Browsing by master's degree program "Master's Programme in Social Science in Swedish (MSV)"
Now showing items 41-50 of 50
-
(2023)Diskriminering mot sexuella- och könsminoriteter är fortfarande vanliga, och det förekommer diskriminering även inom hälso- och socialvården. Även hatbrott och hatretorik mot sexuella- och könsminoriteter är fortfarande ett signifikant problem. Det behövs mera kunskap kring tematiken även inom socialt arbete. Syftet med denna magisteravhandling har varit att både bidra med kunskap om, samt att synliggöra könsnormer. Jag utgick från en frågeställning: Hurudana upplevelser relaterade till könsnormer kan förekomma bland HBTIQ-personer? Som material har jag använt färdigt, offentligt publicerat material i form av tre självbiografiska verk av HBTIQ-personer. Materialet analyserades med hjälp av en teoristyrd innehållsanalys. Analysen medförde tre större tematiska helheter, som användes som en stomme vid presentationen av resultaten. Dessa helheter var: förväntningar och ideal, antaganden och ifrågasättanden samt acceptans och bekräftelse. Kritiskt socialt arbete samt intersektionalitet utgjorde avhandlingens teoretiska utgångspunkter. Resultaten tyder på att det finns en mängd utseendemässiga faktorer och ideal om det hur en människa förväntas se ut. Dessa kan utöver utseendemässiga faktorer även beröra olika slags egenskaper och beteende. Ett stereotypiskt utseende som sitter in i normer kan ses som en skyddande faktor, och världen kan vara brutal för de personer som inte passar in i den binära könsuppfattningen, eller de ideal som den binära könsuppdelningen har. Resultaten tyder även på att desto bättre man passar in i normen, desto bättre blir man bemött av omgivningen. Resultaten tyder på att olika slags ideal och normer kommer oftast från omgivningen, samhället och andra människor. De människor som inte passar in i ideal och normer som omgivningen ställer på en, kan hamna ut bland annat för olämpliga frågor, olämpliga kommentarer, diskriminering på olika arenor och att bli felkönad. Resultaten tyder på att förutsättningar för att en människa kan känna sig fri och leva ett lyckligt liv, är bland annat på det att kunna vara sig själv, och förutom att acceptera sig själv, även bli accepterad av omgivningen. Det är inte enkelt att välja ens egen väg och frigöra sig från omgivningens krav, speciellt i situationer där man möter motstånd och inte blir accepterad av omgivningen. Trots positiva förändringar både i fråga om attityder och lagstiftning, behövs det fortfarande mera diskussion kring mångfald av kön och sexualitet, samt normer. Förutom en öppen och genuin diskussion, behövs det mod, ett kritiskt och reflektivt förhållningsätt, samt en intersektionell förståelse, för att kunna förändra samhället till ett samhälle som accepterar människor som de är, och som inte dömer och diskriminerar bland annat personer som inte passar in i trånga könsnormer, och den binära könsuppdelningen.
-
(2024)Tässä tutkielmassa selvitettiin suojaavien tekijöiden merkityksiä sijaishuollossa olleiden korkeakouluun hakeutumiseen. Muihin ikäisiin verrattuna, sijoitettuina olleet ovat harvemmin korkeakoulututkintoon johtavassa koulutuksessa. Tutkielmassa on haastateltu sijoitettuina olleita, jotka opiskelevat tai ovat opiskelleet korkeakoulussa. Tutkimuskysymys oli: Miten sijaishuollossa olleet henkilöt kuvailevat suojaavien tekijöiden merkityksiä heidän korkeakouluun hakeutumiseen? Tutkittavaa ilmiötä lähestyttiin kriittisen realismin ja resilienssin teoreettisten käsitteiden avulla. Tutkielma on toteutettu teemahaastatteluina, laadullisena tutkimuksena. Haastattelut on teemoitettu ja analysoitu teoriaohjaavan sisällönanalyysin avulla. Aineisto koostui viidestä haastattelusta. Analyysissä muodostui neljä pääteemaa, jotka ovat: Henkilöiden kuvaukset itsestään, perhesuhteet ja sosiaalinen verkosto, rakenteelliset tekijät sekä koulutuksen merkitys tulevaisuuden kannalta. Näiden teemojen alta löytyy 11 alateemaa, jotka tarkemmin kuvailevat pääteemoja. Tuloksia peilattiin koulutusuraan, kouluttautumiseen sekä kriittisen realismin mukaisesti tapahtumat aikaansaaviin mekanismeihin. Tämän tutkielman tulosten perusteella suojaavilla tekijöillä on moniuloitteisia ja eri tasoilla vaikuttavia merkityksiä sijoitettuina olleiden henkilöiden elämään ja koulutuspolkuun. Merkityksellisiä suojaavia tekijöitä olivat kannustavat aikuiset henkilöiden läheisverkostosta sekä oma kiinnostus koulua ja yhteiskunnallisia asioita kohtaan. Kokemukset sijaishuollon merkityksestä vaihtelivat. Jälkihuollon sosiaalityöntekijä koettiin merkityksellisempänä kuin lastensuojelun sosiaalityöntekijä. Korkeakouluun hakeutumisen kannalta erityisen merkityksellisenä näyttäytyi aineiston perusteella henkilöiden oma motivaatio ja kiinnostus opiskelua kohtaan sekä kyky suunnitella omaa tulevaisuutta ja tavoitella unelmia.
-
(2024)Syftet med avhandlingen är att studera grundskolans skolkuratorers handlingsutrymme i skolan och få en uppfattning om hur deras handlingsutrymme ser ut samt vilka möjligheter och utmaningar skolkuratorerna upplever i sitt handlingsutrymme inom elevhälsan. Tidigare forskning har bland annat visat att skolkuratorerna upplever att deras roll inom elevhälsan är otydlig och att de saknar tydliga arbetsbeskrivningar samt stöd från ledningen. Skolkuratorn och deras roll inom elevhälsan är ett ganska outforskat område och därför ämnar denna avhandling skapa en tydligare bild om skolkuratorns arbete inom elevhälsan. Forskningsfrågorna i denna avhandling är; 1) Hurdant handlingsutrymme har skolkuratorn i grundskolan? och 2) Vilka möjligheter respektive utmaningar upplever skolkuratorn relaterat till sitt handlingsutrymme i skolan och inom elevhälsan i grundskolan? Studien är kvalitativ och materialinsamlingen har skett genom att intervjua sex skolkuratorer som arbetar i grundskolan. Resultaten av studien har analyserats med hjälp av teoretisk innehållsanalys. Den teoretiska utgångspunkten i studien är Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater. Teorin används för att definiera skolkuratorernas handlingsutrymme inom elevhälsan. Innehållsanalysen kännetecknas av två huvudkategorier: (1) Skolkuratorns roll och arbetsuppgifter och (2) Handlingsutrymmets möjligheter och utmaningar inom elevhälsan. Dessa huvudkategorier har följande underkategorier; (1) Fastställandet av skolkuratorns arbetsuppgifter, skolkuratorns upplevelser om sin arbetsroll i skolan och elevhälsan, skolkuratorns upplevelser om hur skolans personal ser på deras arbetsroll, skolkuratorns upplevelser av stödet från ledningen samt (2) Skolkuratorns möjligheter och Utmaningar i skolkuratorns arbete. Studien visar att skolkuratorerna är relativt nöjda med att det inte finns tydliga arbetsbeskrivningar för deras arbete, vilket skiljer sig åt från den tidigare forskningen. Skolkuratorerna upplever att de har stort utrymme att själva utforma sina arbetsuppgifter inom ramen av lagen och olika riktlinjer, vilket kan upplevas som en möjlighet inom elevhälsan för skolkuratorerna. Utmaningar inom elevhälsan präglas av resursbrist både inom elevhälsan och utanför, bland annat inom specialsjukvården. Ur resultaten framkommer att resursbristen påverkar arbetsbelastningen och att skolkuratorerna tar åt sig arbete som egentligen inte hör till dem, tillexempel när det saknas skolpsykolog i elevhälsoteamet. Avhandlingen visar att skolkuratorns handlingsutrymme påverkas av både inre och yttre organisatoriska faktorer som påverkar att det finns skillnader mellan tillvägagångssätt i skolornas elevhälsa, vilket kan innebära att elevhälsans kvalitet skiljer sig åt mellan skolorna. Det finns ett behov av fortsatt framtida forskning gällande skolkuratorns arbete och hur elevhälsans kvalitet skiljer sig åt mellan skolorna samt hur skolkuratorns åtgärder påverkar elevens skolgång och välbefinnande. Mera forskning om skolkuratorns arbete skulle kunna bidra till att skapa en större förståelse över hur viktiga skolkuratorerna är inom elevhälsan och det sociala arbetet i skolan.
-
(2024)Människohandel är ett allvarligt människorättsbrott och ett brott mot individens frihet. Människohandel är också ett mångfacetterat fenomen, där orsakerna till brottet och individens möjligheter att påverka ofta kan vara begränsade. Syftet med avhandlingen är att få kunskap om hur socialarbetare beskriver människohandel som en del av sitt arbete. Identifiering av offer för människohandel är utmanande och många offer förblir oidentifierade. I avhandlingen vill jag få fram socialarbetares syn på hur de har identifierat offer för människohandel i sitt jobb samt vilka etiska och andra kritiska aspekter som diskuteras av socialarbetarna om bemötande av offer för människohandel. Avhandlingens frågeställningar är: 1. Hur förstår socialarbetare fenomenet människohandel? 2. Hur identifierar socialarbetare offer för människohandel? 3. Vilka etiska frågeställningar framför socialarbetare i berättelserna om bemötande av offer för människohandel? Fenomenet människohandel är ett mångfacetterat fenomen och som tidigare forskning visat till stor del är dolt och svårforskat. Mitt intresse för fenomenet finns i det socialarbetarna som jobbar med offer lyfter fram, hur de beskriver fenomenet och hur de ser på sitt arbete med offer. Jag har valt ett fenomenologiskt perspektiv för min avhandling. Det fenomenologiska perspektivet beskriver forskaren som en upptäcktsresande, och det är så jag ser på min roll. Fenomenologisk forskning baserar sig på hur deltagarna beskriver sina levda erfarenheter. Därigenom blir också informanterna med sina berättelser upptäcktsresande i avhandlingen. I avhandlingen intervjuar jag tre socialarbetare som i sitt arbete möter offer för människohandel. Ett centralt kriterium för urval i en fenomenologisk studie är att deltagare ska ha levda erfarenheter av fenomenet som undersöks. Fenomenologiska studier är vanligen en kombination av strategiskt och bekvämlighetsurval, och deltagare som faller innanför kriterierna ombeds att delta. Analysen var en materialbaserad fenomenologisk innehållsanalys. Analysen gjordes utgående från socialarbetarnas berättelser. Avhandlingen visar att de socialarbetare som intervjuats har ett stort kunnande gällande människohandel och identifiering av offer. Resultat för forskningen visar att identifiering av offer för människohandel sker med hjälp av vissa kännetecken som socialarbetarna reagerar på, det kan vara till exempel resrutten. Socialarbetarna fokuserar mycket på ett lyckat bemötande av klienten från början, och på så sätt ge möjlighet till att bygga en förtroendefull relation. Risker för att identifiering av offer för människohandel inte lyckas kan vara bristande kunskap om fenomenet människohandel och också oförmåga att ta saker till tals. Hur offret ser på sin egen situation kan också bidra. Det att ett offer inte alls ser sig själv som ett offer för en kriminell handling kan medverka till att fenomenet inte avslöjas.
-
(2023)This thesis explores the Nordic regional place brand and the place branding communication by the Nordic Council of Ministers (NCM). The aim of the research is to gain an understanding on how Nordic identity is constructed through the external branding communication of the NCM. The aim is also to identify which depictions of the Nordics are created through the branding and how the framework of Nordic exceptionalism is expressed. The research questions are Q1. How is Nordic regional identity constructed in the place branding communication by the Nordic Council of Ministers? Q2. What depictions of the Nordic region and Nordic regional identity does the place branding communication of the Nordic Council of Ministers create? Q3. How is the framework of Nordic exceptionalism conveyed through the branding communication of the Nordic Council of Ministers? The study is qualitative, and the research method used is Critical Discourse Analysis (CDA). The analysis is grounded in Norman Fairclough’s discourse theories as well as Wodak et al.’s theory on the discursive construction of national identity. The NCM’s branding website The Nordics (thenordics.com) is used as the research material for the analysis and the data sample consists of twenty articles from the so-called Traces-page on the website. The data sample was analysed in three steps following Fairclough’s analysis model. Wordings, we-against-them-constructions, and rhetorical tropes were analyzed in the first step. Intertextual relations and presuppositions were explored in the second stage. In the third stage the results from the first two stages were tied to the social context to explore underlying ideologies and hegemonic depictions of the Nordics as well as identify the discursive strategies used in the branding. The analysis results show that the NCM mainly used constructive and transformative macro-strategies to construct Nordic identity in their branding communication. The strategies are employed through comparisons between the Nordics and the rest of the world with word choices, we-against-them constructions, rhetorical tropes, and presuppositions. The results show a depiction of the Nordics as a united region with common features such as moral values. The Nordics is also described as an idyllic place and as an example and an inspiration for other parts of the world. The results of the analysis are in the result discussion tied to earlier research on Nordic place branding and the framework of Nordic exceptionalism. The conclusion was that the NCM through their strategic branding communication of the Nordics as a brand contribute to a simplified depiction of the Nordics as exceptional and superior in relation to other parts of the world. Alternative and more nuanced narratives about the Nordics and Nordic identity is therefore called for in the concluding discussion.
-
(2024)Tutkimuksen lähtökohtana oli tutkia, miten työnantaja voi tukea työntekijöitä psykososiaaliseen kuormitukseen liittyen. Tutkimuksen tavoitteena oli ymmärtää miten työntekijän autonomian, yhteisöllisyyden ja hallinnan tukeminen näkyy psykososiaaliseen kuormituksen liittyvissä prosessikuvauksissa ja toimintaohjeissa. Teoria pohjautuu itsemääräämisteoriaan ja ihmisen psykologisiin perustarpeisiin. Tutkimus toteutettiin toimeksiantona Etelä-Suomessa toimivalle keskikokoisen kaupungille. Tutkimuksen aineisto koottiin henkilöstöhallinnon psykososiaaliseen kuormitukseen liittyvistä prosessikuvauksista ja toimintaohjeista, joita on 19 kappaletta. Tutkimuksen kohteena ovat työnantajan prosessikuvaukset ja toimintaohjeet, joita analysoitiin laadullisen sisällönanalyysin keinoin autonomian, yhteisöllisyyden ja hallinnan näkökulmasta. Sisällönanalyysin tavoitteena oli löytää keskeisiä kehityskohteita, joiden avulla prosessikuvaukset tukisivat paremmin psykososiaalisesta kuormituksesta kärsivien työntekijöitä. Löysin aineistosta viisi (5) psykososiaalista kuormitusta vähentävää tekijää, joiden avulla prosessikuvaukset edistävät työntekijöiden työhyvinvointia. Näitä ovat (1) työntekijän kuunteleminen, (2) työntekijän aktiivinen rooli, (3) hyvä vuorovaikutus, (4) selkeät prosessikuvaukset ja vastuunjako ja (5) tuen saaminen. Lisäksi aineistosta löysin viisi (5) psykososiaalista kuormitusta lisäävää tekijää eli kehityskohdetta, joita kehittämällä voi tukea paremmin työntekijöiden hyvinvointia. Näitä ovat (1) vastuun siirtäminen, (2) puutteelliset ohjeistukset, (3) työyhteisön merkityksen unohtaminen, (4) kiire ja ajankäyttö ja (5) ongelmien rajaaminen työhön. Johtopäätökseni mukaan on olennaista tukea työntekijän kokonaisvaltaista hyvinvointia, eikä ainoastaan työhyvinvointia. On tärkeää havaita psykososiaalisen kuormituksen merkit jo hyvissä ajoin ennen useita sairauspoissaoloja. Ennakoivia toimenpiteitä tulisi olla myös työyhteisön ja työkaverien merkityksen korostaminen, ja siihen konkreettisten työkalujen luominen. Lisäksi toinen tärkeä ennakoiva toimenpide olisi korostaa positiivisen palautteen merkitystä ja onnistumisten nostamista. Loin teorian, analyysin ja johtopäätösten pohjalta toimenpidesuositukset toimeksiantajana toimivalle kaupungille, sekä vinkit prosessien ja toimintaohjeiden kehittämiseen, jotta työnantajat voivat tarjota parempaa tukea psykososiaaliseen kuormitukseen työssä. Toimenpidesuositusten tavoitteena on varmistaa tuki työntekijöille psykososiaalisen kuormituksen varalta. Ne auttavat työnantajaa ohjeistamaan työntekijöitä paremmin psykososiaaliseen kuormitukseen liittyen.
-
(2024)Politiskt förtroende har sedan tiotals år tillbaka ansetts vara en grundläggande del av en fungerande demokrati. Samtidigt har man observerat en sjunkande trend i det politiska förtroendet runtom länder i speciellt västvärlden. Politiskt förtroende är idag ett väl utforskat område, men trots detta finns det ännu kunskapsluckor som kräver vidare forskning i ämnet. Utbildningsnivåns effekt på politiskt förtroende är aningen oklar, eftersom det inte finns entydiga bevis på vilken effekten är, om det över huvudtaget finns en. Inom forskning i politiskt förtroende används utbildningsnivå ofta som en kontrollvariabel, vilket har lett till att utbildningsnivån som en möjlig förklarande variabel har fått relativt lite uppmärksamhet. Syftet med denna avhandling är att undersöka utbildningsnivåns effekt på politiskt förtroende bland röstberättigade i Finland. För att få svar på forskningsfrågan i avhandlingen görs regressionsanalyser i statistikverktyget SPSS. Som material används data från riksdagsvalsundersökningen 2019. Regressionsanalyserna utförs först med enbart utbildningsnivå som oberoende variabel, och därefter införs kön och ålder som kontrollvariabler. I analysen undersöks diffust och specifikt förtroende först skilt från varandra, eftersom dessa två typer av förtroende kan uppta olika nivåer beroende på det politiska läget i landet. Därefter skapas ett index av dessa två variabler, för ett bredare mått på politiskt förtroende. Enligt teorier och tidigare forskning borde utbildningsnivån visa en positiv effekt på politiskt förtroende, speciellt i konsoliderade demokratier med låga nivåer av korruption; en kategori som Finland kan placeras i. En positiv effekt innebär i detta sammanhang att en högre utbildningsnivå skulle betyda högre politiskt förtroende i jämförelse med individer med lägre utbildningsnivå. Resultaten i denna avhandling tyder på att det finns en signifikant, positiv effekt av utbildningsnivån på politiskt förtroende, men effekten i alla analyser var relativt liten. Även de analyser som gjordes med indexet gav signifikanta, men små positiva effekter för utbildningsnivån. Det behövs därmed fortsatt forskning i ämnet, för att hitta en förklaring till varför utbildningsnivåns effekt på politiskt förtroende har en slumpmässig natur.
-
(2024)Tutkielma tarkastelee miten Suomen ja Ruotsin iltapäivälehdet kirjoittavat nuorisorikollisuudesta vuoden 2023 tammi- ja lokakuun aikana. Tutkielman tutkimusmenetelmänä on käytetty diskurssianalyysia, jonka avulla aineistosta on etsitty eri puhetapoja nuorisorikollisuudesta. Tutkielman tavoitteena on selvittää, miten nuorista rikoksentekijöistä kirjoitetaan iltapäivälehdissä. Molempien maiden iltapäivälehdistä löydetyt diskurssit on myös verrattu toisiinsa, mahdollisten samankaltaisuuksien ja eroavaisuuksien löytämiseksi. Tutkielman teoreettisena viitekehyksenä on käytetty medialisoinnin lisäksi myös Goode ja Ben-Yehudan (2009) versiota moraalipaniikista. Tutkielmassa nuorisorikollisuuden määritelmä on kaikki alle 21-vuotiaat rikoksia tekevät nuoret ja lapset. Tutkielman aineisto on kerätty Aftonbladetin sekä Ilta-Sanomien online-lehdistä vuonna 2023. Tutkielmaan aineisto koostuu kahden kuukauden aikana kerätyistä lehtiartikkeleista. Satunnaisesti tutkielmaan valikoitui mukaan molempien lehtien tammikuussa sekä lokakuussa julkaistut artikkelit, joiden yhteismääräksi tuli 116 artikkelia (Ilta-Sanomista 50, Aftonbladetista 60). Aineistoon valittiin mukaan artikkelit, joissa uutisoitiin nuorisorikollisuudesta, hakusanoilla “nuor” ja “riko” sekä “ung” “brott”. Tutkielman analyysissa löytyi yhteensä 7 eri diskurssia nuorisorikollisuudesta, joista kaksi oli pienempiä aladiskursseja. Löydetyt diskurssit ovat; ”Nuoret uhreina” – diskurssi, ”Nuoret rikoksentekijöinä” – diskurssi, ”Yhteiskunnan vastuu” – diskurssi, ”Huoli Ruotsin tilanteesta” – diskurssi sekä ”Huoli Ruotsin tiestä” – diskurssi. ”Yhteiskunnan vastuu” – diskurssin alle muodostui aladiskurssit vanhempien vastuusta sekä ”Me vastaan Ne”-asetelma. Aineistot eroavat toisistaan löydettyjen diskurssien lisäksi myös sisällöltään. Ruotsissa uutisoitiin nuorten tekemistä murhista, linkitettynä jengirikollisuuteen, kun taas Suomessa uutisoitiin enimmäkseen esimerkiksi nuorten liikenneonnettomuuksista. Tutkielman tulokset osoittavat, että nuorista rikoksentekijöistä uutisoidaan eri tavoilla iltapäivälehdissä Suomessa sekä Ruotsissa. Löydettyjen diskurssien myötä nuorista rikoksentekijöistä puhutaan tapaan joka viitta siihen, että heidät nähdään rikoksentekijöiden lisäksi myös rikollisuuden uhrina. Vastuu nuorista rikoksentekijöistä on rikollisten ja nuorten lisäksi myös yhteiskunnalla ja vanhemmilla. Tämä tulee näkyviin yhteiskunnallisissa keskusteluissa kritiikkinä, esimerkiksi hallitusta vastaan sekä antamalla muutosehdotuksia, joiden avulla voisi estää nuorisorikollisuuden mahdollista eskaloitumista. Suurimpana erona Aftonbladetista ja Ilta-Sanomista löydettyjen artikkeleiden välillä on, että diskurssit kuten ”Nuoret uhreina” ja aladiskurssit vanhempien vastuusta sekä ”Me vastaan Ne” löytyivät pelkästään Aftonbladetista. Ilta-Sanomista löytyi sen sijaan diskurssit ”Huoli Ruotsin tiestä” sekä ”Huoli Ruotsin tilanteesta”. Näiden kahden diskurssin suurin ero on, että ensimmäiseksi mainitussa diskurissa tuodaan esille huolta Suomen nuorisorikollisuuden mahdollisesta eskaloitumisesta Ruotsin tasolle, kun taas myöhemmin mainitussa diskurssissa huoli on kohdistunut pelkästään Ruotsissa vallitsevaan tilanteeseen. Molempien lehtien aineistoista löytyy ja niissä täyttyy moraalipaniikin viisi tunnuspiirrettä. Voi todeta, että on täysin mahdollista, että molempien maiden suurimmat iltapäivälehdet voivat luoda lukijoissaan irrationaalista pelkoa nuorisorikollisuudesta.
-
(2024)De flesta behöver mycket stöd in i vuxenlivet med allt vad det innebär med att bli vuxen och så småningom skapa sig ett hem. För många sker sig detta naturligt med eget nätverk i form av familj, släkt och vänner. I denna avhandling har jag undersökt hur unga i barnskyddets eftervård själva ser på processen att bli självständig vuxen och hur de ser på stödet från barnskyddets eftervård samt betydelsen av ett hem. Studien handlar framför allt om hur unga i eftervården hittar sig själva och vägarna för att kunna skapa sitt hem. I min teoretiska referensram har jag använt mig av socialkonstruktionism ur ett relationellt synsätt som den övergripande teorin. Jag vill lyfta fram de ungas aktörskap och har därför valt aktörskap som referensram. Jag har därtill valt att belysa självständighet som en strävan och hemmet som en faktor av trygghet. Eftervården och allt stöd utgår från frivillighet och från den unga själv. Tanken är att stödet från eftervården ska vara med och stöda de ungas aktörskap i självständighetsprocessen, som ett stöd att luta sig tillbaka på och som kan stärka snarare än att skapa ett beroende av stöd. Materialet för avhandlingen samlades in genom semistrukturerade intervjuer från sex informanter som representerar svenspråkiga unga vuxna i barnskyddets eftervård. Jag har använt mig av kvalitativ innehållsanalys för att analysera materialet induktivt. Analysen gav tre återkommande teman: trygghet, ekonomi och betydelsefulla relationer. Resultatet av min avhandling ”Vägen till ett hem” handlar inte enbart om att få tillgång till en egen lägenhet eller ett hus utan det handlar om att landa i sig själv för att göra de val som tar en fram i livet. Därför blir fokus på de ungas aktörskap viktigt för att de unga ska kunna känna sig trygga oavsett om man väljer att bo själv eller med någon annan. Självständighet så som unga beskriver den handlar inte om ett oberoende utan fokus är mera på ömsesidigt beroende.
-
(2024)I denna magisteravhandling granskas vårdnadstvister som fenomen i barnskyddsärenden, närmare bestämt i bedömningen av servicebehovet där man utreder familjens behov av socialvårdstjänster och/eller behov av barnskydd. Avhandlingens fokus ligger på socialarbetares upplevelser av bedömning av servicebehov för familjer i konflikt. Syftet med avhandlingen är att belysa socialarbetarnas upplevelser kring utredningen av dessa fall samt granska socialarbetarens roll och barnskyddets befogenheter ur handlingsutrymmets perspektiv. I avhandlingen behandlas vårdnadstvister som fenomen utgående från en beskrivning av de mest problematiska fall. Benämningen vårdnadstvist syftar i denna avhandling inte automatiskt på en rättslig process, utan syftet är snarare att beskriva fortgående högkonfliktsituationer hos föräldrar som separerat samt dessa konflikters potentiella skadlighet för det gemensamma barnet. Ämnet granskas utgående från bedömningsprocessen, eftersom det är där ärenden har sin början. Bedömningen av servicebehovet lägger grunden för det fortsatta arbetet med familjen och påbörjar ett eventuellt klientskap i familjesocialt arbete eller i barnskyddet. Bedömningsprocessen är således central för familjer som är i behov av utomstående hjälp. Barnskyddets verksamhet styrs stark av lagar, bestämmelser och normer. Socialvårdens bedömningsprocess kategoriserar och sorterar familjer in eller ut ur systemet på basen av stödbehovet, familjens omständigheter, situationens potentiella farlighet samt systemets förmåga att svara på problematiken utgående från givna verktyg. Socialarbetaren som utreder familjens situation och behov av stöd förenar det professionella uppdraget med de individuella behoven. Socialarbetarens handlande styrs av lagstadgade uppgifter och det professionella ansvaret, samtidigt lämnar professionen utrymme för eget övervägande som utgör socialarbetares handlingsutrymme. Närmandesättet i denna studie är kvalitativ. För insamlandet av det empiriska materialet har sex socialarbetare vid enheten för bedömning av servicebehov för barnfamiljer inom Östra Nylands välfärdsområde intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Studien utgår från en induktiv metod där slutsatser görs på basen av resultaten, närmare bestämt har en kvalitativ innehållsanalys fungerat som analysmetod. Vårdnadstvister har visat sig vara ett komplicerat fenomen i socialvårdens bedömningsprocess. Familjers problematik verkar vara svårlöst och socialarbetare verkar uppleva att det inte finns lämpliga tjänster att erbjuda dessa familjer. Över lag verkar myndigheter anse att befogenheterna för att avhjälpa denna typ av problematik inte är tillräcklig, vilket leder till ansvarsspridning mellan myndigheter. Barnskyddsmyndigheter verkar uppleva att det ställs orealistiska förväntningar på dess verksamhet både från föräldrars och andra myndigheters sida. Samtidigt tacklas socialarbetare med det professionella ansvaret och vårdnadstvisters potentiella farlighet för barnet att komma i kläm mellan sina tvistande föräldrar. Vårdnadstvister har visat sig belasta en stor skara myndigheter, samt dra till sig uppmärksamheten av barnskyddsmyndigheter genom återkommande barnskyddsanmälningar. Utredningen av familjens situation har visat sig vara tidskrävande och frustrerande med tanke på föräldrars oförmåga till samarbete, motstridighet samt negativa inställning gentemot varandra. Diskussion huruvida vårdnadstvister över huvud taget hör till barnskyddets bedömningsprocess verkar uppstå då föräldrar söker ställningstagande till barnets vårdnads- och boendefrågor samt avsiktligen använder myndigheter för att samla bevis för kommande rättsliga processer. Över lag verkar det som att fallen måste innehålla inslag av annan barnskyddsproblematik för att falla innanför barnskyddets befogenheter. Utgående från resultaten verkar socialarbetare uppleva att vårdnadstvistproblematik vanligen faller utanför deras mandat och handlingsutrymme.
Now showing items 41-50 of 50