Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "http://www.yso.fi/onto/mesh/D000068101"

Sort by: Order: Results:

  • Silfvast, Catharina (2020)
    Akut hjärtstopp är den vanligaste dödsorsaken i västländerna. Av prehospitala patienter med hjärtstopp överlever endast 7-8%. Speciellt initialrytmen pulslös elektsik aktivitet (PEA) har en väldigt dålig prognos. På senare tid har man märkt att incidensen av PEA ökat samtidigt som prognosen blivit något bättre. Trots det är överlevnaden fortfarande låg. Avsikten med denna studie är att kartlägga hurdana patienter som återfår spontan cirkulation (ROSC) efter prehospitalt PEA inom Nyland samt att beskriva faktorer som påverkar överlevnaden. Detta är en retrospektiv observationsstudie där data samlades för hand från läkarhelikoptern Medi-Helis (nuförtiden FinnHEMS 10) Vanda basens pappersjournaler mellan åren 2010 - 2013. Ur journalerna identifierades alla över 18 år gamla patienter som prehospitalt fått hjärtstopp med initialrytmen PEA, uppnått spontan cirkulation och överlevt till sjukhuset. Sammanlagt inkluderades 90 patienter i studien, var av 64 var män och 26 kvinnor. Patienterna hade en medelålder på 67,5 år och ROSC uppnåddes i medeltal på 19 minuter. Etiologin bakom initialrytmen PEA är bred och patienterna i regel mångsjuka. En 90 dygns överlevnad tyder på en god fortsatt prognos. Varken kön eller ålder påverkade signifikant överlevnaden i denna studie. Självständiga patienter med god cerebral prestationsförmåga vid tidpunkten för hjärtstoppet har en större sannolikhet att överleva. Även en kort ROSC tid korrelerar positivt med prognosen. (208 ord)
  • Lehtonen, Antti (2021)
    Soft tissue sarcoma (STS) is a rare neoplasm consisting of approximately 50 different histologic subtypes treated similarly. The median patient age is 60 years, and there’s a slight male predominance. There are no known predisposing factors apart from ionizing radiation. STS is diagnosed with core needle biopsy of a suspicious lump, most commonly a palpable, painless mass. Surgery with adequate margins is the only curative treatment of STS. Adjuvant radiation therapy (RT) improves local control rates (LC) and is offered for patients with positive surgical margins. However, there is no consensus on which surgical margin is wide enough. Adjuvant chemotherapy yields rather poor survival benefit with significant risk of toxicity and is therefore offered for minority of the patients. Prognostic factors for local recurrence include patient age, tumor grade and surgical margin. Due to disease rarity, complex diagnostics, need for surgical treatment, adjuvant radiation therapy and critical evaluation of patient selection to receive chemotherapy, centralization of treatment is effective. Specialist centers adhere to treatment guidelines more strictly than non-tertiary centers. Adequate preoperative imaging methods are more often used, adequate surgical margins are more often achieved, patients undergo fewer operations, adequate adjuvant RT is more often offered and local control rates are better in specialist centers compared to non-tertiary centers. However, there is still a lack of adherence to referral policies with only 63 percent of STSs referred before surgical intervention. The aim of this study was to quality control treatment received in Soft Tissue Sarcoma Group at Helsinki University Hospital (HUH) during its first 25 years, with special interest in 1) adherence to treatment protocol, 2) metastases-free survival (MFS) and overall survival (OS) of STS patients and 3) treatment and survival of radiation-associated STS. We used a 1327-patient series from 1987-2012 consisting of patients referred to STS Group at HUH. Patients were treated according to treatment protocol based on 1987 Scandinavian Sarcoma Group recommendations. 1182 (79 %) patients had only primary tumor at presentation. Only 411 (35 %) patients referred for a primary tumor were referred untouched. However, the proportion increased by time from 13 to 47 percent. Of the 1115 patients treated with a curative intent, 680 (61 %) patients underwent only one procedure, proportion of which increased by time. Only 64 and 62 percent of patients with intralesional (tumor tissue in resection margin) and marginal margins (smallest margin under 2.5 cm) received adjuvant RT. Overall survival rates for patients treated with curative intent were 68 percent and 55 percent in 5-year and 10-year follow-up, respectively. No improvement in OS was recorded. 59 patients were referred for a radiation-associated sarcoma, and 52 of them were treated with a curative intent. Tumor appeared in the radiation field of an invasive breast cancer in 77 percent of the patients. Local control rates for patients treated with curative intent were 73 percent and 58 percent in 5-year and 10-year follow-up, respectively. Adherence to treatment protocol in STS group at HUH has improved over time in 1987-2012. To increase the percentage of patients referred for primary tumor without preceding biopsy, increasing soft tissue sarcoma knowledge in district hospitals is vital. All exceptions from treatment protocol should be discussed and reported in patient files.
  • Kotamäki, Lari (2020)
    Suun terveys on tärkeä osa ihmisen kokonaisterveyttä ja hyvinvointia. Erityisesti iensairaudet ja karies ovat merkittäviä ja yleisiä suun sairauksia, joilla voi olla mittavia vaikutuksia terveyteen, mutta joiden diagnostiikka ja hoito ovat perinteisesti olleet hammaslääkäreiden vastuulla. Ulkomaalaisissa tutkimuksissa on havaittu, että lääkärit voisivat olla nykyistä merkittävämmässä asemassa suun sairauksien diagnostiikassa ja hoitoketjuissa mutta osaamisen ja tiedon puute ovat tälle esteenä. Tämä tutkimus selvitti millä tavoin suun terveys huomioidaan suomalaisessa lääkärikoulutuksessa ja miten lääkäreitä valmistetaan hoitamaan ja ennaltaehkäisemään potilaiden suun alueen vaivoja. Tutkimuksessa selvitettiin, miten suun terveys mainitaan suomen viiden eri lääketieteellisen tiedekunnan lääketieteen lisensiaatin koulutusohjelmien opinto-oppaissa ja tiedekunnille lähetetyn internet-pohjaisen kyselyn kautta selvitettiin eri koulutusohjelmien suun terveyden opetusmääriä, opetusmuotoja ja ajankohtaa sekä opetuksen laatua. Suun terveys mainittiin vähintään kerran neljän eri tiedekunnan opinto-oppaassa korva-, nenä- ja kurkkutautien yhteydessä mutta maininnat olivat yleisesti vähäisiä. Neljä tiedekuntaa vastasi lähetettyyn kyselyyn. Vastauksien perusteella suun terveyden opetus painottuu pääsääntöisesti prekliiniseen vaiheeseen ja toteutuu pääosin luento- sekä pienryhmäopetusmuodossa. Potilasopetusta ei suun terveyteen liittyvistä vaivoista järjestetä. Suun tutkimisen, normaalianatomian ja suun syöpäsairauksien opetus koettiin tiedekunnissa keskimäärin hyväksi. Huonommin opetetuiksi aiheiksi koettiin suun sairauksien preventio ja suun sairauksien yhteys muuhun sairastavuuteen ja näiden aiheiden opetuksen lisääminen koettiin tiedekunnissa tärkeäksi. Tutkimus alleviivaa tarvetta suun terveyden opetuksen lisäämiselle sekä koulutusohjelmille yhteisen suun terveyden ydinaineksen kehittämiselle.