Browsing by Subject "utveckling"
Now showing items 1-7 of 7
-
(2018)Mobbning är ett socialt fenomen som påverkar skolbarn i alla åldrar varje dag. Syftet med avhandlingen är att på basis av tidigare forskningar utreda för hur och varför mobbning förekommer, hurdana följder mobbning för med sig från barndomen till vuxenlivet och vad man kan göra för att förebygga mobbning. Avhandlingen grundar sig i Olweus studier om mobbning och mobbningens karaktärsdrag. Inom mobbning kan flera olika roller ingå och studier visar på att åskådare spelar en stor roll för hur mobbningshändelsen utvecklas. Avhandlingen visar på att mobbning resulterar i långvariga följder som går att urskilja både i tonåren, bland unga vuxna och i vuxenåldern. Följderna av mobbning påverkar inte enbart individens hälsa, utan följderna av mobbning går även att ses i individens sociala förhållanden och ekonomi. Förebyggandet av mobbning har i många länder varit av stor vikt. Finland har med sitt KiVa Skola implementerat ett heltäckande antimobbningsprogram som används i de flesta finska skolor. En del komponenter bidrar till ett bättre antimobbningsprogram och det optimala antimobbningsprogrammet får man genom att inkludera hela skolan, eleverna och personalen.
-
(2023)Emotionell intelligens är idag en betydande indikator då man mäter individens intelligensnivå, eftersom känsloförståelse och social intelligens används både i vardagen och på arbetsplatsen. Syftet med den här avhandlingen är således att på basis av tidigare forskning redogöra för utveckling, följder och interventioner av emotionell intelligens. Litteraturgenomgången baserar sig på tidigare forskning om emotionell intelligens, fokuserar främst på källor med en socialpsykologisk synvinkel och utgår bland annat från kända teoretiker som Mayer och Salovey samt Goleman. Resultaten visar att emotionell intelligens hos en individ utvecklas genom hela livet i samspel med andra människor och händelser. Att vara emotionellt intelligent påverkar både individen själv, till exempel genom känsloförståelse och känslohantering, samt individens relationer, till exempel med hjälp av goda sociala färdigheter och förståelse av hur andra personer känner och tänker. Resultatet visar även att interventionsprogram kan förbättra emotionell intelligens, vilket stöder att emotionell intelligens utvecklas under hela livets gång. Genom att bli medveten om emotionell intelligens och hur det påverkar vardagen, får alla personer en möjlighet att förbättra sin egen emotionella intelligens och utnyttja de fördelar som följer.
-
(2023)Människan är mest sårbar i barndomen då utvecklingen är mest betydande. Ogynnsamma barndomsupplevelser, så som bland annat misshandel, försummelse och missbruk i hemmet, kan skada barnet på många olika sätt. Mitt syfte med denna avhandling är att på basis av tidigare forskning redogöra för hur barndomstrauma i hemmet inverkar på 1) barnets kognitiva, sociala och emotionella utveckling och 2) den sociala identiteten. Arbetet genomförs som en litteraturöversikt av befintlig forskning och empiriska studier inom ämnet och källorna härstammar från socialpsykologiska och barnpediatrikiska journaler. Flera av studierna som används baserar sig på den kända CDC-Kaiser ACE-forskningen. Resultaten tyder på att förekomsten av ogynnsamma barndomsupplevelser är hög. Ungefär en av åtta personer har upplevt fyra eller flera barndomstrauman hemma någon gång i sin barndom, vilket tyder på en väldigt hög förekomst av ogynnsamma barndomstrauman i hemmet. Till ogynnsamma barndomsupplevelser räknas fysiska, psykiska och sexuella övergrepp, föräldrars psykiska ohälsa, missbruk i hemmet, våld mot modern, föräldrarnas separation eller skilsmässa, kriminalitet i hemmet samt fysisk och psykisk försummelse. Resultaten visar även att dessa ogynnsamma barndomsupplevelser kan ha en skadlig effekt på barnets utveckling. Det finns ett samband mellan sexuell och fysisk misshandel och försämrad social kognition. Dessutom tyder studier på att personer som upplevt barnmisshandel visar fler tecken på emotionell dysreglering än personer som inte upplevt barnmisshandel. Dessutom har personer som växt upp med ogynnsamma barndomsupplevelser en större risk för att drabbas av psykiska sjukdomar, som bland annat depression i vuxendomen. Studier har även hittat en positiv korrelation mellan ACE:s och självmordsbeteende, depression, ensamhet, stress och en negativ korrelation med självuppfattning och självförtroende. Alla barn blir dock inte drabbade av dessa negativa effekter, då den individuella resiliensen och den posttraumatiska tillväxten hindrar människan från att drabbas hårt.
-
(2021)Identitetskonstruktion är ett fenomen som har stor betydelse för vår självbild och självuppfattning med mera. Ungdomen som övergångsfas mellan barndom och vuxen ålder innebär ett språng i identitetsutvecklingen. Syftet med denna avhandling var att utreda hur identiteten konstrueras under ungdomen. Avhandlingen strävade efter att erbjuda omfattande presentationer av de komplexa begreppen identitet och ungdom som fungerade som forskningsobjekt i litteraturstudien. Socialkonstruktionismen fungerade som ett genomgående perspektiv i avhandlingen. En litteraturöversikt påvisade komplexiteten i ämnet genom Eriksons utvecklingsteori, socialiseringsprocesser, personlig och social identitet och socialkonstruktionismen. Identitetskonstruktion under ungdomen består av flera aspekter som har en inverkan på varandra och formar identitetens uppkomst och karaktär. Resultaten visade på att identitetskonstruktionen under ungdomen är beroende av personliga, sociala och samhälleliga faktorer och konstruktionen sker på dessa tre nivåer: på det personliga planet, det sociala (relationella) planet och det samhälleliga planet. Till de förklarande faktorerna hörde bland annat integration, kognitiva processer och kommunikation med jämnåriga personer.
-
(2019)Avhandlingen behandlar programledarens roll i ett magasinprogram för barn i åldern 3–7. Jag har med hjälp av innehållsanalys analyserat en månad av BUU-klubbens sändningar (24.9.2018–19.10.2018). Sammanlagt analyserades 20 programavsnitt, var programledarna har en aktiv roll under 5–10 minuter per program. Innehållsanalysen är tudelad. I den kvalitativa delen granskar jag programmets mål och värdegrund för 2018. Jag synar de fyra sista punkterna som specifikt berör programledarens roll. Dessa är: BUU-klubbsledarna är barnens vuxna kompisar, BUU-klubbsledarna har auktoritet utan att vara auktoritära, BUU-klubbsledarna är medvetna om sin makt och sitt ansvar som medfostrare och BUU-klubbsledarna har ingen personlig agenda (personliga övertygelser får inte genomsyra det som görs). I den kvantitativa delen har jag använt mig av fem stycken variabler för att kartlägga de metoder programledarna använder sig av för att förstärka sin roll i studion. Variablerna jag använt är: upprepningar, barnen involverade, egna erfarenheter, exemplifiering, tips/råd. Resultatet av innehållsanalysen visar att programledarna vill väcka diskussioner hemma hos sin publik. De tar upp olika ämnen och uppmuntrar sedan barnen att fortsätta diskussionen hemma. Deras roll är att möta barnen i programmet och att bidra till barnens tidiga utbildning. De framhäver sin roll med hjälp av enkla och tydliga metoder, samtidigt som de strävar efter att locka fram barnens nyfikenhet för olika ämnen i vårt samhälle.
-
(2023)Avhandlingens syfte är att studera förändringar som skett i småbarnspedagogikens styrdokument, dels Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016 och Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022. Forskningsfrågorna för studien har varit: På vilket sätt framskrivs synen på stöd i styrdokumenten från 2016 och 2022? och Vilka likheter och skillnader finns i planerna? Med hjälp av dessa forskningsfrågor har jag strävat efter att få en helhetsbild av förändringen som skett inom småbarnspedagogiken då det kommer till barns stöd. I slutet av år 2022 trädde lagförändringen om barns stöd i kraft, vilket ledde till att småbarnspedagogiken anammat samma stödnivåer som förskolan och grundskolan har vilket bidrar till att stödet som erbjuds barnen får en kontinuitet ända från småbarnspedagogiken till slutet av grundskolan. Lagförändringen och uppdaterade styrdokumentet år 2022 öppnade möjligheten till att genomföra en studie om ett ämne som inte hunnit studeras av många, vilket betyder att min avhandling har en stor betydelse för småbarnspedagogiken i Finland. Studien genomfördes som en jämförande textanalys, där jag jämfört Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016 och Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022 kapitel och specifikt kapitlet som handlar om stöd. Mina primära informationskällor för studien och som jag analyserat är Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016 och Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022. Resultaten för studien indikerar att barnets bästa, tidpunkten för stödet och samarbetets betydelse lyfts fram i båda styrdokumenten, medan synen på stödet, stödets uppbyggnad och anordnarens ansvar förändrats. Barn ska enligt Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022 få stöd i lärande, utveckling och välbefinnande, medan Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016 betonar lärande och utveckling, inte specifikt välbefinnande. Barns välbefinnande har fått en större betydelse i styrdokumentet från 2022 och den betonar även starkare att stödet ska ges genast då behov uppkommer, medan styrdokumentet från 2016 tar upp att stödet ska erbjudas i tidigt skede. Anordnarens ansvar betonas starkare i Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022, vilket klargör att vem som ska erbjuda stöd till barnen. Studien bidrar med information om hur synen på stödet förändrats mellan åren 2016 och 2022 och lyfter även fram frågor som enligt mig bör ändras på.
-
(2017)Food and meals together with each other are two thankful topics for both children and pedagogues at the kindergarten and preschools. Food belongs to one of the few thing that makes us satisfied and the opportunity to be social with other people at the same time that’s why the information about food overall should be more common for children at the kindergartens and preschools. The purpose with this thesis is to highlight children’s thoughts about mealtimes at preschools and to use these thoughts as help to develop the mealtimes at kindergartens, preschools and at home. I’ve used a qualitative method to get the best possible result for this thesis. In total I have interviewed twenty children in four different groups; five children in each group. The most central result that came out with this thesis is the fact that the meals should be developed in a larger scale. It’s not only the meals that should be developed, it’s the hole food preparation and the information about where we get our food from and what we eat that also should be developed.
Now showing items 1-7 of 7