Browsing by Subject "universitet"
Now showing items 1-3 of 3
-
Ledarskap och krishantering vid finländska universitet under covid-19-pandemin – en litteraturstudie (2024)Mål. Syftet med avhandlingen är att utgående från aktuell befintlig forskning kartlägga hur ledarskapet upp- levts och hur krishanteringen sett ut vid finländska universitet under covid-19-pandemin. Detta undersöks för att skapa en djupare förståelse för hur utbildningsanordnare hanterat pandemin och dess följder. Förekom- mande mönster eller strategier kopplade till forskningsfrågorna försöker definieras i avhandlingen. Teoride- len av avhandlingen presenterar centrala begrepp. De centrala begreppen definieras utgående från olika cen- trala källor. De centrala begreppen i denna avhandling är framför allt krishantering och ledarskap. För att få en bredare förståelse av temat, definieras även kris, adaptivt ledarskap, situationsanpassat ledarskap och trans- formativt ledarskap. Metoder. Studien utfördes i form av en systematiskt orienterad litteraturöversikt. Avsikten med studien var att skapa en helhetsuppfattning av krishantering och ledarskap i den givna kontexten. Materialet, utifrån vil- ken analysen gjorts, består av åtta artiklar som är relevanta för forskningsfrågorna. Resultat och slutsatser. Resultaten visar att ledarskapet upplevts olika beroende på vems upplevelser och vilket finländskt universitet som undersökts. Slutsatsen antyder att en god krishantering kunde bidra till ett gott ledarskap. Adaptivt ledarskap och anpassningsbarhet ansågs vara en väsentlig del av gott ledarskap under krissituationen. Klar kommunikation och snabbt beslutsfattande ansågs även vara viktiga faktorer för både gott ledarskap och god krishantering.
-
(2020)Mål. Målet med denna avhandling var att undersöka hur klasslärare bidrar till att göra klassrummet till en arena där strukturell hierarki återskapas och upprätthålls och på detta sätt medvetandegöra skolan och lärare om deras roll i finländska hierarkin och på vilka sätt de omedvetet gör skolan ojämlik. Tidigare forskning har visat att även om Finland anses vara ett jämlikt land där alla har samma utbildningsmöjligheter påverkar den socioekonomiska statusen en människas utbildningsmöjligheter samt att skolan inte är 100% könsjämlik. Forskningsfrågan i denna forskning var: på vilka sätt bidrar klasslärare till att göra klassrummet till en arena för ojämlikhet och således strukturell hierarki. Metoder. Denna forskning gjordes som en narrativ litteraturöversikt. Materialet för denna forskning var en blandning av finsk, nordisk och internationell litteratur. Materialet för denna avhandling hittades från Google Scholar, Tand of Line och ResearchGate, samt från olika kurser som jag har gått under min studietid som berör temat för min avhandling. I analysdelen använde jag hermeneutisk innehållsanalys som analysmetod. Resultat och slutsatser. Genom att analysera olika studier inom pedagogik om skolvardagen kan man märka hur klasslärare bidrar till att skapa ojämlikhet och således strukturell hierarki i finländska klassrum. Detta kan hända om läraren inte är medveten om hur mycket hens reaktioner, agerande och färdigheter att märka utsatta elever kan påverka eleverna.
-
(2024)Syfte: Denna avhandling undersöker effektiviteten av virtuell verklighet (VR) baserade interventioner för att minska stressen bland högskolestuderande. Genom att sammanställa och utvärdera befintliga studier om VR-interventioners påverkan på stressnivåer, syftar avhandlingen att besvara hur effektiva dessa interventioner är, samt analysera vilka specifika typer av VR-interventioner som har använts för att hantera stress och hur dessa skiljer sig åt gällande metodik och resultat. Metoder: Forskningsmaterialet hämtades från databaser som Web of Science, PubMed och Google Scholar med söktermer relaterade till "Virtual Reality", "VR", "Students", "Stress", "Well-being", och "University”. Också referenslistor från relevanta översiktsartiklar användes för att bredda sökresultaten. Resultat och slutsatser: Resultaten visar att VR-interventioner kan lindra stress och förbättra det psykologiska välbefinnandet bland universitetsstuderande. Interventionerna varierar dock i längd, metodik och syfte, vilket påverkar deras generaliserbarhet. Trots lovande resultat krävs ytterligare forskning för att standardisera mätinstrument och interventionsmetoder, vilket skulle förbättra jämförbarheten mellan studier och bidra till en djupare förståelse av VR:s roll i att främja mental hälsa. Framtidens forskning bör inkludera längre studier med randomiserade kontrollerade försök, med en kontrollgrupp, som gör motsvarande aktiviteter som VR försöksgruppen, för att klarlägga effektiviteten jämfört med traditionella interventionsmetoder.
Now showing items 1-3 of 3