Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Title

Sort by: Order: Results:

  • Jaetun ihmisyyden jäljillä : Moraalinen persoonuus ja yksilön oikeudet Kwame Gyekyen maltillisessa kommunitarismissa 
    Talvela, Krista Johanna (2015)
    Pro gradu -tutkielmani käsittelee ghanalaisen filosofin Kwame Gyekyen (s.1934) näkemystä afrikkalaisen kommunitarismin suhteesta yksilön oikeuksien kunnioittamiseen. Tutkielman tavoitteena on tarkastella voisiko Gyekyen puolustama maltillinen kommunitarismi toimia hedelmällisenä sillanrakentajana liberaalin individualistisen oikeuskäsityksen ja kommunitaristisen yhteisökeskeisen moraalin välillä. Tutkielman tärkein lähde on Gyekyen teos Tradition and Modernity: Philosophical Reflections on the African Experience (1997), jossa hän puolustaa maltillisen kommunitarismin käsitettään ja näkemystään yksilön oikeuksien asemasta afrikkalaisessa kommunalismissa, sekä Gyekyen teokset An Essay on African Philosophical Thought: The Akan Conceptual Scheme (1987) ja Beyond Cultures: Perceiving a Common Humanity (2004). Omaan argumentaatiooni ovat vaikuttaneet erityisesti Bernard Matolinon, J.O. Famakinwan ja Polycarp Ikuenoben tulkinnat Gyekyen maltillisesta kommunitarismista. Gyekyen maltillinen kommunitarismi edustaa uudenlaista afrikkalaisen filosofian suuntausta, joka omaksuu länsimaisesta filosofiasta atomistisen metafyysisen persoonakäsityksen elementtejä ja yhdistää sen kommunalistiseen persoonakäsitykseen. Gyekyen keskeinen teesi on, että liberaalit individualistit väheksyvät yhteisön merkitystä yksilön persoonan rakentumisessa, kun taas niin kutsutut radikaalit kommunitaristit, joiksi hän lukee afrikkalaisen kommunitarismin keskeisimmät ajattelijat ja osan länsimaisista kommunitaristeista, väheksyvät yksilön autonomiaa, mikä on johtanut yksilön oikeuksien sivuuttamiseen. Gyekyen tavoitteena on osoittaa, että yksilön oikeuksilla on tärkeä asema myös afrikkalaisessa kommunitarismissa, jolla viitataan kommunalismiksi kutsuttuun afrikkalaiseen perhekeskeiseen solidaarisuuden traditioon. Tutkielmani ensimmäisessä osassa tarkastelen afrikkalaisen kommunitarismin metafyysisiä perusoletuksia, erityisesti kommunalistista persoonan käsitettä. Pyrin selvittämään, miten afrikkalainen holistinen ja moraalinen persoonakäsitys eroaa länsimaisesta atomistisesta ja deskriptiivisestä persoonan käsitteestä sekä toisaalta niin kutsutusta radikaalista kommunitarismista suhteessa yksilön moraaliseen autonomiaan ja moraaliseen toimijuuteen. Tutkielmani toisessa osassa tutkin Gyekyen näkemystä oikeuksien asemasta maltillisessa kommunitarismissa ja pohdin afrikkalaisen kommunitaristisen ontologian soveltamista poliittiseen ajatteluun, tarkemmin ottaen liberaalin ihmisoikeuskäsityksen ja kommunalistisen poliittisen ideologian väliseen kiistaan. Pyrin arvioimaan miten hyvin Gyekye onnistuu yhdistämään holistisen ja atomistisen näkökulman sekä rakentamaan siltaa kommunalismin ja liberaalin oikeusajattelun välille. Analyysini mukaan Gyekye epäonnistuu osoittamaan miten maltillinen kommunitarismi suojelisi yksilön oikeuksia radikaalia kommunitarismia paremmin. Hän puolustaa yksilön autonomiaa, mutta yhdistää persoonuuden moraaliseen saavutukseen, mikä lähentää hänen argumentaatiotaan radikaalien kommunitaristien kanssa. Gyekyen näkemys yksilön autonomiasta on hyvin lähellä abstraktia individualistista autonomiakäsitystä, eikä hän analysoi riittävän perusteellisesti esimerkiksi yhteisöllisen vallankäytön muotoja ja niiden vaikutusta yksilön identiteettiin ja autonomiaan. Pidän ongelmallisena myös Gyekyen tapaa sovittaa yhteen yksilön oikeudet ja yhteisölliset velvollisuudet. Maltillisen kommunitarismin perusoletuksena on eräänlainen ideaaliyhteisö, jonka oletetaan toimivan yksilön kannalta parhaalla mahdollisella tavalla, jos yhteisössä vaalitaan kommunalistisia solidaarisuuden, myötätunnon ja ystävyyden kaltaisia hyveitä yksilön oikeuksia suojelevien instituutioiden rinnalla, eikä Gyekye tarkastele riittävän perusteellisesti ei-ideaalisten yhteisöjen ongelmia. Johtopäätökseni on, että Gyekyen maltillinen kommunitarismi toimii hyvin afrikkalaisen kommunitarismin sisäisenä kritiikkinä ja tuo monipuolisemman näkökulman esimeriksi afrikkalaista persoonakäsitystä koskevaan keskusteluun, mutta ei kykene tarjoamaan pätevää normatiivista vaihtoehtoa polarisoituneelle vastakkainasettelulle liberaalin individualismin ja kommunalismin välillä.
  • Jaetun johtajuuden yhteys lasten hyvinvointiin päiväkodissa 
    Halonen, Satu (2018)
    In recent years, leadership in early childhood education (ECE) has been studied especially from the perspective of pedagogical leadership. More and more, however, it is seen that pedagogical leadership should be shared in order to attain the goals of early education. The goal of early childhood education is to ensure the child's overall growth and well-being. The purpose of this study is to find out the possible connection between distributed leadership and child well-being in ECE environment. There are no earlier studies of the effectiveness of distributed leadership in day care center. Studies in the school context, however, show that distributed leadership has an impact on both school achievement and employee motivation. The study was a quantitative one, because there was statistical orientation project material available. The material was collected in the spring 2015 in 13 municipalities in southern Finland with child observation (N = 2 838) and with questionnaires to ECE staff and the directors of the day care centers (N = 150). The material of the study was analyzed by calculating correlations between summed variable of distributed leadership and child observations, child and learning environment estimates, which were made by the ECE staff and leadership estimates, which were made by the directors in day care centers. The analysis was made by the SPSS program. According to the study, distributed leadership was linked to the child well-being in ECE context in different ways and levels. Well-being was emerged as a quality of physical and social learning environment. In addition, the peer relationships of children worked out and their positive feelings were emphasized. The children also participated in the planning, implementation and evaluation of the activities. On the other hand, the interaction between the staff and the children was less pronounced if leadership was shared in the day care center. Pedagogical thinking and positive feelings about work were emphasized in staff´s and director´s responses. Thus, it can be concluded that leadership is meaningful both child and staff well-being in ECE context.
  • Jaetut jutut : Journalistien käsityksiä uutisten lainaamisesta julkisen keskustelun edistämisen näkökulmasta 
    Jussila, Veera (2011)
    Tutkimus tarkastelee journalistien käsityksiä uutisten lainaamisesta toisilta medioilta. Yhtenä työn virikkeistä on ollut lainaamisesta alalla käyty keskustelu ja Julkisen sanan neuvoston toukokuussa 2010 antama periaatelausuma lainaamisesta. Lainaamisesta ei ole myöskään juuri tehty tutkimusta. Työn näkökulma on journalismissa kansalaisten toiminnan resurssina. Tutkimustehtävänä on tarkastella journalistien käsityksiä uutisten lainamisesta siitä näkökulmasta, miten uutisten lainaaminen sopii journalismin tehtävään julkisen keskustelun edistäjänä. Tavoitteena on avata niitä merkityksiä ja perusteita, joita journalistit lainaamiselle työssään antavat. Erityinen kiinnostus kohdistuu lainaamisen kokemuksiin sanomalehdissä, koska ne ovat paperi- ja verkkoversioidensa sisältöjen suhteen erityisessä muutoksen tilassa. Työ asettaa kaksi tutkimuskysymystä. Ensinnäkin tarkastellaan, miten journalistit käsittävät uutisten lainaamisen yhteiskunnallisen tehtävänsä kannalta. Toiseksi selvitetään, miten toimittajat kokevat lainaamisen kehittyneen, mitä tekijöitä kehityksen takana nähdään ja miten tilanteeseen tulisi journalistien mielestä reagoida. Kysymyksiin pyritään vastaamaan analysoimalla haastatteluaineistoa teoreettisen viitekehyksen pohjalta. Teoreettinen viitekehys koostuu ensinnäkin John Deweyn pragmatistisesta julkisoteoriasta. Journalismi voi tästä näkökulmasta toimia demokratiassa keskustelun ja toiminnan resurssina. Toiseksi teoreettiseen viitekehykseen kuuluu tarkempia journalismin teorioita. Lainaamisen kokemuksia tarkastellaan esimerkiksi Juha Herkmanin mediajournalismin käsitteen ja Mark Deuzen jäsentämän uutistyön muutoksen näkökulmasta. Tiedonkeruumenetelmänä on käytetty journalistien puolistrukturoituja yksilöhaastatteluja (8 kappaletta). Analyysimenetelmänä on käytetty teoreettiseen viitekehykseen pohjaavaa tulkintaa. Vastauksena ensimmäiseen tutkimuskysymykseen esitetään, että journalistit pitävät muiden medioiden seurantaa ja lainaamista eri perusteilla olennaisena osana tehtäväänsä. Moni perustelee lainaamisen välttämättömyyttä verkon tuomalla nopeuden paineella. Julkisoiden resurssina toimiminen ei siis näytä olevan se motiivi, joka lainaamista on kiihdyttänyt. Silti lainaamisen katsotaan voivan myös tukea julkison muodostumista. Vastauksena toiseen kysymykseen esitetään, että lainaamisen koetaan selvästi yltyneen etenkin verkon vaikutuksesta. Journalistit eivät koe nykyistä lainaamista vielä liiallisena, mutta pitävät asiaa uhkana, jota pitää varoa. Uutistyön muutokset näkyvät lainaamisessa: lainaaminen korostuu kiristyneen kilpailun ja reaaliaikaisen verkkouutisoinnin ilmiönä. Lainaamista ei kuitenkaan koeta ongelman ytimenä, vaan taustalla on laajempi huoli uutisvirrassa erottautumisesta ja pelko yleisöjen mahdollisesta vieraantumisesta. Apuna tilanteeseen haastatellut näkivät ihmisten arkea lähestyvän journalismin ja sanomalehden printti- ja sähköisten versioiden sisältöjen selkeämmän eriyttämisen. Teoreettisen viitekehyksen tärkeimmät lähteet ovat John Dewey, Risto Kunelius, Juha Herkman ja Mark Deuze. Analyysimenetelmän osalta keskeisin lähde on Anu Kantola.
  • ”Jag är ju ingen språklärare” : Klasslärares uppfattningar och erfarenheter av flerspråkighet i den grundläggande utbildningen 
    Pohjola, Ann-Mari (2022)
    Goal. The aim of this thesis is to study multilingualism and the role of linguistic diversity in teaching in a Finnish-Swedish school context. Previous research has emphasized that multilingualism should be considered as the normal starting point in teaching and seen as a resource. In order to achieve the purpose of the thesis, I have formulated the following research questions. What influences classroom teachers' perception of multilingualism in school? What is the perception of multilingualism as part of teaching by teachers? Methods. The thesis used a qualitative research method with a phenomenographic approach. As a material collection method, semi-structured interviews were used. Five class teachers from three different Swedish-language schools, in two different medium-sized municipalities in southern Finland, participated in the research. During the interviews, the informants worked with grades one to two and five to six. The material was analyzed using qualitative analysis. With the help of the qualitative analysis, the class teachers' voice was highlighted on how multilingualism is perceived in today's school and as part of the teaching. Results and conclusions. The teachers who participated in the thesis perceived multilingualism in school, as something that is influenced by society and the operating culture. Multilingualism was perceived as a positive resource, which increases openness between different actors in the school, and which increases tolerance for differences and diversity. That multilingualism was perceived as a positive resource reduced prejudice in school. Multilingualism as part of teaching was perceived to be related to teacher identity, learning and language awareness. The teachers described that multilingualism can be a source of knowledge and function as a support for learning. The results showed that it is important to support students' multilingual background in order to strengthen students' self-esteem and cultural identity. The teachers' language awareness was described as a relevant factor, which influenced how multilingualism is perceived in connection with teaching. This shows a broad phenomenon that needs to be examined and made more aware of in the future.
  • ”Jag är rädd att jag har jord i min mun” : En ekofeministisk läsning av Sara Stridsberg Darling River 
    Johansson, Kaneli (2018)
    Syftet med den här uppsatsen är att genom en ekofeministisk läsning av Sara Stridsbergs roman Darling River (2010) synliggöra nya lager av romanen och författarskapet. Tidigare analyser av Darling River har ofta lyft fram den skeva maktbalansen mellan könen som romanen tematiserar och haft en feministisk utgångspunkt och agenda, men det ekologiska som motiv har i den forskning som hittills gjorts ännu inte lyfts fram. Jag befäster i min analys naturen som ett centralt, självständigt element i romanen, och utforskar samtidigt hur en analys som innefattar den, mot bakgrunden av ekofeministisk teoribildning, kan avslöja komplexa strukturer av förtryck som inte bara bekräftar den patriarkala maktordningen utan även sträcker sig till ytterligare kategorier, i det här fallet det förtryck som män(niskan) brukar gentemot naturen och djuren. Utöver detta utforskar jag på vilka sätt en analys som innefattar naturen och djuren som självständiga och aktiva agenter i texten kan möjliggöra motstånd, alternativ och i förlängning till dem potentiell hoppfullhet i läsningen av Darling River. För att komma ifrån andro- och antropocentriska perspektiv synar jag i min analys lager av texten där alternativ till dessa synvinklar kan alstras. Stridsbergs stil som tack vare sin ständiga motsägelsefullhet på ett fruktbart sätt möjliggöra en mångfald av tolkningsmöjligheter fungerar som tacksamt material för detta. Genom Ann-Sofie Lönngrens metod following the animal, som jag i viss omformning använder mig av, granskar jag naturen och djuren genom att ta det som skrivs om dem bokstavligt istället för symboliskt och kan på så sätt närma mig mer än antropocentriska tolkningsdimensioner. Parallellt med detta innefattar jag i min analys hur berättarperspektivet, genom sitt skelande och ironiska drag, kan avslöja en mångfald av versioner i fråga om de mänskliga karaktärernas ageranden i förhållande till sig själva, varandra och deras omgivning. Jag utforskar på vilka sätt flickorna, kvinnorna, mödrarna och djuren i romanen glider mellan positioner där de både närmar sig naturen och varandra och samtidigt flyr de kopplingarna. Den rörelsen åskådliggör hur de här kategorierna hänger samman via komplexa system och strukturer, men samtidigt kan vridningarna med vilka den litterära texten synliggör och problematiserar dessa även generera motstånd och alternativ. Det skelande draget i berättandet kan synliggöra hur det manliga förtrycket legitimeras och hur skev flickornas och kvinnornas självbild är, men den kan även göra det motsatta: avslöja förtrycket och ge flickorna en chans att återfå en viss värdighet. Därutöver röjer vridningen även utrymme för mer än antropocentriska element: naturen och djuren kan ta plats.
  • "Jag är van vid det här livet" : Folkpensionärers upplevda sociala och ekonomiska trygghet ur ett livsloppsperspektiv 
    Wigren, Heidi (2018)
    Den här avhandlingen erbjuder ett perspektiv på hur livssituationen bland äldre låginkomsttagare i Finland kan se ut och lyfter fram både aspekter kring utsatthet och olika komponenter, som skapar välfärd bland äldre. Avhandlingen är en kvalitativ studie, vars övergripande syfte är att lyfta fram de äldres egna subjektiva tankar och upplevelser kring sin livssituation med fokus på social och ekonomisk trygghet. Studien utförs genom ett livsloppsperspektiv, vilket skapar förutsättningar för att förstå hur tidigare erfarenheter under olika livsfaser formar den äldres subjektiva upplevelse av sin livssituation (enligt bl.a. Öberg 2002 och Thelin 2013). Det empiriska materialet omfattas av tio intervjuer, vilka utförts i form av livsberättelser. Informanterna är folkpensionärer i åldrarna 65 – 85 år, bosatta på Åland. Samtliga informanter lyfter full folkpension och bor hemma. Utåt sett förefaller informanterna vara i en ekonomiskt utsatt och sårbar position i och med att deras inkomster ligger under fattigdomsgränsen, medan informanternas egen berättelse av sin situation ger en annan bild. Genom innehållsanalys har jag studerat varje livsberättelse skilt och samlat olika iakttagelser från barndom, vuxenliv och ålderdom. Därefter förenade jag liknande mönster eller särdrag inom respektive tid i livet, vilket kom att forma fyra olika livslopp som kallas för s.k. idealtyper. Jag valde att benämna dem: Kvinnan i hemmet, Återvändaren, Inflyttaren och Den osynlige. Namnen på idealtyperna fungerar som en beskrivning av olika aspekter som påverkat det levda livet, vilket i sin tur fört dem dit de är idag. Resultatet i denna studie visar att äldre vanligen är nöjda trots små inkomster. Detta kan långt bero på att de har vuxit upp i en tid då mat och kläder inte var en självklarhet. Ingen av informanterna skildrar sitt liv utifrån fattigdom, utan istället lyfter många fram betydelsen av familjen och beskriver hur man hjälpte varandra. Denna tankegång bär de med sig som pensionärer och upplever familjesammansättningen och/eller de sociala relationerna som viktiga, snarare än de ekonomiska förutsättningarna. Därtill beskriver flera informanter själva omgivningen de levt i, hur denna påverkat deras val och inställning till livet idag. Möjligheten att kunna bo hemma och ha en god hälsa är aspekter som uppskattas bland de äldre.
  • "JAG DÖLJER INTE MINA KÄNSLOR AV SORG, JAG DÖLJER BRISTEN PÅ DEM": : En socialpsykologisk studie av alexitymi 
    Wahrman, Annica Isabella Jasmin (2023)
    Alexitymi kan definieras som ett personlighetsdrag där individen saknar ord för känslor, och således har brister i förmågan till empati och mentalisering. Som begrepp är alexitymi tämligen okänt, trots att omkring 10 % av befolkningen uppskattas lida av störningen. En övervägande majoritet av forskning som finns att tillgå kring alexitymi utgörs av kvantitativa studier. Denna avhandling svarar på behovet av ett kvalitativt bidrag till utökad vardaglig kunskap om alexitymi utöver den biomedicinska aspekten, genom syftet att undersöka hur personer som antas vara alexitymiska konstruerar alexitymi, och hur dessa personer positionerar sig i dessa konstruktioner. Avhandlingens forskningsmaterial utgörs av det öppna webbforumet Alexithymia online, där användarna delar sina personliga erfarenheter. Som teoretiskt ramverk tillämpas kritisk diskursiv psykologi, (eng. critical discursive psychology, CDP), som i denna avhandling i praktiken omsätts till identifiering av tolkningsrepertoarer respektive subjektpositioner. Avhandlingens resultat visar att personer som antas ha alexitymi uppfattar alexitymi på olika sätt, men att majoriteten upplever omvärldens sociala koder och krav som betungande. Flera personer uppger att de har svårt att leva upp till dessa (o)uttalade krav om att ge känslomässiga gensvar, och använder sig av låtsade och simulerade känslor för att vara omgivningen till lags. Tolkningsrepertoarer som identifierats är således olycklighetsrepertoaren, den avvikande repertoaren, den känslokalla repertoaren och den empatiska repertoaren. Ett urval av subjektpositioner som urskiljts utgående från dessa tolkningsrepertoarer är otillräcklig, frustrerad, kritisk och ointresserad. Slutsatsen är att alexitymi bekräftas få avsevärda konsekvenser för psykiskt välbefinnande och sociala relationer, och resultatet bidrar till att förmedla en betydelsefull inblick i personliga och sociala funktioner kring alexitymi – en inblick tillhandahållen av alexitymiska personer, återgivna i denna avhandling. Ytterligare kvalitativ forskning kring alexitymi i förhållande till mätverktyg som TAS-20 efterfrågas.
  • ”Jag hade väldigt mycket den attityden att man ska klara det själv och man ska inte behöva någon annans hjälp” : Unga mäns uppfattningar om krav, förväntningar och kravrelaterad ohälsa 
    Walander, Sara (2024)
    Unga har i dagens samhälle höga krav och förväntningar på sig själva, vilket kan spela en central roll för deras psykiska hälsa. Forskning tyder på att sociala förväntningar och maskulinitetsnormer kan bidra till att unga män inte uttrycker eventuell kravrelaterad ohälsa, vilket ökar risken för att ohälsan går obemärkt förbi bland dem. I föreliggande avhandling utreds hurdana krav och förväntningar unga män uppfattar att de har på sig själva samt hur de ser att de påverkar hälsan. Därtill utreds hur de unga männen uppfattar att kravrelaterad ohälsa kan förebyggas och hanteras samt vilken roll de tillskriver skolan med avseende på detta. Kravrelaterad ohälsa bör förebyggas i tidig ålder, och skolan kan således utgöra en viktig stödkälla. Avhandlingen bygger på kvalitativa intervjuer som gjorts med unga män under slutet av 2023 och början av 2024. Avhandlingens teoretiska referensram bygger på Raewyn Connells teori om hegemonisk maskulinitet. Som analysmetod tillämpas kvalitativ innehållsanalys. I avhandlingen identifieras två huvudkategorier som berör de unga männens uppfattningar om (1.) hurdana krav och förväntningar de upplever att de har på sig och (2.) hur kravrelaterad ohälsa kan förebyggas och hanteras, där männens uppfattningar om skolans roll med avseende på detta inkluderas. Resultaten visar på att de unga männen upplever förväntningar på att inte visa svaghet för sig själv och andra, förväntningar på arbetskarriär, högre krav på sig själva än andra, samt förändrade förväntningar på maskulinitet. De unga männen upplevde att kraven och förväntningarna främst kommer från dem själva, men att man samtidigt inte kan bortse från att kraven och förväntningarna formas av omgivande sociala förväntningar och maskulinitetsideal. Männen uppfattade att kravrelaterad ohälsa kan förebyggas och hanteras genom att bryta sig loss från osunda tankemönster samt genom att prata öppet i nära relationer. Enligt de unga männen har skolan en viktig roll i att prata om könsrelaterade förväntningar och kravrelaterad ohälsa samt stödja pojkar i att uttrycka och hantera olika slags känslor. Detta kan bidra till en sänkt tröskel bland pojkar och män att vid behov söka hjälp för psykisk ohälsa. Avhandlingens resultat pekar på vikten av att i en tidig ålder föra en dialog med pojkar om upplevda krav och förväntningar, ohälsan som kan följa av dem samt reflektera över hälsosamma och ohälsosamma aspekter av maskulinitet. Avhandlingen bidrar med värdefull kunskap om hurdana krav och förväntningar unga män upplever på sig samt hur kravrelaterad ohälsa enligt männen kan förebyggas. Ökad kunskap om forskningsproblematiken är av relevans för bland annat socialt arbete i skolor och förebyggande verksamheter riktade till pojkar och unga män.
  • “Jag har haft en intensiv men rolig dag” : en granskning av Isabella Löwengrips sätt att bygga upp en fantasi kring sin prestationsinriktade livsstil på sin blogg 
    Strömgård, Sofia (2020)
    Tiivistelmä – Referat – Abstract Syftet med denna magisteravhandling är att undersöka den fantasi som Isabella Löwengrip bygger upp i sin blogg. Fantasin bygger på en prestationsinriktad livsstil och i studien undersöks också hur bloggens följare förhåller sig till Löwengrips liv och fantasi. Avhandlingen tar avstamp i den offentliga debatt kring prestationssamhället och hur det får framförallt unga kvinnor att känna press på att hela tiden prestera. Med avhandlingen strävar jag efter att undersöka och förklara hur Isabella Löwengrips blogg framställer en prestationsbaserad livsstil samt fantasin och dess paradoxer. Undersökningsmetoden är kvalitativ innehållsanalys. Avhandlingens teoretiska ramverk bygger på den psykoanalytiska teorin utvecklad av Sigmund Freud och senare av Jacques Lacan, med huvudfokus på Lacans teorier som kopplar samman begreppen fantasi, njutning (enjoyment) och ett undermedvetet begär (desire). Mina resultat visar att Isabella Löwengrip bygger upp en fantasi som bygger på det eviga jagandet (och avsaknaden av) njutning. Fantasin går ut på prestera, ställa och nå mål, vara passionerad och arbeta hårt, leva disciplinerat och tidseffektivt. I fantasin är ens människovärde sammanlänkat med ens prestationer och fantasin skapar en illusion av att man till slut kommer att uppnå någonting tillräckligt stort som kommer att få en att känna tillfredsställelse. I sin blogg framstår Löwengrip som en vän för läsarna och hon delar med sig av sitt “riktiga jag” då hon delar bilder på sitt hem, sina barn och osminkade ansikte en söndag morgon. Hon talar om sina problem och sitt liv på ett sätt som gör att hon framstår som riktig, och inte som en “bloggpersona”, vilket medför att läsarna kan känna tillit och tro på att hon är en vanlig människa som de. I fantasin matas mottagare med budskapet att man måste gå över sina egna gränser för att nå sina mål. Detta visar också på den paradox och de motsättningar som döljer sig inom fantasin. Löwengrip skriver om balans och återhämtning samtidigt som hon själv behöver läkemedel för att orka jobba på grund av sin depression. För dem som inte fäster uppmärksamhet vid Löwengrips bloggtexter kan fantasin framstå som fulländad. I själva verket är det en stor paradox: Må bra, men pressa dig själv till max utan att tänka på konsekvenserna. Isabella Löwengrip har byggt upp en individuell fantasi som förstärker den kollektiva, delade fantasin bland bloggläsarna. Då Löwengrips fantasi ter sig som lockande för läsarna, anammar de delar av hennes personliga fantasi. En del bloggläsare tar däremot avstånd från fantasin. Det finns en stark jämförande aspekt i förhållandet mellan bloggläsarna och Löwengrip. Bloggläsarna ser Löwengrip och hennes livsstil som en referenspunkt dit de kan återkomma då de funderar, utvärderar eller planerar sitt liv. Oavsett om bloggläsarna till synes förhåller sig positivt eller negativt till Löwengrips livsstil, verkar det ändå som att de jämför sig med henne i någon mån.
  • "Jag kan inte tänka mig ett liv utan symöte" : den Sjöblomska släktens minnesbilder om dess tradition; syjuntan 
    Weckman, Patricia (2016)
    The aim of this study was to bring forth the recollections involving the family tradition, the sewing circle. The study discusses the recollections with the help of a handmade memory box, which opens the significance of the sewing circle to the informants. The most essential are the recollections of the informants and the meaning as well as the emotional joint. These will be analysed as unique and interpreted based on the individual perspective. The study is a qualitative case study, which interprets the recollections empirically with the help of video recorded material as well as observation during the memory evening. The memory boxes function as a visual aid that brings forth the information, knowledge and memories to the younger generation, who participated as listeners during the memory evening. The inquiry sets as goal to bring forth the meaning of the recollections concerning the family sewing circle. The experience of the younger generation is clarified through a theme interview. The active members collect the memory box and present it at the memory evening. The event is recorded, analysed and divided into themes. The younger generation will be interviewed after the memory evening and they get to express their thoughts that has risen during the evening. The results show that the recollections are diverse and include warm thoughts towards the tradition itself as well as towards already deceased members. The sewing circle means togetherness with the family and the community offers handcraft and inspiration as well as joy and gratitude towards the tradition. The tradition has a meaning, both physically and mentally – the value of togetherness is significant.
  • ”Jag kan mitt och de andra kan sitt” : en översikt av det multiprofessionella samarbetet mellan bamskyddet, hälsovården och polisen vid misstänkt barnmisshandel 
    Lindberg, Jessica (2012)
    Syftet med denna avhandling var att kartlägga hur barnskyddets, hälsovårdens och polisens representanter ser på misshandel riktad mot barn och hurdana utmaningar de står inför när de samarbetar vid misstänkt barnmisshandel. En viktig del förblir också vad de professionella förväntar sig av varandra. Multiprofessionellt samarbete sker då flera olika professionella från olika yrkesgrupper samlas för att producera den service klienten är i behov av. Barnmisshandel är ett relativt ofta förekommande fenomen. Barnmisshandel kan ses som ett socialt problem som ibland också leder till medicinsk diagnos. Det är även brottsligt att misshandla barn. Därför blir också polisen inblandad i vissa fall. Eftersom dessa tre myndigheter hör till de yrkesgrupper som oftast i första hand kommer i kontakt med utsatta barn, valdes dessa yrkespersoners samarbete som undersökningsobjekt. Undersökningen baserar sig på en litteraturgenomgång och en empirisk studie. Litteraturgenomgången används för att kartlägga vad som avses med multiprofessionellt samarbete och vad det finns för fördelar med fenomenet samt vilka orsakerna kan vara då samarbetet inte fungerar idealiskt. Den empiriska studien består av intervjuer med representanter från barnskyddet, hälsovården och polisen samt en fokusgrupp. Intervjuerna koncentrerar sig främst på de professionellas subjektiva upplevelser och tankar om multiprofessionellt samarbete medan fokusgruppen Iät professionella diskutera om ett specifikt barnmisshandelsfall. Med andra ord granskade de sitt eget samarbetet och funderade tillsammans på vad som i det specifika fallet hade fungerat bra och vad skulle hade fungerat ännu bättre. Resultaten indikerar att det finns många fördelar med multiprofessionellt samarbete samt att det är en väldigt viktig del i såväl socialt arbete, det medicinska arbetet som i polisens arbete. Fenomenet är värdefullt om det utförs på rätt sätt, men avhandlingen avslöjar att speciellt samarbetet mellan hälsovården och barnskyddet inte fungerar friktionsfritt. Poliserna var i sin tur nöjda med det samarbete som de hittills hade upplevt. Mellan hälsovården och barnskyddet förekom problem som hade att göra med t.ex.arbetsfördelningen, yrkesrollen, attityder, tystnadsplikten och tidsbristen. Det som var positivt var att de professionella hade ett gemensamt mål; samtliga informanter menade att barnmisshandel inte är acceptabelt.
  • Jag läser bara om jag måste : läsaktivitet och läsmotivation hos lågstadieelever : en pilotstudie i en finlandssvensk skola 
    Enberg, Maria (2021)
    Purpose. There has been a rapid technological development in our society. New inventions have made many jobs easier, but in return there is a demand for educated personnel. This in turn puts higher demands on peoples literacy. In the Pisa surveys the Finnish pupils have shown a high level of reading literacy, but unfortunately the trend has been negative and the number of pupils with low levels of literacy have increased. This development can be observed especially among boys. In Pisa 2018 20% of the boys were weak readers with a literacy not sufficient for further studies. The same survey found a decline in attitudes towards reading and 63% of the boys replied that they read only if they have to. The goal of this thesis is to investigate if the same patterns can be found among pupils in a primary school. The study examines how often the pupils read for enjoyment on their spare time and what motivates their reading behaviour. Furthermore, the study will examine whether there are differences between boys and girls or between pupils at different grades. Methods. The study was conducted in the autumn of 2020 in a Finnish primary school. The data was collected with a survey. The pupils took part in the study during schooltime. The sample consisted of all the pupils from grades 3 to 6 in the investigated school (N=236). The study received 157 responses of which 156 were accepted and analysed. The material was analysed with the statistical program SPSS. Results and conclusions. The results of the study showed big differences in pupils reading behaviour already in the primary school. 79% of the pupils read regularly on their spare time, but 21% read more sporadically or not at all. The result also showed that the girls read more often on their spear time than the boys do. The pupils showed a strong self-efficacy and a positive attitude toward reading There was a tendency for a decline in intrinsic motivation and attitude among older pupils. In this study the reading behaviour could be explained by gender, intrinsic motivation, attitude, and the perception that you read only if you have to.
  • "Jag ser ju hur / älven vill rinna förbi / men hålls kvar // för att dammen /står där i vägen" : Tematisk analys av hur förtrycket gestalta i Linnea Axelssons diktepos ÆDNAN 
    Kvikant, Karin (2024)
    Denna magisteravhandling undersöker hur förtryck gestaltas i dikteposet Ædnan. Avhandlingen granskar vilken roll ett diktepos kan ha i ett samhälle och varför en författare väljer att framföra ett budskap genom poesi. Den tidigare forskningen fokuserar på Sverige eftersom största delen av berättelserna i dikteposet handlar om Sveriges koloniala historia. Mitt syfte med denna avhandling är att granska förtryck och undersöka hur Sveriges kolonialpolitik har riktat sig mot de samer som bott inom landets gränser, samt bidra till den diskussion som pågår om detta ämne. Jag undersöker berättelsen, karaktärerna och det poetiska språket för att visa olika former av förtryck i dikteposet. Metoden i denna avhandling är en tematisk lyrikanalys och jag utför en närläsning av de dikter jag analyserat. Jag har avgränsat analysen genom att välja de dikter som jag tycker tydligast uttrycker förtryck och som stöder mitt syfte. Analysens kapitel är uppdelade enligt följande teman: samhället, naturen och miljön, och språket. I min analys kommer det tydligt fram att förtryck gestaltas på olika sätt beroende på generation. Berättelsens fokus ligger på tre kvinnor och tre generationer under 1900-talet fram till 2010-talet, vilket är varför jag valt att fokusera på dessa tre kvinnor i min analys. Stundvis kommer även andra karaktärer med om de är nödvändiga för just den diktanalysen. Avhandlingen utgår från postkolonial litteraturteori. Jag vill granska de effekter som lever kvar i det samiska samhället som en följd av den svenska kolonialpolitiken. För att få en djupare förståelse för samernas koloniala historia i Sverige, är det nödvändigt att analysera det ur ett postkolonialt perspektiv och betrakta hur förtrycket påverkat det samiska samhället. Begreppet postkolonial diskuteras ur ett nordiskt perspektiv och jag stöder mig på tidigare forskning som undersökt vad det innebär i ett nordiskt sammanhang. Lyrikanalysen stöder jag mig på forskning kring hur valet av att skriva på svenska påverkar verket Ædnan. Genom att skriva på svenska når författaren förtryckarna, vilket gör språket till ett centralt verktyg för att utforska förtrycket i analysen. Resultaten av denna avhandling visar att dikteposet beskriver på ett mångsidigt sätt det förtryck samerna genom historien varit föremål för. De teman jag har valt gör det möjligt för mig att identifiera olika teman och berättelser genom vilka förtryck framställs och visa hur det poetiska språket på ett unikt sätt inverkar på skildringen av förtryck. Analysen har bidragit till en djupare förståelse för hur förtrycket gestaltas i dikteposet och har bekräftat att det finns ett behov för en fortsatt dialog och medvetenhet kring samernas situation idag.
  • "Jag skäms – jag är alltid bara ensam. Ensamhet är ett stigma." : högskolestuderandes berättelser om ensamhet 
    Westerholm, Pia (2015)
    The tasks of this research are to identify different types of loneliness among academic students, clarify what kind of meaning loneliness is given in the students life and what kind of interpretation repertoires the student is using when talking about loneliness. In the study was identified social loneliness, emotional loneliness, fenomenological loneliness, normative loneliness, existential loneliness and physical loneliness. Typestories were constructed on the basis of Gergen and Gergens (1988) categorization of development of the plot of the story in regressive, progressive and stable plots. Students used following interpretation repertoires talk about fighting, talk about being a looser, talk about isolating herself and talk about being separated. The data consists of online discussions of loneliness on Nyytis website. Recommended measures are to improve affinity/fellowship among students and to develop activity which could prevent loneliness
  • Jag tänker, alltså finns jag : Korpusundersökning om ”jag tänker att” som epistemisk markör i svenskan 
    Kulokivi, Jenna (2024)
    I denna avhandling har jag gjort en korpusundersökning i förekomsten av uttrycket jag tänker att som epistemisk markör i två sverigesvenska nyhetsmedier och dess användningsområden. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur ofta uttrycket jag tänker att förekommer i svenska nyhetstexter jämfört med jag tycker att och om användningen av uttrycket har ökat. Jag har också analyserat kvalitativt i vilka språkliga sammanhang uttrycken förekommer. Ytterligare har jag diskuterat kring engelskans möjliga roll i spridningen av jag tänker att som epistemisk markör. Materialet bestådde av korpussamlingar från korpusverktygen Korp från Göteborgs universitet. Resultaten visar att användningen av tänka i epistemisk position har blivit vanligare och börjat komma närmare betydelsen hos tycka i de senaste åren. Användningen av tycka i samma position har ökat samtidigt i de två sverigesvenska nyhetsmedier. Detta kunde tyda på att det har blivit vanligare att uttrycka eller fråga efter subjektiva ställningstaganden i nyhetsmedier i världen som har blivit mer och mer individuell.
  • “Jag tror int´ alls att de´ en del av läroplanen. Den där könsidentitetssaken” : elevers uppfattningar om sexualundervisning och könsmångfald i grundskolans lägre klasser 
    Aura, Pernilla (2022)
    All schools in Finland are required by law to ensure equality of treatment on the basis of sexual orientation, gender identity and other individual characteristics. Previous studies have shown that young people who do not conform to heteronormative expectations are more likely to have mental health problems compared to their peers and are more likely to feel that school is an unsafe environment. Teachers, for their part, often feel that they do not have enough knowledge about how different sexualities and gender identities should be taken into account in their practical dealings with students. Previous studies have primarily focused on the school experiences of teenagers and young adults rather than on the experiences of younger students. The purpose of this study is to examine the views of seventh-grade students regarding the sex education they have received from first grade onwards, and how teachers accommodate gender diversity in their teaching. The study was based on semi-structured interviews with four native Swedish-speaking seventh-grade students from southern Finland. The data was analysed using thematic analysis. The results showed that all the students who participated in the study felt that sexuality and gender identity were not properly discussed in grades 1 through 6. By contrast, they felt that the information they were given about puberty and reproduction in grades 5 through 6 was sufficient. The analysis also suggests that although the students felt that some of the teachers were clearly concerned with advancing gender equality, the atmosphere in the school in general was still quite heteronormative. All the students who participated in the study felt that more sex education was needed, and that there should be greater discussion of gender diversity, preferably even before fifth grade. In their view, this would help foster a more respectful and inclusive atmosphere at school. In future studies, it would be of interest to find out more about what kind of support teachers would benefit from to develop sex education, and what would help them to accommondate gender diversity in their teaching.
  • “Jag tror nog att man inte talar tillräckligt mycket om psykisk ohälsa i alla sporter.” : en tematisk analys om finska handbollsspelares upplevelser av psykisk ohälsa i lagidrott 
    Salokivi, Tove (2023)
    Psykisk ohälsa är ett fenomen som det talats om allt mer i media. Flera idrottare har talat ut om sin psykiska ohälsa och hur den påverkat deras idrottskarriär. Elitidrottare skall ofta prestera på sin högsta nivå och de strävar alltid efter framgång. Att kunna prestera på bästa möjliga nivå är inte så lätt och därför har forskning lagt fokus på att hjälpa idrottarna ha bästa möjliga förutsättningarna för att lyckas. Bland annat talar man inom idrottsvärlden en hel del om hur mycket man skall sova, hur man skall äta och hur man återhämtar sig bäst. Däremot har fokuset inte varit lika starkt på att tala om ens psykiska hälsa och speciellt vilka svårigheterna man kan ha med den. Denna avhandling fokuserar på att ta reda på vilka upplevelser elitidrottare i Finland har då man talar om psykisk ohälsa. Denna avhandling använder sig av socialkonstruktionism som teoretiska referensram eftersom lagidrott är väldigt bunden till olika sociala relationer och sociala situationer vilka med stor sannolikhet inverkar på hur mening skapas i dessa situationer, särskilt genom språket. Bland annat diskussionskulturen som förekommer till exempel i omklädningsrummet kan påverka vilka typer av diskussioner som får utrymme och diskussionsämnen som tas upp. Materialet för avhandlingen samlades genom semistrukturerade intervjuer av sex respondenter. Alla dessa respondenter spelar eller har spelat handboll på elitnivå i Finland. I analysen av materialet användes metoden tematisk analys. Resultaten av studien utgjordes av sex huvudteman. Dessa var (1) tystnad, (2) mod och tillit, (3) svaghet, (4) prestation och press, (5) gruppvälmående och (6) hur psykisk ohälsa upplevs i förhållande till fysisk ohälsa. Att inte våga tala ut om psykisk ohälsa och som respondenterna beskrev att man inte riktigt talar om psykisk ohälsa alls inom idrotten var två huvudaspekter som beskrevs. Då respondenterna var lagidrottare beskrev flera av dem att det var viktigt att gruppen hade det bra, med andra ord låg gruppens välmående i stor fokus bland respondenternas beskrivningar om sina upplevelser. De manliga respondenterna beskrev tydligt kopplingen mellan psykisk ohälsa och prestation samt press. Däremot fanns det inte ett lika tydligt tema som bara de kvinnliga respondenterna beskrev om. Studien bidrar till att belysa idrottarnas egna upplevelser om hur de upplever psykisk ohälsa inom lagidrott. Detta perspektiv är viktigt eftersom det är idrottarna själva som kan påverkas av dessa sätt att uppleva psykisk ohälsa. Resultaten av avhandlingen är även viktiga för idrottarnas möjligheter till att klara av motgångar bättre och att på det sättet nå framgång i sin idrottskarriär.
  • ”Jag tycker fortfarande om mitt jobb fast det är tungt ibland” : En kvalitativ studie av socialarbetares berättelser om orsakerna till att jobba länge i barnskyddet 
    Dumell, Anna-Maria (2023)
    Sammandrag Fakultet: Statsvetenskapliga fakulteten Utbildningsprogram: Magisterprogrammet i samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialt arbete Författare: Anna-Maria Dumell Arbetets titel: ”Jag tycker fortfarande om mitt jobb fast det är tungt ibland”. En kvalitativ studie av socialarbetares berättelser om orsakerna till att jobba länge i barnskyddet Arbetets art: Magisteravhandling Månad och år: Februari 2023 Sidantal: 90 Nyckelord: barnskydd, socialarbetare, karriär, arbete, arbetsplatser, socialt arbete Handledare: Christian Kroll Förvaringsställe: Övriga uppgifter: Sammandrag: I avhandlingen undersöks vad som kan karaktärisera de socialarbetares arbetsstigar som har en lång erfarenhet av barnskyddet, och vilka orsaker som bidrar till att socialarbetare stannar kvar länge i barnskyddet. Avhandlingen fokuserar på socialarbetare som har jobbat i barnskyddet redan en längre tid och är fortfarande kvar i barnskyddet. Forskaren är intresserad av att se hur tankarna om arbetsstigar och orsaker att stanna kvar länge i barnskyddet kommer fram i socialarbetares egna berättelser. I avhandlingen talas det om arbetsstigar hellre än karriärer eller karriärvägar eftersom ordet ”karriär” konnoterar till att mer eller mindre aktivt planera sin arbetsstig för att avancera och nå högre ställning, medan ordet arbetsstigar bättre beskriver en öppen väg genom arbetslivet och är neutralare. Avhandlingen innehåller två forskningsfrågor: 1) Vilken karaktär har arbetsstigarna för de socialarbetare som har jobbat länge i barnskyddet enligt deras egna berättelser? och 2) Vilka orsaker framkommer i socialarbetares berättelser som viktiga för att socialarbetare ska trivas på sitt arbete och jobba länge i barnskyddet? Materialet består av ett för detta ändamål insamlat material i form av sex skriftliga, narrativa livsberättelser och tre muntliga intervjuer som sedan transkriberats. Materialen är insamlade under två olika omgångar, i oktober 2019-december 2020 och december 2022-januari 2023. Materialet analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Den teoretiska ramen består av två huvudteman: socialarbetares arbetsstigar och orsaker som utformar dessa arbetsstigar. I avsnittet om socialarbetares arbetsstigar presenteras olika teorier om typiska arbetsstigar för socialarbetare och hur arbetsstigens utformning kan påverka en arbetstagares yrkesidentitet. Aspekter från tidigare forskning kring socialarbetares arbetsstigar har sammanfattats i en egen, förenklad modell som en utgångspunkt för analysen av respondenternas arbetsstigar. Det redogörs också kort för teori kring varför man vill och väljer att studera och jobba med socialt arbete. I det andra avsnittet om utformandet av arbetsstigarna för socialarbetare inom barnskyddet identifieras två typer av orsaker: förstärkande respektive belastande orsaker som kan utforma socialarbetares arbetsstig i barnskyddet på ett positivt eller negativt sätt. Enligt resultaten av undersökningen finns det två slags typiska arbetsstigar för socialarbetare som till slut jobbar länge i barnskyddet: de som blir intresserade av barnskyddet redan före eller under studierna och jobbar största delen av sin arbetsstig i barnskyddet, och de som har jobbat längre med andra klientgrupper än barn och unga och blir intresserade av barnskyddet först i arbetslivet. De flesta respondenters arbetsstigar har dessutom varit sådana som bekräftar deras yrkesidentitet på ett positivt sätt. Det finns flera ledande socialarbetare bland respondenterna, och detta kan betyda att de har trivts så bra i sitt jobb som socialarbetare att de har tagit emot positionen som ledande socialarbetare för att kunna förbättra och påverka det jobb som de tycker om. I fråga om förstärkande orsaker som utformar arbetsstigen för socialarbetare i barnskyddet kommer följande teman fram som viktiga: att barnskyddsarbetet är ett kall, vikten av goda arbetskamrater och förmän, den förstärkande effekten av goda klientkontakter och arbetets inverkan på klientfamiljerna, barnskyddets samtidigt utmanande och givande natur, vissa personliga karaktärsdrag som kan hjälpa i barnskyddsarbetet, att hitta den rätta arbetsenheten inom barnskyddsfältet, olika yttre orsaker som lön och bra arbetslokaler, att ständigt lära sig någonting nytt och att känna stolthet för att göra ett utmanande arbete. Som belastande orsaker till utformandet av socialarbetares arbetsstigar nämns återkommande tankar om att byta arbetsplats p.g.a. missnöjde med arbetet, psykisk ohälsa p.g.a. arbetets krav, känslan av moralisk ångest och barnskyddets mediebild och myndighetsansvar. Man kan tolka dessa resultat så att det för att hitta sin yrkesidentitet som socialarbetare i barnskyddet krävs en viss mognadsprocess, och att den mognadsprocessen kan påbörjas i vilket skede av studie- eller arbetslivet som helst och av flera olika orsaker, t.ex. en studiepraktik eller en insikt i arbetslivet. Undersökningen visar också att det verkar vara just barnskyddets utmanande och krävande natur som kan vara en av de orsaker som får socialarbetare att tycka om arbetet och jobba länge i barnskyddet.
  • "Jag upplever mitt arbete som säkert, men..." : komplexa konstruktioner av arbetssäkerhet bland personal på barnhem 
    Ljunggren, Andrea (2021)
    Det har utförts mycket studier om arbetssäkerhet inom organisationer. Trots detta har få studier utförts inom en barnhemskontext och ur ett diskursivt perspektiv. Syftet med denna undersökning var att undersöka hur handledare på barnhem i södra Finland konstruerar sin arbetssäkerhet i bemötandet av barn och unga. Som teoretisk grund för studien användes ett socialkonstruktionistiskt och diskursivt perspektiv på säkerhet. Undersökningens material bestod av 17 semistrukturerade intervjuer med handledare från två barnskyddsorganisationer i södra Finland. Som metodansats tillämpades kritisk diskursiv psykologi. Resultaten visar att handledarna konstruerar sin säkerhet på ett mångsidigt sätt, och att det uppstår spänningar mellan de olika konstruktionerna. Handledarna använde olika tolkningsrepertoarer för att på olika sätt konstruera säkerhet men också osäkerhet i sitt arbete. Inom dessa tolkningsrepertoarer påbjöds handledarna olika subjektspositioneringar, där de subjektspositionerade sig som utsatta och maktlösa eller som säkra och förstående handledare. Handledarna tillskrev även barnen och ungdomarna subjektspositioneringar som säkerhetsrisker eller som utsatta och psykiskt illamående. Användningen av motstridiga tolkningsrepertoarer och subjektspositioneringar resulterade i ideologiska dilemman för handledarna. Värderingar kring säkerhet och osäkerhet ställdes mot varandra, och även värderingar kring handledarnas egen säkerhet mot värderingar kring empati för barnens utsatthet. Breda samhällsdiskurser om barnomsorg och barnskydd samt diskurser kring risker och säkerhet samverkar med handledarens egen produktion av tolkningsrepertoarer för att skapa en komplex konstruktion av handledarnas säkerhet. Framtida forskning borde vidare undersöka hur handledare kan stödjas i arbetet för att kunna utföra god omsorg för barn och unga på barnhem. Det kunde även vara va intresse att undersöka hur chefer och förmän inom barnskyddsorganisationer och barnhem konstruerar säkerhet i arbetet, och undersöka om det existerar eventuella variationer mellan handledarnas och chefernas konstruktion av säkerhet i arbetet. Med tanke på undersökningens resultat om konstruktioner av osäkerhet och ideologiska dilemman gällande säkerhet i handledarnas utsagor, skulle det vara viktigt att på en samhällelig och organisatorisk nivå diskutera och vidare studera de ideologiska dilemman som existerar kring arbetssäkerhet inom barnhemverksamheten i Finland och hur dessa kan hanteras genom stöd från arbetsgivare och andra beslutsfattare.
  • Jag vill att de som inte förstår ska förstå : Kultursensitivt släktträd som hjälpmedel för förståelse mellan socialarbetare i barnskyddet och familjer med invandrarbakgrund 
    Lindroos, Martina (2024)
    Barnskyddets socialarbetare förväntas kunna bemöta alla slag av familjer. Det finländska samhället har under de senaste årtiondena blivit alltmer mångkulturellt, och vi kan nu tala om att samhället är superdiverst. Det ställer nya krav på socialarbetets praktiker. För att klienter tillhörande invandrargrupper ska känna att deras perspektiv och berättelser blir hörda, kan särskilda hänsyn behöva tas i socialarbetet med denna klientgrupp. Jag undersöker i den här explorativa forskningen en arbetsmodell; kultursensitivt släktträd, och om den kan svara på behoven i arbetet med klienter med invandrarbakgrund. Användandet av släktträd är allmänt i många barnskyddsteam i Finland, tack vare den systemiska arbetsmodellen i barnskyddet. Genom kultursensitiva släktträd läggs ytterligare ett djupare fokus på beskrivningen av den kulturella och religiösa verklighet som klientfamiljerna lever i. Jag ger möjlighet åt såväl klientfamiljer som socialarbetare att beskriva sin verklighet så som de uppfattar den. Detta enligt det socialkonstruktivistiska perspektiv med vilket jag har närmat mig forskningen. Inom socialkonstruktivistismen beaktar forskaren att individers olika versioner av verkligheten uppstår och konstrueras i det sociala samspelet mellan människor. I min forskning söker jag svar på dessa forskningsfrågor: 1. Hur upplever klienter med invandrarbakgrund att kultursensitiva släktträd som metod ökar förståelsen för deras synpunkter och för hur de beskriver sin verklighet? 2. Hur kan användningen av kultursensitiva släktträd bidra till förståelse och samarbete mellan barnskyddets socialarbetare och familjer med invandrarbakgrund? Jag har fått fram mina forskningsdata med hjälp av etnografiskt inspirerade forskningsmetoder. I ett barnskyddsteam genomfördes två möten där familjers kultursensitiva släktträd ritades. Jag bedrev deltagande observation vid mötena. Senare gjorde jag två semi-strukturerade intervjuer. Informanterna i dessa var två vårdnadshavare vars kultursensitiva släktträd hade ritats. Jag gjorde också en fokusgruppsintervju med fyra socialarbetare i barnskyddet, som hade deltagit vid ritandet av sina klienters kultursensitiva släktträd. Genom intervjuerna samlade jag in erfarenheter och åsikter från mötena. Min forskning är induktiv och den framskrider med hjälp av grundad teori. På så sätt utgår jag inte från en färdig teori. Min ambition har varit att komma fram till forskningsresultat som utmynnar i rekommendationer för det praktiska arbetet i barnskyddet. Med hjälp av reflexiv tematisk analys ordnade jag mina insamlade data i fem teman: 1) Det kultursensitiva släktträdets plats i barnskyddsarbetet, 2) facilitatorns roll, 3) socialarbetarens olika positioner, 4) klienten i strålkastarljuset och 5) den gemensamma förståelsen. Inom ramen för dessa teman diskuterar jag mina observationer och intervjusvar. Jag har använt mig av rekommendationer från andra forskare samt mina egna resultat för att utforma en kort och koncis lista med rekommendationer för lyckade strategier i bemötandet av klienter från invandrargrupper. Min avsikt är att socialarbetare ska känna sig trygga med att bemöta invandrarklienter, och att rekommendationerna bidrar till att göra socialarbetet i barnskyddet mer kultursensitivt.

Yhteystiedot

HELSINGIN YLIOPISTO