket sätt detta påverkar inlärningen och förmågan att koncentrera sig. Metoder. Avhandlingen är utförd som en beskrivande litteraturöversikt där tolv vetenskapliga artiklar inkluderas i en tematisk analys. Artiklarna har valts ut med en kombination av diverse sökord med syftet att besvara på forskningsfrågorna Resultat och slutsatser. Resultaten visar att teknologi i undervisningen kan bidra till elevers bättre prestation och fokus om integrationen av teknologin sker på ett lyckat, effektivt och korrekt sätt. Flexibilitet, mångsidighet och tillgänglighet utgjorde fördelar med digitaliseringen i undervisningen. Vid misslyckad integration av teknologi, det vill säga utan riktlinjer och engagemang, förorsakade digitala apparater distraktion och koncentrationsproblem. Mångsysslande med digitala apparater och telefoners närvaro hade en negativ inverkan på inlärningen. Slutsatserna innebär därmed att vid en lyckad integration av teknologi i undervisningen kan digitaliseringen bidra positivt till inlärningen.
  • Sandås, Annika (2022)
    Mål: Syftet med den här studien var att analysera hur ekologisk hållbarhet kan läras ut i skolan på ett målmedvetet och positivt sätt för att eleverna ska få lära sig och sporras till medvetna val. Forskningsfrågorna var hurdana ekologiskt hållbara val lärare kan göra för att minska på klimatavtrycket i skolan och hur lärare kan undervisa i ekologisk hållbarhet för elever i åk 1–6 i syftet att göra hållbarhetsundervisningen till en positiv upplevelse för eleverna. Tidigare studier har visat att ekologiska aspekter värderas av lärare men att visionen ofta är starkare än utförande, och att brist på tid och kunskap kan leda till att ekologiska aspekter inte beaktas. Metoder: Materialet för den här kvalitativa forskningen samlades in via intervjuer med fyra informanter. Två av informanterna var lärarstuderande i slutskedet av sina studier och två var färdigblivna lärare med över 20 års arbetserfarenhet. Intervjuerna som gjordes var semistrukturerade. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat och slutsatser: Forskningens resultat visade att det är viktigt att lärare gör undervisning om ekologisk hållbarhet roligt för eleverna, för att motivera dem, och undvika skrämsel gällande klimatångest. Som rolig undervisning lyfte informanterna upp undervisning med hjälp av digitala metoder och apparater. En annan viktig aspekt var lärarnas vardagsprat gällande ekologiskt hållbara val. Lärarna tyckte att de har tillräckligt med kompetens för att undervisa om ekologisk hållbarhet samtidigt som de berättade att de vill lära sig mera. Lärarna lyfte också upp att tidsbrist är en faktor som gör att hållbarhetsundervisningen ibland inte prioriteras. Det finns tydliga belägg för att öka medvetenheten och undervisning gällande klimatpåverkan som digitala metoder har. Tydligare riktlinjer och krav skulle göra undervisningen mera jämlik mellan olika klasser och skolor, eftersom nuvarande system skapar skillnader mellan klasser på basis av den enskilda lärarens värderingar.
  • Hassel, Tina (2017)
    The aim of this study is to get knowledge about what school teachers think about preschool education and what they think is important for children to manage when they start school. The study also brings up childrens play that seems to be missing in school but according to the preschool curriculum is important. The study is a qualitative interview study. Three school teachers where interviewed about their thoughts about preschool education. The results of this study indicates that the school teachers appreciates social skills and that is what preschool is about; children should learn to work in a major group, take care of his/her own things and manage to concentrate on school assignment. The study also claims that childrens play is something that teachers belongs to the break between the lessons. The teachers in this study seperates play and learning, but at the same time the school teachers find childrens play important for the children.
  • Winter, Laura (2022)
    Tiivistelmä - Abstrakt - Abstract Mål. Målet med den här avhandlingen är att få syn på hur inre motivation och kreativitet kan påverka elevers lärande och inställningen till lärandet, samt hitta sådana faktorer i undervisning-en som påverkar utvecklingen av inre motivation och kreativitet. De akademiska förväntningar-na stiger och skolplikten har förlängts, samtidigt som elevernas skolmotivation sjunker och skoltrötthet ökar. Kombinationen skapar ett hot mot utvecklingen av livslångt lärande. Tidigare forskning har visat att inre motivation och kreativitet gynnar lärandet. Inre motivation, kreativi-tet och livslångt lärande finns också inskrivna i läroplanen, men försvinner där lätt bakom det övriga, mätbara. Forskningen söker efter en förståelse, som kunde integreras i undervisningen och där fungera som en förebyggande stödåtgärd för elevers lärande och motverka en negativ inställning till skolan. Metod. Avhandlingen är en litteraturöversikt med ett fenomenologiskt perspektiv. 12 artiklar, utgivna mellan 2000–2020, analyserades för att hitta svar på forskningsfrågorna: 1. Vilka fördelar kan inre motivation och kreativitet ha på lärandet och inställningar till det? 2. Vilka faktorer påverkar elevers upplevelser av inre motivation och kreativitet? Analys. Forskningen är en tematisk innehållsanalys med ett fenomenologiskt perspektiv, där materialet analyserades för att förutom svaren på frågorna också få syn på elevens upplevelser i skolan och sådana omständigheter som påverkar eller påverkas av dem. Resultat och slutsatser. Inre motivation och kreativitet kan ha en positiv inverkan på elevers lärande samt deras inställningar till sitt lärande. Därtill kan det också ha fördelar för omgivningen, till exempel stärker motiverade elever lärarens engagemang gentemot sitt arbete. Faktorer som påverkar inre motivation och kreativitet är bland annat positiva känslor, autonomi, differentiering och lärarens arbetssätt. Faktorer som påverkar kreativiteten är möjligheter att använda fantasi, problemlösning, kontroll över sitt lärande, dialog och samarbete. De skiljer sig från varandra, men gemensamt för dem är att majoriteten av dem kontrolleras av läraren eller omgivningen, och elevens handlingskraft kan främjas eller hämmas av dem. Resultaten av undersökningen skapar en bild av obalans mellan förväntningarna på elever och deras möjligheter till kontroll över sitt lärande och sin handlingsförmåga i skolan. Resultaten kan bidra till att väcka medvetenhet kring i makten och möjligheterna i undervisningen, och hur de fördelas.