Browsing by Subject "välbefinnande"

Mål. Vi lever i ett ständigt föränderligt arbetsliv, där organisationer genomgår förändringar av olika slag. Forskning visar att organisationsförändringar kan ha en negativ inverkan på anställdas välbefinnande. I studien undersöks vilka faktorer som påverkar personalens välbefinnande i en fusion och hur personalen kunde belastas så lite som möjligt. Syftet med studien är att få mera kunskap om personalens välbefinnande under fusioner och hur det kan påverkas. Detta är relevant för att anställdas välbefinnande påverkar genomförandet av förändringen. Relevanta begrepp som utgör den teoretiska grunden i studien definieras, såsom organisationsförändring och välbefinnande. Metoder. Studien genomfördes som en systematiskt orienterad litteraturstudie och åtta vetenskapliga artiklar som behandlade organisationsförändringar och välbefinnande analyserades. Datainsamlingen gjordes med hjälp av olika databaser. Resultat och slutsatser. Organisationsförändringar påverkade välbefinnandet negativt. Faktorer som påverkar anställdas välbefinnande under en förändring är bland annat planering, motstånd, attityder, upplevelser, förändringsledarskap, upplevt hot och acceptans av förändringen. Det är viktigt att vara medveten om dessa faktorer och förstå vad anställdas känslor och reaktioner beror på, för att kunna belasta personalen så lite som möjligt under en fusion.

Förekomsten av välbefinnande är starkt kopplat till hur människor uppskattar sin nivå av livskvalitet. Därmed kan personer med funktionsvariation uppleva varierande nivåer av välbefinnande som ett resultat av existerande hinder i olika livsaspekter som påverkar livskvalitet. Den sociala modellen för funktionshinder har bidragit till ett skifte i forskningsfokus som understryker vikten av att utföra samhällsvetenskaplig funktionshinderforskning. Syftet med denna litteraturöversikt är att kartlägga vad vi vet om välbefinnande bland individer med funktionsvariation och vilka aspekter av välbefinnande det har forskats om. Resultaten visar att forskning om välbefinnande bland personer med funktionsvariation diskuterar strukturer och processer, till exempel politisk påverkan på lagstiftning som har ett samband gällande tillgängligheten och anskaffningen av nödvändiga hjälpmedel för att uppnå en tillräckligt hög förmåga att existera på ett sätt som säkerställer möjligheten att uppleva välbefinnande i alla dess aspekter. Resultaten belyser också ett samband mellan effekterna av mellanmänskliga relationer, attityder och normer i olika samhällsrum och hur de inverkar på olika aspekter av välbefinnande. Sammanfattningsvis innehåller slutorden reflektioner över resultaten från denna litteraturstudie och diskuterar både existerande och framtida komplikationer kring funktionsvariation och hinder.

Avhandlingens syfte är att diskutera hur låg socioekonomisk status kan vara av betydelse för ungdomars grupptillhörighet och välbefinnande. Avhandlingen fokuserar på en skolkontext och tangerar därför ungdomar ur ett individperspektiv, men även samhällets struktur lyfts upp som problematisk för individer med låg socioekonomisk status. Genom en litteraturöversikt har tillgänglig litteratur på området analyserats och jämförts för att belysa forskningsfrågan ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Självperceptionsteorin och sociala identitetsteorin diskuteras i samband i en del av litteraturen. Litteraturgenomgången visar att den socioekonomiska statusen ofta syns tidigt i ungdomen och att låg socioekonomisk status kan förklara en del av utanförskap. Det finns mer riskfaktor än skyddande faktorer för välbefinnandet hos individer med låg SES, men socialt stöd är en av de viktigaste skyddande faktorerna. Största delen av litteraturen är dock överens om att individer med låg socioekonomisk status har sämre sociala resurser, vilket påverkar deras välbefinnande. Individer med låg socioekonomisk status har ofta sämre förutsättningar att klara sig i samhället, vilket påverkar deras möjligheter i livet. Både av ekonomiska skäl och på grund av rädsla av att inte passa in, tenderar individer med låg socioekonomisk status inte söka sig till prestigefulla universitet.

Avhandlingens syfte är att studera förändringar som skett i småbarnspedagogikens styrdokument, dels Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016 och Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022. Forskningsfrågorna för studien har varit: På vilket sätt framskrivs synen på stöd i styrdokumenten från 2016 och 2022? och Vilka likheter och skillnader finns i planerna? Med hjälp av dessa forskningsfrågor har jag strävat efter att få en helhetsbild av förändringen som skett inom småbarnspedagogiken då det kommer till barns stöd. I slutet av år 2022 trädde lagförändringen om barns stöd i kraft, vilket ledde till att småbarnspedagogiken anammat samma stödnivåer som förskolan och grundskolan har vilket bidrar till att stödet som erbjuds barnen får en kontinuitet ända från småbarnspedagogiken till slutet av grundskolan. Lagförändringen och uppdaterade styrdokumentet år 2022 öppnade möjligheten till att genomföra en studie om ett ämne som inte hunnit studeras av många, vilket betyder att min avhandling har en stor betydelse för småbarnspedagogiken i Finland. Studien genomfördes som en jämförande textanalys, där jag jämfört Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016 och Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022 kapitel och specifikt kapitlet som handlar om stöd. Mina primära informationskällor för studien och som jag analyserat är Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016 och Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022. Resultaten för studien indikerar att barnets bästa, tidpunkten för stödet och samarbetets betydelse lyfts fram i båda styrdokumenten, medan synen på stödet, stödets uppbyggnad och anordnarens ansvar förändrats. Barn ska enligt Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022 få stöd i lärande, utveckling och välbefinnande, medan Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016 betonar lärande och utveckling, inte specifikt välbefinnande. Barns välbefinnande har fått en större betydelse i styrdokumentet från 2022 och den betonar även starkare att stödet ska ges genast då behov uppkommer, medan styrdokumentet från 2016 tar upp att stödet ska erbjudas i tidigt skede. Anordnarens ansvar betonas starkare i Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022, vilket klargör att vem som ska erbjuda stöd till barnen. Studien bidrar med information om hur synen på stödet förändrats mellan åren 2016 och 2022 och lyfter även fram frågor som enligt mig bör ändras på.