Browsing by Subject "ungdomar"

Today we can choose to be exposed to the physical appearance and life of others and in a completely different way than before. The onset of the Internet has brought the possibility to present oneself in the form of a selfie, which has become a part of everyday life for many adolescents. One might wonder how the hundreds of people being followed on social media influence an identity-seeking teenager, and what is it that drives young people to share pictures of themselves at all? The aim of this literature study is to provide an insight into the research currently available on the impact of selfies on the self-esteem of adolescents, as well as what is behind the decision to take a selfie and share it on social media. The results show that adolescents share pictures of themselves, for example, to get attention and impress others, document events, communicate with friends and entertain themselves. For all participants of the studies that were examined, it was important to show a desirable image of themselves online, whether it was genuine or not. Getting many likes, meaning a positive response on a picture, was a prerequisite for continuing to share selfies on various platforms online. Whether the response influenced the self-esteem of the participants varied among the adolescents. Based on this literature study, and the earlier research referenced, the self-esteem of adolescents with poor prior self-esteem was more strongly influenced by lack of positive response.

Att vara populär ses som någonting eftersträvansvärt av många skolungdomar. Forskning visar dock att det också finns negativa konsekvenser av popularitet. De som inte är populära i en skola påverkas negativt av att de som försöker bli eller är populära kan använda våld och mobbning för att uppnå eller bevara sin statusposition. De som strävar efter att bli populära kanske inte inser hur illa de beter sig eller vilka långsiktiga konsekvenser deras inlärda sätt att bete sig kan ha. Syftet med studien var att granska de negativa aspekterna, främst konsekvenser, av popularitet bland skolungdomar. Avhandlingen är en litteraturgenomgång och fokuserar på Cillessens (2011) definition av popularitet istället för äldre studier om att vara omtyckt, även kallad sociometrisk popularitet. Studien kom fram till att popularitet har en del negativa konsekvenser både för de populära och för de omkring dem. Åtgärdsprogram som inriktar sig på skolungdomars välmående borde ta i beaktande hur skolungdomarna själva upplever den statushierarki som de befinner sig i och hjälpa dem att bygga en statushierarki som fördömer våld och mobbning istället för att belöna den, och att personer med en högre status har ett ansvar som rollmodeller.

Ensamhet är ett allmänt förekommande problem som har negativa konsekvenser för välmående hos såväl yngre som äldre generationer. Ensamhet definieras som en subjektiv upplevelse som beror på att personen upplever hens sociala relationer eller sociala nätverk som bristfälliga antingen i kvantitet eller kvalitet. Trots att sociala medier underlättat kommunikationen bland människor är det flera som känner sig ensamma. Sociala medier är en samling av teknologier som används för kommunikation, statusuppdateringar och för tillgång till olika sociala nätverk. Syftet med denna litteraturöversikt är att presentera tidigare forskning om relationen mellan användningen av sociala medier och ensamhet bland ungdomar. Valet av denna målgrupp baserar sig på att de flesta studier som undersöker sambandet mellan sociala medier och ensamhet är utförda bland ungdomar. Ungdomstiden är speciellt viktig för skapandet av gemenskap och sociala relationer. Litteratur som presenteras i denna avhandling behandlar relationen mellan sociala medier och ensamhet, utöver detta presenteras relevant statistik om fenomenet. Studier har visat att sociala medier används för flera olika syften, dels kan sociala medier användas för att upprätthålla kontakt med vänner medan det i andra fall kan användas för att kompensera för bristfälliga sociala relationer. Resultaten visar att sociala medier används av ungdomar för underhållning, kommunikation med vänner, för att lära känna nya människor samt för att undvika känslor av ensamhet. Sambandet mellan sociala medier och ensamhet är inte entydiga. Studier har visat att sociala medier kan bidra till förstärkande av sociala relationer, genom ökad kommunikation med vänner. Däremot kan sociala medier öka på ensamhet bland ungdomar som inte upplever sociala medier som meningsfulla. Faktorer som självbild och intimitet på sociala medier kan även bidra till upplevelsen av ensamhet. Sammanfattningsvis kan ensamhet inte förklaras enbart utifrån användningen av sociala medier utan är ett komplext fenomen som består av flera olika beståndsdelar. Avhandlingen avslutas med en diskussion om dess styrkor och svagheter.

Syftet med denna kvalitativa undersökning är att ta reda på hur personer i olika myndigheter upplever situationen gällande gängkriminalitet bland ungdomar i Finland. Avsikten är att få reda på om det bland myndigheterna upplevs att gängkriminaliteten håller på att öka eller minska och vad de tror att ligger i bakgrunden till att gatugäng har bildats. Forskningsfrågorna för undersökningen är 1. Hur upplever poliser och socialarbetare den nuvarande situationen gällande gängkriminalitet i Finland och hur förklarar de denna situation? och 2. Vilka typer av åtgärder förespråkas av poliser och socialarbetare för att förhindra gängkriminalitet? Materialet samlades in genom fyra halvstrukturerade intervjuer och analyserades genom materialbaserad innehållsanalys. Som den teoretiska referensramen i undersökningen användes inlärningsteorin och anomiteorin. Respondenterna bestod av två poliser och två socialarbetare som har erfarenhet av gängkriminalitet från sina nuvarande eller tidigare arbetsuppgifter. De intervjuade personerna förbehålls anonyma. Undersökningens resultat var att poliserna hade en starkare uppfattning om att gängkriminaliteten bland ungdomar i Finland har ökat, medan socialarbetare hade svårare att fastställa det nuvarande läget. Respondenterna delade liknande synpunkter angående orsakerna till gängkriminalitet, varav de mest framträdande faktorerna var svag socioekonomisk bakgrund, känslan av utanförskap och inlärningssvårigheter i skolan. Dessutom identifierades påverkan av sociala medier, tv-serier och kamratgrupper som bidragande faktorer, vilket kan förklaras med stöd av inlärningsteorin och anomiteorin. De mest förespråkade åtgärderna både bland poliserna och socialarbetare var tidigt stöd för barn och ungdomar i skolan, stödjande familjearbete samt förstärkning av samhällets resurser.

Playing various video games is one of the most popular leisure activities among children and adolescents around the world. Since childhood and adolescence are an important time for cognitive development, it is important to understand how playing video games during childhood and adolescence can have a lasting impact on brain development and on social and cognitive functions. Previous research has shown that those who play video games do better in various tasks that concern attention and cognitive control as well as spatial reasoning and problem solving than those who do not play video games. The research area regarding the child's socioemotional development is very debated and the evidence between game content and violent behaviour is contradictory. The purpose of this overview is to highlight what is known about the impact of video games on the cognitive functions and social abilities of children and adolescents as well as possible connections to the brain. The database PubMed and Scopus were used to collect relevant articles for this overview. The studies found that playing video games improves the cognitive abilities of children and adolescents. Some studies have also found that the earlier children start playing actively, the more their cognitive abilities benefit. Regarding the connection between violent video games and aggressive behaviour, studies shows that frustration and competition in the game can lead to aggressive thoughts and feelings, but that the social context in which you play in influences the behaviour more than the game content itself. Studies on the effects of video games on children's and adolescents’ abilities and development are to some extent very contradictory. Thus, more research is needed on how video games can affect children's development to better understand the exact impact of games on the brain.

Fakultet: Svenska social- och kommunalhögskolan Utbildningsprogram: Kandidatprogrammet i samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialpsykologi Författare: Emma Tanskanen Arbetets titel: Sociala medier och depression: En socialpsykologisk litteraturöversikt Arbetets art: Kandidatavhandling Månad och år: Januari 2024 Sidantal: 32 Nyckelord: Depression, sociala medier, ungdomar, social jämförelse, positiva, negativa Handledare: Rasmus Mannerström Förvaringsställe: E-thesis Antalet sociala medieplattformar har växt omfattande under de senaste decennierna, vilket också ökat på antalet användare speciellt bland ungdomar. I samband med ökning i användningen av sociala medier har det också observerats en ökning av depression (Duggan & Brenner 2013; Lin et al., 2016). Tidigare forskning har fokuserat på varierande samband mellan sociala medier och depression. Resultat angående negativa samband med sociala medier och depression är i en dominerande roll jämfört med de positiva sambanden. Syftet med denna litteraturöversikt är att på basis av tidigare forskning identifiera ifall det finns en korrelation mellan användning av sociala medier och depression. Dagens ungdomar växer upp tillsammans med sociala medier och utsätts av innehåll de inte kan reglera, vilket visat samband med depression (Radovic et al., 2017). Leon Festingers (1957) teori om social jämförelse är en viktig och central källa inom forskning som behandlar social jämförelse i samband med sociala medier och depression. Andra centrala källor består av litteratur som är inriktade på sociala medier och depression. Inledningen introducerar ämnet och formulerar problemområdet, följt av avgränsning och metod. Litteraturöversikten inleds med en presentation av bakgrund om social jämförelse samt sociala medier och depression, varefter en analys på basis av tidigare forskning av sambanden mellan användning av sociala medier och depression presenteras i form av indelningen till negativa och positiva. Sedan sammanfattas teorin och resultaten av litteraturöversikten, varefter avhandlingen avslutas genom kritisk diskussion av litteraturöversikten, inklusive deras tillförlitlighet. Resultaten från tidigare forskning bekräftar genom flera påverkande faktorer sambandet kring ungdomars användning av sociala medier och inverkan på depression. Med tanke på den digitala närvaron i samhället är forskning kring depression ett aktuellt och komplext fenomen, vilket kräver mer forskning. Förslag på fortsatt forskning diskuteras vidare i diskussionskapitlet. Sammanfattningsvis kan ökad kunskap kring hälsosamma mediavanor minimera de negativa sambanden till depression hos ungdomar.

Ungdomar som befinner sig utanför studier och arbetsliv löper risk för en rad negativa konsekvenser såsom; marginalisering, ekonomiska svårigheter och sämre boendevillkor. Syftet med kandidatavhandlingen är att redogöra för inverkan av olika samhällsåtgärders effekter i försök att förebygga marginalisering bland ungdomar i Finland. Det empiriska materialet utgörs av en litteraturstudie. På basen av litteraturstudien kan samhällsåtgärderseffekterna resultat delas in tre kategorier: samhällsåtgärder som haft effekt, samhällsåtgärder som haft effekt i någon mån och samhällsåtgärder som inte haft någon effekt. Samhällsåtgärder som haft mest positiv inverkan på ungdomar är t.ex. Navigatorn och ungdomsverkstäder. Samhällsåtgärder som haft effekt i någon är t.ex. arbetskraftsbyråns åtgärder, förutsatt att ungdomar har en god livshantering och kan tillämpa den information de fått. Samhällsåtgärder som inte haft effekt hör även hit arbetskraftsbyråns åtgärder. Trots samhällsåtgärder är ungdomars livssituationer ändå i slutändan oförändrade, dvs. de är arbetslösa. Ungdomar är möjligen föremål för institutionell- och strukturell diskriminering vid arbetskraftsbyråer. Detta beror på att arbetskraftsbyråers grundprinciper, rutiner och riktlinjer möjliggör kategoriserande och standardiserade lösningar för ungdomar – som bevisligen visat sig vara en ineffektiv samhällsåtgärd. Det finns utrymme till förbättring hos arbetskraftsbyråer, gällande deras arbetssätt, t.ex. kunde de förstärka samarbetet med lågtröskelverksamheter, såsom Navigatorn och ungdomsverkstäder.