Browsing by master's degree program "Yhteiskuntatieteiden maisteriohjelma"

Hälso- och sjukvård är något som berör alla i samhället och är därmed ett återkommande tema inom politiken. Sjukskötaryrket har en genuspräglad historia och många anser att yrket inte får det erkännande som det skulle vara värt. Arbete inom mentalsjukvården är speciellt stigmatiserat. Syftet med den här pro gradu avhandlingen är att undersöka hur kvinnliga sjukskötare inom mentalsjukvården konstruerar sitt arbete och sin identitet genom subjektpositionering. I denna diskursanalytiska fallstudie analyseras semistrukturerade intervjuer med kvinnliga sjukskötare som arbetar inom mentalsjukvården i Finland. I analysen identifierades tre dominerande diskurser om sjukskötararbetet: sjukskötararbetet som tilltalande, sjukskötararbetet som tungt samt sjukskötararbetet som ett arbete i ständig förändring. De intervjuade sjukskötarna konstruerade varierande subjektpositioner i förhållande till de dominerande diskurserna. Subjektpositionen som gruppmedlem i sjukskötarnas arbetsgrupp var speciellt påtagbar och konstruerades i förhållande till två av de tre identifierade diskurserna. Framtida forskning kunde undersöka förhållandet mellan konstruktionen av arbetsgruppen och sjukskötares subjektpositionering.

Uppmärksamhet har ökat kring riskuppfattningar av klimatförändring bland sociala vetenskapare. Tidigare forskning antyder att risk perceptioner kring klimatförändring har ökat både i Finland och internationellt, men det har också skepticism över klimatförändring. Determinanter har identifierats i litteraturen, klassificerade i fyra tematiskt distinkta dimensioner av van der Linden (2015) som inkluderar: socio-demografiska, socio-kulturella, kognitiva och erfarenhetsbaserade faktorer, vilka påverkar riskuppfattningar om klimatförändring i varierande grad. Målet med denna avhandling var att utvärdera om och hur mycket ett urval av sociokulturella (värderingar och politisk inriktning) och sociodemografiska faktorer (ålder, kön, akademisk utbildning) förutspår klimatoro bland finländare. Uppgifterna för denna studie hämtades från European Social Survey från 2016, som erbjuder ett representativt urval av finländare (N = 1925). Pearsons korrelationskoefficienter erhölls för att avslöja bivariata förhållanden mellan variablerna, följt av två linjära regressionsanalyser för att bedöma deras kombinerade effekt på klimatförändrings-riskuppfattningar. Resultaten stödde befintlig litteratur. Arbetet fann att sociokulturella faktorer är mer förutsägbara än socio-demografiska. Effekten av politisk inriktning och universalism var måttlig, medan effekten av ålder, kön och akademisk utbildning var svag. Resultaten visar att universalism och i synnerhet politisk inriktning förutspår risk uppfattningar om klimatförändring. Framtida forskning bör fortsätta att studera effekterna av socialpsykologiska faktorer, eftersom det finns indikationer av att de påverkar klimatförändrings-riskuppfattning i växande grad, medan effekterna av intuitivt tilltalande faktorer som ålder, kön och utbildning krymper.

This master’s thesis explores the links between social work and precarization and adjacent concepts, which is a rapidly growing field of interest in the scholarly literature in social work. The research is conducted as an integrative literature review consisting of 31 peer-reviewed publications in the field of social work. The theme is approached through two main research questions: 1) What are the links between social work and precarization that the scholarly literature in social work identifies and discusses? 2) How are the terms precarization, precariat and precarity conceptualized in the scholarly literature in social work? The conducted literature review shows that the conceptualizations in the examined scholarly literature vary and reflect the broader academic and political debate on precarization and adjacent concepts. The literature highly emphasize the political dimensions of precarization and adjacent concepts and their potential contribution to critical social work practices. The links between precarization and social work that the scholarly literature identifies are categorized in three main themes using a zooming perspective: precarization as a new societal context for social work, precarization from the perspective of the social worker, and social work with migrants with precarious legal status. In conclusion, the master’s thesis suggests that precarization is regarded a challenge for social work, but it also opens up space for transformative social change. The engagement with precarization and adjacent concepts contributes to social work by providing critical perspectives on the centrality of wage labor in social work, suggestions on the recalibration of critical and radical social work, and tools to analyze how the migration administration produces precarity among migrants and how this process challenges the nationally bound social work. Denna magisteravhandling undersöker kopplingarna mellan socialt arbete och prekarisering och närliggande koncept, ett område som i tilltagande takt blivit föremål för intresse i den vetenskapliga litteraturen i socialt arbete. Avhandlingen är en integrativ litteraturöversikt som består av 31 kvalitetsgranskade publikationer i socialt arbete. Jag närmar mig temat genom två centrala forskningsfrågor: 1) Vilka kopplingar mellan prekarisering och socialt arbete identifierar och diskuterar forskningen i socialt arbete? 2) Hur konceptualiserar forskningen i socialt arbete prekarisering och de närliggande begreppen prekaritet och prekariat? Litteraturöversikten visar att konceptualiseringarna varierar och reflekterar den bredare akademiska och politiska debatten om prekarisering och närliggande koncept. Litteraturen betonar starkt de politiska dimensionerna i prekarisering och närliggande koncept och deras potentiella kontribution till kritiska praktiker i socialt arbete. Kopplingarna mellan prekarisering och socialt arbete som den vetenskapliga litteraturen identifierar är kategoriserade i tre teman som jag analyserar ur ett zoomningsperspektiv: prekarisering som ny samhällelig kontext för socialt arbete, prekarisering ur socialarbetarperspektiv och socialt arbete med migranter med prekärt juridiskt status. Sammanfattningsvis föreslår magisteravhandlingen att prekarisering betraktas som en utmaning för socialt arbete men skapar även utrymme för transformativ social förändring. Engagemanget med prekarisering och närliggande koncept kontribuerar till socialt arbete genom att erbjuda kritiska perspektiv på lönearbetets centralitet i socialt arbete, förslag på förkovran av kritiskt och radikalt socialt arbete samt redskap för att analysera hur migrationsadministrationen producerar prekaritet bland migranter och hur denna process utmanar det nationellt inramade socialarbetet.

Tiivistelmä – Referat – Abstract This Master´s Thesis strives for increasing knowledge about women as minority in politics in general and, particularly, as minority in electoral politics when it comes to electoral candidates and their electoral promises. The aim is to contribute to solving the long-standing research problem of relationship between women´s descriptive and substantive representation in the field of political representation. Electoral candidates and their electoral promises in the context of Finnish Parliamentary Election in 2015 was chosen as research object because there is research gap concerning electoral promises from the perspective of women´s political representation in Finland. The theoretical framework emerges from the key theories, theoretical frameworks, and concepts in the fields of women in politics, feminist political theory, political representation, and women´s descriptive and substantive representation. Hanna Pitkin´s conceptual categories descriptive and substantive representation, and Anne Philip´s theory of politics of presence are the main theoretical approaches applied in the empirical analysis of the electoral promises. The data consists of 5244 electoral promises made by 2146 electoral candidates in the Voting advice application of YLE. To examine women´s descriptive representation, quantitative research method is applied. To examine women´s substantive representation, women´s interest are operationalized, and the electoral promises analysed from the perspective of women´s interests applying qualitative content analysis. To examine if there is relationship between women´s descriptive and substantive representation, women´s interests are operationalized, and the electoral promises are analysed in terms of women´s interest qualitatively applying content analysis. To answer the research problem, the promises including women´s interests are analysed quantitatively to find out to what extent the women candidates make promises that include women´s interests. Based on previous research on women´s political representation, the hypothesis of this study is that women´s descriptive and substantive representation are related which in this study means that women candidates are more willing to make electoral promises that include women´s interests than the men candidates. The main finding of the empirical analysis of this study is that there is relationship between women´s descriptive and substantive representation in terms of electoral promises that include women´s interests because the results show that the women candidates proportionally make significantly more promises that include women´s interests than the men candidates. The results also clearly show that the men candidates prefer making promises that include other than women´s interests, and as they make considerably more electoral promises than the women candidates owing to their descriptive overrepresentation, the women candidates´ possibilities to make difference in politics through their promises that include women´s interests are reduced. Overall, the main finding of this study support the hypothesis that there is relationship between women´s descriptive and substantive representation and that women candidates are the best representatives of women in terms of electoral promises. As this study is limited on women candidates and electoral promises, further research in the field of women´s political representation is needed to solve the problem of the relationship between women´s descriptive and substantive representation. Consequently, the research problem remains for future research to solve. This study contributes with empirical knowledge about women´s descriptive and substantive representation in general, and about the electoral candidates´ behaviour in the context of the Finnish Parliamentary Election from the perspective of gender and parties. Concerning research on voting advice applications, this study takes different perspective focusing on the content of the written electoral promises instead of examining the political implications of voting advice applications on the behaviour of voters.

Syftet för denna magisteravhandling har varit att beskriva och förstå samarbetet mellan daghem och barnskydd ur daghemsföreståndares, specialbarnträdgårdslärares och barnskyddets socialarbetares synvinkel. I denna avhandling betraktas samarbete från ett systemteoretiskt perspektiv som ett utbyte inom och mellan olika system. Hur samarbete sker i praktiken kan beskrivas antingen som en följd av strukturer (samverkan) eller som ett uttryck för den individuella professionellas aktörskap (relationellt aktörskap och växelverkansexpertis). Materialet består av tre transkriberade gruppintervjuer (N=10) där varje grupp var sammansatt av professionella i samma yrkesroll dvs. en grupp med daghemsföreståndare, en med specialbarnträdgårdslärare och en med socialarbetare från barnskyddet. Materialet samlades in i en medelstor stad i Finland. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I magisteravhandlingen besvaras följande forskningsfrågor; 1) Hur beskriver daghemsföreståndare, specialbarnträdgårdslärare och barnskyddets socialarbetare strukturerna för samarbetet mellan daghem och barnskydd? 2) Hur beskriver och upplever daghemsföreståndare, specialbarnträdgårdslärare och barnskyddets socialarbetare sina roller i samarbetet mellan daghem och barnskydd? Det fanns tydliga riktlinjer för daghemmets inledande kontakttaganden till barnskyddet i form av t.ex. barnskyddsanmälningar. Strukturerna upplevdes dock bristfälliga framförallt vad gäller samarbetet i de fall då barnskyddsklientskapen redan är påbörjad. Ett fungerande samarbete kunde bibehållas med hjälp av t.ex. regelbundna nätverksmöten. Informanterna lyfte fram att en hel del står och faller på professionellas eget initiativ för samarbete i brist på klara riktlinjer. Att känna varandra sedan tidigare beskrevs som en stor fördel i samarbetet. Informanterna beskrev en gemensam vilja till att samarbeta som motverkas av faktorer såsom en stor arbetsbörda, personalutbyte, tystnadsplikt och en bristande kunskap om varandras roller. Daghemspersonalen beskrev en maktasymmetri gentemot barnskyddet som upplevdes som en ojämlikhet i rollerna. Barnskyddets socialarbetare upplevde att deras roll ibland innebar att möta en motsträvan från daghemspersonalens håll. Den professionellas aktörskap påverkar hennes roll i samarbetet då samarbetet till viss mån innebär att de hinder och svårigheter som nämns ovan bör övervinnas. Samarbete sågs som värdefullt då det möjliggör utbytandet av information, resurser och perspektiv vilka ansågs bidra till att familjerna blir förstådda och väl bemötta och stödet som erbjuds familjen blir verkningsfullare. I denna magisteravhandlings material framgår ett tydligt missnöje från daghemspersonalen över barnskyddets initiativ till samarbete. Ett viktigt fynd i intervjumaterialet med daghemspersonalen är erfarenheten av att verkningsfullheten av daghemmens stöd till familjerna med barnskyddsklientskap ingalunda är statiskt utan det påverkas av tillgången till information och graden av dialog med familjen och barnskyddet. Socialarbetaren har en möjlighet att för varje klientskap öppna upp en arena för dialog mellan familj, daghem och barnskydd. Materialet tyder på att det största hindret för detta är resursbrist.

Organisationer strävar till att stöda sina anställda till att må bra och prestera på ett önskat sätt som gynnar organisationens framgång. Med den så kallade HR-verksamheten erbjuder organisationer verktyg och olika åtgärder för att personalen ska klara av sina arbetsuppgifter och trivas i arbetsmiljön. Denna kvantitativa studie undersöker samband mellan anställdas upplevelser om fyra olika HR-praxis och teamprestation samt hur sambanden påverkas av engagemang och stress. De fyra HR-praxis som studeras är rekrytering, belöning, skolning och utvecklingssamtal. Då tidigare studier om HR-praxis ofta talar om ett optimistiskt eller pessimistiskt perspektiv då man studerar verksamhetens effekter, kommer också denna avhandling att behandla dessa två perspektiv. Data till avhandlingen har samlats in i oktober år 2017 genom en enkätundersökning i ett multinationellt företag. Anställda i företaget har besvarat påståenden om nöjdhet med de fyra verksamhetsområden samt subjektiva upplevelser om teamprestation, engagemang och stress. Med fyra medierande analyser studeras upplevelser om varje praxis skilt och sambanden mellan teamprestation undersöks via de medierande variablerna stress och engagemang, som representerar anställdas välmående i modellen. Resultaten visade att det finns positivt samband mellan upplevelser om HR-praxis och teamprestation via engagemang. Å andra sidan fanns det också signifikanta samband mellan upplevelser om HR-praxis och teamprestation via stress, men dessa var negativa. Det innebär att verksamheten ökar på upplevelser om teamprestation via engagemang, men försämrar upplevelser om teamprestation via stress. Därmed stöder resultaten det optimistiska perspektivet som menar att både individen och organisationen gynnas av en välfungerande HR-praxis. Avhandlingen bidrar med mer kunskap om betydelsen av verksamheten för organisatorisk framgång och välmående anställda.

Avhandlingens syfte är att synliggöra socialarbetares erfarenheter av att arbeta med samspelsrelaterade frågor i föräldra-barn relationer inom barnskyddet. Syftet är också att ta reda på hur socialarbetare ser på sin egen yrkesroll i dessa ärenden. Avhandlingens centrala begrepp är anknytning, mentalisering och reflekterande förmåga. Forskningsfrågorna i avhandlingen är: Hur identifierar och jobbar socialarbetare med samspelsrelaterade ärenden? Hur ser socialarbetare inom barnskyddet på sin egen yrkesroll i att arbeta med svårigheter i samspelet mellan föräldrar och barn? Avhandlingen är en kvalitativ intervjustudie. Två fokusgruppintervjuer har gjorts med socialarbetare som har erfarenhet av arbete inom barnskyddet. Intervjuerna baserades på två case. I studien framkom att samspel är ett fenomen som är svårt att konkretisera. Socialarbetarna ansåg det vara svårt att bedöma samspel mellan föräldrar och barn eftersom det är tidskrävande. Ett gott samspel grundar sig på ett gott bemötande, respekt och att barnet och föräldern möts. Samspel grundar sig på att en relation har skapats. Arbetet med samspelsrelaterade svårigheter handlar mycket om handledning och stöd i föräldraskapet. Socialarbetarna upplevde att samspelsrelaterade svårigheter i adoptionsärenden är svåra att arbeta med. Till dessa ärenden behöver socialarbetarna ta hjälp av andra professionella som har mera kunskaper om adoption.

De språkliga rättigheterna och socialservicens förverkligande på svenska och finska är tryggade genom lag i Finland. Syftet med avhandlingen är att granska hur individens rättigheter till svenskspråkig service förverkligas inom barnskyddet i Helsingfors. Utöver det utreds det vad för konsekvenser språket av servicen kan ha för klienten, den unga, och vad den unga som har fått service tänker i efterhand på servicen samt om språket hade en betydelse. Den kunskapsteoretiska referensramen för avhandlingen är socialkonstruktionism och den teoretiska referensramen för materialet är Millers (1996) tankeskola om jämlikhet och behovsprincipen. I avhandlingen har jag använt mig av metodkombination. Materialet för avhandlingen består av både dokument och intervjuer. Dokumentmaterialet består av sex olika klienters specifikt utvalda klientdokument över en viss tidsperiod, som jag har fått ta del av via forskningstillstånd. Intervjuer bestod av intervjuer med socialarbetare (5st) och unga (3st). Intervjuerna var personliga och semi-strukturerade intervjuer som hölls i mars och april 2021. Materialet är analyserat med hjälp av teoristyrd innehållsanalys. Efter analysen kan det konstateras att det finns ett behov av att få service på svenska inom barnskyddet i Helsingfors och att service på svenska förverkligas till en viss del, men inte på alla plan. Man får bl.a. socialt arbete på svenska, då socialarbetarna talar svenska men när det handlar om brådskande placeringar är det mera osannolikt att personalen på placerings stället talar svenska. Socialarbetare i intervjuerna samt det skriftliga materialet ger även en insyn i arbetet socialarbetaren gör för att försöka förverkliga de språkliga rättigheterna. De intervjuade i forskningen ser service på modersmålet som mycket viktigt och att ifall detta inte förverkligas kan det ha konsekvenser. I resultaten kommer konsekvenser som missförstånd, bristfällighet och kvaliteten i servicen som mest upprepade konsekvenser, men utöver det tangeras det effektivitet, samhörighet, samarbete och även fel service. De unga reflekterade retrospektivt på servicen de har fått samt språkets inverkan. Unga ser hjälpen som mycket viktig men anser språket vara betydelsefullt. Samtidigt diskuterade de över språkets betydelse i servicen och att det skall vara på hens modersmål bl.a. för att det påverkar delaktigheten och för att kommunikationen på eget modersmål känns lättare.

I denna avhandling undersöks brevröstning bland utlandsmedborgare samt i vilken mån brevröstning har en inverkan på intresset för val i hemlandet. Avhandlingen undersöker även tillgänglighet i utlandet och känslan av medborgerlig plikt, samt hur dessa förhåller sig till intresset för val i hemlandet efter införandet av brevröstning. Innovationer inom valdeltagande genomförs för att öka på alternativa sätt för medborgare att rösta i val och på så vis öka på valdeltagandet. Syftet med avhandlingen är att öka kunskapen om utlandsmedborgares politiska beteende genom att fokusera på hur brevröstningsmöjligheten påverkat deras intresse att delta i val i hemlandet. Projektet som materialet härstammar från heter ”Politiskt beteende i den finlandssvenska diasporan” (2019) och har som syfte att undersöka politiskt deltagande, identitet och värderingar bland svenskspråkiga finländare bosatta utomlands. Forskningsmaterialet samlades via en enkätundersökning och urvalet bestod av 4800 svenskspråkiga finländare i åldern 18 – 80 år från 15 olika länder. I avhandlingen står begreppet ”tillgänglighet” i fokus och hänvisar till hur lätt eller svårt det tidigare varit att rösta i utlandet. För att kunna analysera och jämföra länderna sinsemellan har ett “tillgänglighetstal” skapats via en tillgänglighetskalkyl. Tillgänglighetstalet tillåter indelningen av länderna i tre olika tillgänglighetsgrupper (låg, medel, hög) i vilka länderna jämförs. Analysen utförs först via korstabellsanalys och sedan studeras sambanden via bivariat analys. Analysen visar signifikanta resultat för att de som tidigare haft det svårare att delta i val nu har ett större intresse för val i hemlandet, i och med att det blivit möjligt att rösta per brev istället för att ta sig fysiskt till vallokalen. Resultaten visar däremot små skillnader i intresset mellan dem som anser det vara en medborgerlig plikt att rösta och de som inte anser det vara en medborgerlig plikt att rösta. Inom tillgänglighetsgruppen “medel” visade analysen signifikanta resultat gällande sambandet mellan känslan av medborgerlig plikt och intresset för val i hemlandet efter införandet av brevröstning. Skillnader förekommer även i de andra grupperna, men dessa är däremot inte signifikanta. Det kan konstateras att studien uppfyllt sitt syfte väl genom att kartlägga skillnader för intresset i förhållande till ländernas nivå av tillgänglighet. Studien visar att brevröstning behövs mest i de länder där det tidigare varit svårare att rösta. Beträffande brevröstningen i Finland, och dess effekter på valdeltagande, finns det fortfarande en hel del utrymme för ny forskning. Med årens lopp kommer forskning garanterat att visa intressanta resultat för specifikt utlandsmedborgare och deras valdeltagande i hemlandet. Den finländska brevröstningsprocessen må ligga i startgroparna, men ur forskningens synvinkel befinner vi oss i en situation där utrymmet och behovet för ny undersökning är större än någonsin tidigare.

ADHD är en funktionsvariation som kännetecknas av bland annat koncentrationssvårigheter, hyper- eller hypoaktivitet och/eller bristande impulskontroll. ADHD kan ha mångsidiga och långvariga effekter på barns och närståendes liv. Forskning visar å ena sidan att ADHD är allmännare hos barn i socialt utsatta familjer, och å andra sidan att ADHD hos barn kan bidra till mer belastning hos familjer. Samtidigt som forskning tyder på att stödåtgärder borde riktas till såväl föräldrar som hela familjen i ett tidigt skede, finns det studier som pekar på att flera familjer med barn med ADHD upplever att de blivit utan stödåtgärder som inkluderat föräldrar eller hela familjen. Socialhandledning för barnfamiljer är en frivillig lågtröskeltjänst i Helsingfors, som erbjuder stöd, handledning och vägledning åt familjer i olika situationer. Studiens syfte är att med utgångspunkt i socialhandledares perspektiv undersöka möjliga stödbehov och stödjande resurser hos familjer med barn med ADHD, samt i vilken utsträckning tjänsten socialhandledning för barnfamiljer kan vara en tillräcklig och ändamålsenlig stödåtgärd för dessa familjer. Studien är en kvalitativ intervjustudie med en abduktiv ansats, med ekologisk systemteori som teoretisk referensram. Materialinsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer med 5 socialhandledare, och materialet analyserades med hjälp av abduktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att stödbehovet hos familjer med barn med ADHD kan vara varierande, men stödbehov gällande barns känslor, känsloreglering samt vardagsrutiner betonas starkt. Föräldrars motivation och delaktighet i arbetsprocessen, familjens stabila helhetssituation och för socialhandledningen stödjande, strukturella faktorer är viktiga för en lyckad ändringsprocess. Socialhandledning för barnfamiljer är ändamålsenligt när stödet tas in i ett tidigt skede eller vid rätt tillfälle, dvs. när stödbehovet är tydligt och avgränsat, och när föräldrar har energi, motivation och möjlighet att delta i arbetet Föräldrarnas roll i arbetet med barns ADHD-relaterade symptom är viktig. För att föräldrar ska vara motiverade och ha möjlighet att aktivt delta i en ändringsprocess, förutsätts en stabil helhetssituation i familjen. Stabilare familjeförhållanden kan främjas genom att rikta stöd till familjer i ett tidigt skede och genom att stöda föräldrars välmående. Bättre tillgång till stödåtgärder i avlastande syfte, i synnerhet för familjer där nätverket är snävt, behövs.