Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "webbjournalistik"

Sort by: Order: Results:

  • Sandström, Erik (2017)
    The Information Age has brought enormous changes for journalism. At Svenska Yle the journalism team Grävnavet has specialised in learning new technology for doing Data journalism and Investigative journalism, while also attempting to teach their collegues about new methods and providing them with new content and ideas. Swedish-language news organisations in Finland have, like many others, been struggling to adapt to the Internet era and at the time of the study Grävnavet was the only team focusing on Data journalism. This case study examines the role Grävnavet plays for Swedish-language journalism in Finland through participant observation and a group interview with the journalists in the team. The study shows that the team gained a lot of liberty through specialising in a field that their supervisors didn’t comprehend, while still having to produce results. The team invested a lot of time in fewer projects, attempting to reach larger audiences or creating automated content. The audience was constantly monitored as the team tried to make the content attractive through Data journalism or interactive content. The biggest challenge for the team was writing code. The team members were not programmers, but journalists who had learned to use code in their work. At the same time the team’s working methods and goals were very different from those of the technicians, which complicated their collaboration. The study supports the idea that Data journalism is a useful journalistic method, also in Swedish-language media in Finland. Grävnavet can also be seen as a research and development project, with the aim to develop journalistic working practice. As such, the team can be seen as a cost effective investment in innovation, since they simultaneously provided content.
  • Lindroos, Stefanie (2018)
    Att använda sociala medier som Facebook, Twitter eller bloggar som nyhetskällor blir allt vanligare. De sociala medierna har blivit plattformar för journalisterna att hitta ämnen, intervjuobjekt, citat och källor av olika slag, vilket lett till en förändrad yrkesroll. Som ett resultat av digitaliseringen och de sociala mediernas frammarsch är journalistens roll som gatekeeper i förändring: hur ska den moderna journalisten bäst nå all den information som den digitala världen i dag bjuder på och sedan snabbast forma om informationen till nyheter som engagerar och intresserar medieanvändare? I den här avhandlingen granskar jag Twitters roll i den dagliga nyhetsrapporteringen vid de två största finlandssvenska redaktionernas, Hufvudstadsbladets och Svenska Yles webbredaktioner. Med kvantitativ innehållsanalys som metod studerar jag förekomsten av Twitter-källor i ett urval artiklar vid respektive webbplats. Jag söker svar på frågorna: vilken typ av källor förekommer i form av Twitter-uppdateringar, vem det är som får uttala sig i dem och inom vilka ämnesområden Twitter främst används som källa i nyhetssammanhang. Avhandlingen bekräftar det tidigare forskning kommit fram till: användning av Twitter som nyhetskälla har blivit ett allmänt fenomen inom journalistiken och trots att användningssätten är många följer källorna lojalt samma mönster gällande ämnesområden och vem det är som får uttala sig. Det blir klart att mediehusen anser att källor av auktoritär karaktär är pålitliga att citera, oberoende om de själva direkt är kopplade till ämnet eller inte. Studien visar också att Twitter verkligen är journalisternas, kändisarnas och politikerna gemensamma nöjesfält: man citerar varandra, tweetar åt varandra och använder varandra för att bekräfta sin egen agenda. Med stor sannolikhet är det en av orsakerna till att en så stor del av ämnena de granskade Twitter-källorna tangerar är politik, sport och samhälle.