Browsing by master's degree program "Master's Programme in Social Science in Swedish (MSV)"

In recent years, remote work has increased due to the coronavirus pandemic, when millions of employees around the world had to abruptly switch to working remotely instead of from the office. This has highlighted the relevance of examining employee well-being in the new circumstances. Work engagement is seen as the optimal state of work well-being, and it is predicted by various factors. The aim of this study was to examine associations between remote work, job control and work engagement. Based on the job demands and job resources theory and prior findings on remote work and work engagement, three research questions were formed. The first hypothesis was formed to predict a positive association between remote work and work engagement, anticipating that respondents working remotely, even occasionally, would report higher work engagement scores compared to those exclusively working non-remotely. Additionally, this study aimed to examine the direct association between job control and work engagement anticipating that employees with the ability to control their working location would report higher work engagement scores than the respondents that could not choose where they conduct their work. The last aim of this study was to explore whether job control moderates the association between remote work and work engagement. Data material utilized in this study comes from the Finnish Working Life Barometer 2021. The sample consisted of 1714 observations including full-time employees in Finland. Analysis of covariance (ANCOVA) was used to test the hypotheses. The results showed support for all hypotheses, revealing small statistically significant associations. Respondents engaging in remote work, even occasionally, reported higher work engagement scores than non-remote workers. Similarly, respondents with the ability to affect their working location showed higher work engagement scores than the respondents who were not able to affect their workplace. Additionally, it was found that respondents who could choose to perform work non-remotely reported higher work engagement scores than the respondents who were not able to choose non-remote work. This thesis sheds light on the associations between remote work, job control and work engagement. As remote work has become more common, these findings offer valuable insights for employers and employees alike. When planning remote work practices, it is important to consider the individual employee’s preferences in how and where they would prefer to conduct their work in order to foster work engagement.

Values are a central part of leadership theory. Values can be used by leaders to motivate followers. For the leader to be able to motivate the followers via values the leaders would need to know if there are some clear value differences found between leaders and non-leaders. This might be a good starting point for reflection so that the leaders speak to values important to the followers. The method used in this thesis utilizes statistical analysis in order to answer the question if there are some mean differences in the values of leaders and non-leaders. Basic human values are used to measure values and an ANCOVA is performed in order to see if the two groups, leaders and non-leaders, have the same values or if their mean differ. These results on a country level are then correlated via a spearman correlation in order to see if the differences found correlate with cultural values. The results show that leaders and non-leaders differ in some values and in some countries. The clearest differences are found in the values self-direction, tradition and security. Of these, self-direction is higher in leaders whilst tradition and security is higher in followers. These differences were found in the majority of countries analysed. This is also theoretically supported by the circular model of values. The effect sizes also support this as the effect size of the differences is best in self-direction and security where five countries show an effect size bigger than negligible. The only correlation found between the value differences on a country level with the cultural value dimensions is that there tend to be a greater difference in the achievement value between leaders and non-leaders in those countries low in individualism and high in power distance, however these results are inconclusive and should therefore not be given too much weight. These results show that there are some value differences between leaders and non-leaders in some countries even though the effect size is small. However, the results do not answer the question why these differences exist nor can they directly be applied as it is much more important to know one’s own values and the values of the ones who follow you. However, this is a starting point to further research looking at why these values exist. Are these values that are adopted by a person when the person is put into a leadership position or are certain people chosen as leaders because the values they already hold?  

Statliga policydokument och stadsstrategier innehåller ofta förslag till lösningar för problemet social marginalisering, men trots förbättringsförslagen består och till och med tilltar den sociala marginaliseringen under vissa tidsperioder. I förorten kan den nära sammanflätningen av social och urban marginalisering urskiljas i form av segregering. Delaktighet är ett aktuellt och flitigt använt begrepp, som under de senaste åren använts som ett medel till att aktivera, inkludera och engagera medborgare. Avhandlingens syfte är att kritiskt granska hur socialt marginaliserade grupper och förorten representeras i materialet och hur delaktighet produceras som en lösning till social marginalisering. Materialet består av statliga policydokument och Helsingfors stadsstrategier som är publicerade mellan åren 2015-2022. Avhandlingens teoretiska referensram består av Imogen Tylers (2020) teori om stigmatisering och kategorisering av utsatta människogrupper, Mitchell Deans (2009) teori om governmentality baserad på Michel Foucaults tidigare teori och Loïc Wacquants (2008; 2009) insikter till problemförorten och nyliberal styrning. Som metodansats tillämpas Carol Bacchis (2009) What´s the problem represented to be? (WPR). Metoden är inspirerad av Michel Foucaults governmentality, mentaliteten bakom styrning, och diskursanalys. Metoden bygger på en lista frågeställningar som appliceras på materialet som skall analyseras. På detta sätt kan underliggande problemrepresentationer urskiljas. WPR bygger på antagandet att vi inte styrs enbart av policy, utan också av de problematiseringar som omger ”problemet” i fråga. De centrala resultaten var att problematiseringar av det som ämnades hittades en lösning till styrde dokumenten och att delaktighet aktivt producerades som en lösning till de olika formerna av social marginalisering. Kategoriseringen av utsatta människogrupper kunde ses fungera stigmatiserande och begränsande och styrningen i sig ur ett kontrollsyfte.

Den här magisteravhandlingen utforskar hur objektivitet och transparens definieras och tar form inom journalistiken genom en intervjustudie av nyhetsjournalister på Svenska Yle. Genom semistrukturerade intervjuer med sju erfarna journalister analyseras hur dessa begrepp tolkas och upplevs det dagliga journalistiska arbetet. Resultaten visar att objektivitet och transparens betraktas som centrala principer för att säkerställa journalistikens trovärdighet och gynna medietillit. Journalisterna strävar efter att vara balanserade, rättvisa och sakliga i sin rapportering, samtidigt som de betonar vikten av att vara ärlig med publiken. Journalisterna ser objektivitet som en grundpelare för journalistik, både i det att det är eftersträvansvärt och något man vill arbeta enligt, trots att de anser att det inte är möjligt för en människa att uppnå total objektivitet. Det framgår att journalister strävar efter objektivitet genom att skapa balanserade och tydliga produkter där deras egna åsikter inte syns i vinkeln, i valet av källor eller i språket. Respondenterna uppfattar transparens som ett komplement till objektivitet snarare än som ett alternativ. Transparensen används i form av självreflektion för att garantera journalisternas egna trovärdighet och i form av öppenhet kring journalistiska processer för att öka publikens förståelse för journalistik. Transparensen ses också som ett effektivt verktyg för att bevisa att journalisternas rapportering är neutral.

I februari 2022 påbörjade Ryssland ett olagligt anfallskrig i Ukraina och inledde ett nytt mörkt kapitel i Europas historia. Reaktionerna runt om i världen var starka och i Finland, som delar en över 1300 km lång gräns med Ryssland, dök gamla krigsminnen upp. Samtidigt blev det finska försvaret ett nationellt intresse. Den finska värnplikten, som traditionellt varit en ”ritual till vuxenlivet” för unga män, fick en annorlunda betydelse över en natt. De unga som idag genomför sin värnplikt har aldrig i sitt liv levt geografiskt så nära till krig som de idag gör. Syftet med denna forskning är att genom ett tolkande fenomenologiskt perspektiv studera vad som konstruerar unga finska värnpliktigas känsloupplevelser i relation till krig i Europa samt hur de hanterar dessa känsloupplevelser. Forskningen fokuserar på essensen av likheter i känsloupplevelserna. Materialet består av 10 stycken skrivna berättelser som samlats in på en finsk garnison i början av sommaren 2023. Resultaten av den tolkande fenomenologiska analysen (Interpretative Phenomenological Analysis, IPA) visar två övergripande teman som konstruerar känsloupplevelsens essens: 1) centrala känslor och 2) aktiva metoder för att hantera dessa centrala känslor. Det första övergripande temat med centrala känslor kan delas in i fyra underordnade känslor: oro, ångest och rädsla, nationalitetskänsla samt känsloneutralitet. Det andra övergripande temat är de aktiva handlingsmetoder och förhållningssätt som används för bearbeta de centrala känslorna. Dessa metoder kan delas in i fyra underordnade teman: diskussion, undvikande av information vs. ökad informationssökning, rationellt förhållningssätt och inrotad framtidshopp. Studien kom fram till att värnpliktigas känsloupplevelser konstrueras av centrala känslor som kopplar till handlingar för att bearbeta dessa känslor. Det kunde sålunda vara intressant att i framtiden använda dessa resultat som stöd i att utveckla metoder för känslohantering- och bearbetning för unga i nya omvälvande situationer.

Magisteravhandlingens övergripande syfte är att undersöka hur skönlitteratur kan användas för att skapa förståelse om fenomen som är relevanta för det sociala arbetet. Syftet för avhandlingen har undersökts genom att utgå från hur tematiken mäns våld mot kvinnor i nära parrelationer skildras i fiktiva skönlitterära texter. Det empiriska materialet för avhandlingen består av tre fiktiva romaner som skildrar heteronormativa äktenskap under olika tidsperioder i finländsk kontext. Avhandlingen utgår från en kvalitativ forskningsansats och det empiriska materialet har analyserats med hjälp av narrativ analys. Det teoretiska ramverket för avhandlingen bygger på socialkonstruktionism samt poststrukturalistisk och postmodern feministisk teori som tillsammans med tidigare forskning om mäns våld mot kvinnor har utgjort grunden för analysen och bearbetningen av det empiriska materialet. Magisteravhandlingens resultat kunde sammanställas under tre övergripande rubriker; den misshandlade kvinnans identitet, våldets olika uttrycksformer och den samhälleliga synen på kvinnan. Magisteravhandlingens resultat visar att de skönlitterära skildringarna om hur det är att leva som kvinna i ett våldsamt förhållande är omfattande och mångsidiga i de fiktiva romaner som utgör det empiriska materialet för avhandlingen. Då det empiriska materialet utgjordes av texter som skrivits under olika tidsperioder kunde man också utifrån avhandlingens empiriska material se hur konstruktionen av identiteten påverkas av de tids- och kontextbundna sociala konstruktionerna. Konstruktionerna av våldet i berättelserna är också mångsidigt och det empiriska materialet innehåller skildringar som överensstämmer med tidigare forskning om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Vidare indikerar avhandlingens resultat på att de skönlitterära texterna avspeglar problematiken utifrån den tid och kontext då romanerna skrivits. Utifrån avhandlingens resultat kan de skönlitterära texter som utgör det empiriska materialet för magisteravhandlingen ses bidra med sådana beskrivningar om problematiken som kan vara svåra att samla in via annan form av material och härmed kan skönlitterära texter ses framhäva information om hur sociala problem skildras i samhället.

In previous studies it has become clear that external support is essential for the success of separatist movements in their claim for self-rule. Independence is impossible to achieve without international recognition, which makes external support an integral part of separatist movements. Of particular interest is the role of external support when it comes to the level of conflict: is the support helpful to the minority and does it make the conflict escalate even further? The aim of this study is to look into external support granted to separatist movements and to see if this support is escalating in nature. With the help of existing theories on separatist conflict escalation, the comparative method is deployed using a grading system to shed light on the escalating nature of external support. The research question is “What kind of external support is granted to separatists by states and is the support escalating in nature?”. Separatist groups always reside in states, so essentially the study focuses on the dynamics of three actors that emerges from the internationalized conflict situation; the relationship between the host state and the separatist group is of importance, since it determines the process of escalation, but so is the relationship between the supporter and the separatists, and the supporter and the host state. Two cases were randomly selected for the analysis after checking for similar conditions with the help of the All Minorities at Risk dataset (AMAR). In this thesis, the conditions are that both separatist movements have a significant level on the separatism scale, have expressed claims for self-rule, have past grievances with the host-state, and most importantly have received external support. On the other hand, their key difference is that the other is in an active state of conflict, whereas the other is pursuing its separatist claims peacefully. The two cases that were selected are the Tibetans (peaceful) and the Kashmiris (in conflict). In the analysis, the support that India grants for Tibetans and the support that Pakistan grants for Kashmiris are given grades based on the escalating nature of the support. The lower the grade, the more escalating the support is according to existing theories on escalation. The result of the analysis is that both cases received the grade -0,5, which indicates some kind of escalating nature. The grade might indicate a broader trend considering separatism in the region.

I denna avhandling studeras vilka erfarenheter socialarbetare har av att arbeta enligt den systemiska verksamhetsmodellen och vilka aspekter i den systemiska verksamhetsmodellen som inverkar på socialarbetarnas arbetsrelaterade välmående. Studien är aktuell med tanke på att flera välfärdsområden implementerat den systemiska verksamhetsmodellen inom flera sektorer i det sociala arbetet. Det finns studier som fört fram brister i implementeringen av verksamhetsmodellen och variation i dess effekter (Isokuortti m.fl., 2020; Aaltio, 2023). Studierna visade dock på att i de team där implementeringen lyckats har upplevelserna bland socialarbetarna varit positiva och ökat välmående i arbetet samt minskat på omsättningen av personalen (Isokuortti 2023; Forrester m.fl, 2013). Andra positiva effekter av systemiska verksamhetsmodellen är att den ökar känslan av delat ansvar och ökar chanserna för socialarbetare att ta beslut. Det kollegiala stödet hjälper socialarbetare att använda sin fulla expertis (Aaltio & Isokuortti, 2022). De två forskningsfrågorna är; 1) vad är socialarbetarnas erfarenheter av den systemiska verksamhetsmodellen samt 2) hur bidrar den systemiska verksamhetsmodellen till socialarbetarnas arbetsrelaterade känsla av sammanhang. Syftet är att få en mera nyanserad bild av systemiska verksamhetsmodellen och få förståelse hur socialarbetare i barnskyddet upplever att arbeta systemiskt har betydelse med tanke på deras egna arbetsvälmående. Den epistemologiska grunden för avhandlingen är socialkonstruktivism. Det teoretiska perspektivet baserar sig på salutogenes och närmare känsla av sammanhang. Känsla av sammanhang består av de tre begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, som påverkar en människans välmående. Begrepp som Reclaiming Social Work och systemisk verksamhetsmodell är centrala begrepp i avhandling. Den empiriska delen av avhandlingen är uppbyggd av fyra semistrukturerade intervjuer från ett välfärdsområde. Analysen utfördes enligt deduktiv kvalitativ innehållsanalys där känsla av sammanhang var utgångspunkten. Resultatet från avhandlingen är tudelade. Resultaten visar att socialarbetare har positiva erfarenheter av den systemiska verksamhetsmodellen och uppskattar det systemiska tänket och det relationsbaserade klientarbetet. Socialarbetarna beskrev många faktorer som lyfte fram begripligheten av verksamhetsmodellen, samtidigt som många faktorer verkade påverka negativt på socialarbetarnas hanterbarhet. Trots en del brister i hanterbarheten fanns det många faktorer som bidrog till att socialarbetarna upplevde arbetet som meningsfullt. Det finns dock brister i hur systemiska verksamhetsmodellen lärs ut, implementeras och utövas. Resultaten av denna avhandling kan på inga sätt ses som generaliserbara eller överförbara med tanke på det smala samplet och i att det finns stora variationer i utövandet av den systemiska verksamhetsmodellen. Salutogenes har inte tidigare använts i analyser av systemiskt verksamhetssätt och min tolkning är att känsla av sammanhang operationaliserar väl välmående på arbetsplatsen. Därigenom kom många bra aspekter fram som socialarbetarna upplever dels som resurser, dels som belastande krav som påverkar deras syn på arbetet. I avhandlingen kom det också fram att socialarbetarna önskar att organisationen applicerar den systemiska verksamhetsmodellen till hela verksamheten.

I denna avhandling diskuteras sportjournalistik, genus och jämställdhet. Nyhetssidor och även sportsidor har överlag haft en ojämlik könsrepresentation i medierna under många års tid, både i Finland och i övriga länder runt om i världen. Därför är syftet med avhandlingen att undersöka hur mycket Svenska Yle och Yle Urheilu gett synlighet för herridrott respektive damidrott på sina Instagram-konton 2017 och 2021. Orsaken till att just dessa två år jämförs är för att Yles sportredaktioner inledde ett projekt i december 2016 med syfte att bygga ett jämställdare Finland. År 2017 undersöks eftersom projektet precis dragit igång då och 2021 för att se hur det gått fyra år senare. Metoderna som används i avhandlingen är kvantitativ innehållsanalys för att undersöka skärmdumpar från Instagram. Bland skärmdumparna undersöks kön, hashtaggar och gilla-markeringar. Kvalitativ innehållsanalys, kvalitativ textanalys används för att undersöka om män eller kvinnor har mera hashtaggar och gilla-markeringar, samt bildanalys för att beskriva de olika klassifikationskategorierna från Goffmans genusanalys bland bilderna. Från Goffmans genusanalys undersöks det även hur män och kvinnor skiljer sig åt i skärmdumparna från Instagram. Resultaten visar att det var stor manlig dominans på både Yle Sporten och Yle Urheilu 2017. 2021 hade könsfördelningen blivit jämnare, trots att männen fortfarande hade relativt stor dominans. Trots att Finland anses vara ett jämlikt land, när kvinnor till exempel fick rösträtt tidigt jämfört med andra länder så är situationen inom sport inte den samma. Finlands fotbollsherrar har till exempel fått mycket mer synlighet för att delta i Europamästerskapet för första gången, medan damerna tog sig till semifinal elva år tidigare. Inom ishockey är det likadant. Där har damerna spelat final och bronsmatcher under de senaste fyra åren, men ändå har herrarna fått mera synlighet efter att ha förlorat finalen 2021.

Digitaliseringen av den offentliga sektorns service öppnar frågor om jämlik tillgång till service, då tidigare forskning bland annat visat att låginkomsttagare, äldre åldersgrupper, lågutbildade, personer med sämre hälsa och invandrare blir marginaliserade av digitaliseringen. Då samhällen är på väg mot extremfallet där alla tjänster endast finns tillgängliga digitalt (eng. “digital-by- default”), blir det intressant att undersöka Finland, som har kommit längre i samhällets digitalisering (European Commission, 2009, 2016; Helsper, 2021; Kaihlanen et al., 2022; Safarov, 2020; Statistikcentralen, 2021a, 2021b, 2021c, 2021e, 2021f). Forskningsfrågan som ställs är ”hur påverkar digitaliseringen jämlikheten till service?”, där datainsamlingen har skett genom intervjuer och analysen har varit en kvalitativ teoristyrd innehållsanalys. Magisteravhandlingen använder teorin om digital ojämlikhet, som Helsper (2021:1, 29-33) sammanställt av tidigare forskning om digital ojämlikhet, där tillgången till e-service (internet, apparat, e-ID) och den digitala aktivitetens krav på digital kompetens bestämmer hur väl individer är förberedda på att använda de digitala tjänsterna. Finlands socialförsäkringsmyndighet Folkpensionsanstalten (FPA) har valts som fall av digitaliserad service (e-tjänsten Mitt FPA), eftersom den delar ut ekonomiska stöd för att minska på den traditionella ojämlikheten i välfärdsstaten Finland. För att öka på jämlikhet i utfall i Mitt FPA:s digitala ansökningsprocesser behövs en ökad tillgång till e-service och en minskning av behovet för olika digitala kompetenser. Faktorer som kan förbättra den digitala jämlikheten är samhällsfaktorer, teknisk utveckling, användarvänlighet och individuella faktorer. Den tekniska utvecklingen för en Mitt FPA smarttelefonsapplikation skulle öka tillgången till apparat (telefon i stället för dator). Användarvänlighet av olika slag såsom språkalternativ (få engelska till Mitt FPA), pålitlig information och hjälpfunktioner i Mitt FPA minskar på behovet av digital kompetens. Samhällsfaktorer såsom mer digitalt stöd både inom och utanför FPA hjälper individen att få högre digital kompetens, vilket i sin tur påverkas av den individuella faktorn inlärningsmotivation. I diskussionen föreslås det vidare forskning såsom användarvänlighetsstudier, där forskare också använder sig av deltagare i de olika marginaliserade grupperna för att försäkra sig om att så många som möjligt kan använda sig av e-tjänsterna och därmed bidra till så jämlik tillgång till e-tjänster som möjligt.