Browsing by Subject "välfärd"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2018)Världspolitiken har förändrats under det senaste årtiondet. Militära kriser i Mellanöstern, i synnerhet i Syrien, har lett till vad medier kallar för en flyktingkris i Europa. Den nyliberala globaliseringen och det ökade transnationella samarbetet har förändrat uppfattningen om demokratin i suveräna nationer. De här stora samhälleliga förändringarna har skapat en konservativ motkraft: en ny form av politisk populism. Den här kandidatavhandlingen har två syften. För det första ämnar jag besvara vad den nya högerradikala populismen är, hur den har kommit till och vad den innebär för den västerländska liberaldemokratin. För det andra argumenterar jag för kategoriseringen av det finska populistiska partiet Sannfinländarna som en medlem i den europeiska högerradikala populistiska partifamiljen, trots partiets förnekande av högerradikalism. Som ett teoretiskt ramverk använder jag Cas Muddes (2007) definition av högerradikal populism (populist radical right). Definitionen är känd och vitt godkänd av teoretiker inom populismforskning: en stor del av den litteratur som hänvisas till i den här avhandlingen är baserad på Muddes (2007) definition. I koppling till Sannfinländarna argumenterar jag för kategoriseringen av partiet som högerradikalt med hjälp av forskning av den brittiska samhällsvetaren David Arter (2010) och den finländska samhällsvetaren Niko Pyrhönen (2015). Högerradikala populister förkastar principer om social jämlikhet samt förespråkar konservativa värderingar, de förespråkar en radikal förändring i samtida politiska system, de motsätter sig liberaldemokrati utan att förkasta grundläggande demokratiska principer och de hänvisar till folkets förbittring och förnuft för att legitimera den konservativa och ofta främlingsfientliga politiken. Inom ramen för definitionen på högerradikal populism bör Sannfinländarna kategoriseras som ett högerradikalt populistiskt parti. Sannfinländarna förespråkar en etnokratisk välfärdsmodell, kritiserar de traditionella regeringspartierna för att utöva nyliberal och transnationell politik som bortser från det finska folkets intressen och hänvisar till (det finska) folkets rätt till den finska demokratiska makten. Som Pyrhönen (2015) noterar, har Sannfinländarna framgångsrikt distanserat sig från den högerradikala och främlingsfientliga politiken genom sitt stöd för den finska välfärds(national)staten.
-
(2017)Syftet med min kandidatavhandling var att undersöka hur fattigdom upplevs i dagens Finland. Målet var att fokusera på de subjektiva upplevelserna av att vara fattig. Forskningsfrågorna jag ville besvara var ”Hur är det att vara fattig i dagens Finland?” och ”Hur kommer utanförskap fram i fattiga människors vardag?”. Materialet jag använde mig av i avhandlingen är ett delmaterial som är hämtat ur materialet Arkipäivän kokemuksia köyhyydestä som finns tillgängligt på från Finlands samhällsvetenskapliga dataarkiv. Materialet samlades in i form av en skrivtävling kring temat fattigdom. Som forskningsmetod använde jag mig av narrativ analys. Jag närmade mig frågeställningarna teoretiskt genom socialkonstruktivistisk utgångspunkt. Jag använde mig av Zygmunt Baumans (1998) teori om konsumtionssamhället och vad det innebär att leva som fattig i ett konsumtionssamhälle. Temat utanförskap närmade jag mig genom Ruth Levitas (2002) och Tuula Helnes (2002) teorier om marginalisering och social exkludering. I min undersökning kom jag fram till att fattigdom är ett komplext fenomen vilket inte enbart kan förklaras med siffror och statistik. Det är komplicerat fenomen som påverkar den fysiska, psykiska och sociala hälsan hos en individ. För att verkligen förstå fattigdom räcker det inte med kvantitativa undersökningar utan det krävs att människorna och deras egna upplevelser hörs. Stress, skam och utanförskap på grund av den ekonomiska situationen var teman som kom fram i materialet. Det kom fram att fattigdom har en negativ inverkan på individers känsla av samhörighet med det övriga samhället och att fattigdom är ett fenomen som påverkar de sociala relationerna. I skribenternas insändare kom det fram att fattigdom kan utgöra ett hinder för att kunna förverkliga sig själv och ha ett innehållsrikt liv. Det kom fram i materialet att för många fattiga är gratisevenemang de enda sociala och kulturella upplevelser man har möjlighet att ta del av. Ur ett socialarbetarperspektiv är det skäl att ta i beaktande hur man i sin yrkesroll kan förstärka fattiga klienters delaktighet i samhället och vara med och organisera verksamhet där även de med begränsade ekonomiska resurser kan ta del av.
Now showing items 1-2 of 2