Browsing by discipline "Historia (opetus ruotsiksi)"

Läroboksforskningen i Finland har fokuserat nästan enbart på textinnehållet, medan bildmaterialet har uppfattats som sekundärt. Denna studie behandlar bilderna i finska läroböcker i historia för årskurs fem, läsåret då läroämnet historia introduceras. Syftet är att undersöka hur bildvärlden i läroböckerna har förändrats under de senaste 40 åren, sedan grundskolan instiftades i Finland under 1970-talet, samt vad motiven i bildmaterialet i introduktionskapitlen berättar om läroämnet historia. Denna forskning sker genom en kartläggning och en analys av bildmaterialet i två läroböcker från 1970-talet: Peruskoulun historia 1 (WSOY 1971) och Historian maailma 5 (Otava 1977), samt två läroböcker från 2010-talet: Historian tuulet 1 (Otava 2012) och Historia kertoo 5 (SanomaPro 2013). I studien använder jag mig av ett bildsemiotiskt perspektiv. Metoden som används är bildanalys. För att kartlägga förändringarna i bildmaterialet gör jag en kvantitativ analys av källorna i sin helhet. Bildmaterialet granskas utifrån sex olika egenskaper, bland annat deras storlek, bildtyp och antal. För att undersöka vad bilderna berättar om läroämnet historia gör jag en kvalitativ analys av bildmaterialet i introduktionskapitlen, samt en semiotisk näranalys av vissa valda bilder. På dessa sätt hittar jag de, för de olika tidsperioderna, mest typiska motiven och prövar hur väl bilderna lyckas förmedla sitt budskap. Resultaten visar att bildmaterialet har förändrats på sju punkter: Bilderna har blivit fler till antalet, färgbildernas andel har ökat, andelen små bilder har ökat samtidigt som andelen stora och mellanstora bilder har minskat, återkommande vinjettbilder har blivit vanliga, illustrationernas antal har minskat, schematiska bilder förekommer mycket sällan numera, likaså svartvita fotografier. Vad bilderna i introduktionskapitlen berättar om läroämnet historia är olika beroende på från vilken tidsperiod källan är. I läroböckerna från 1970-talet berättar de om en nationalromantisk syn på historieberättandet, där man betonar Finlands historia och den finska kulturen framför världshistorien. I läroböckerna från 2010-talet berättar bilderna om ett mer splittrat förhållande till vad historia är och vad historieberättandet kan innehålla. Det finns också en tendens att betona kommersiella varors roll i historieforskningen och därmed kan bilden som ges av historia, genom bildmaterialet från 2010-talet, uppfattas som konsumistisk. I studien framkommer också att det har skett en märkbar förändring i på vilka sätt människor förekommer i bildmaterialet. Då de i de äldre källornas bildmaterial i regel alltid är sysselsatta med olika arbetsuppgifter, är de i de nyare källornas bildmaterial sysselsatta främst med olika slags fritidsaktiviteter. Barn och familjer förekommer allt mer sällan i bildmaterialet och män förekommer oftare än kvinnor. En annan stor förändring har skett i bildtexterna. I stället för att ge tilläggsinformation om bilden, ställer bildtexterna idag ofta frågor om bilden. Det har också blivit vanligare att bilder inte alls nämns i läroboken, endast i lärarhandledningen. Det är uppenbart att förändringarna i användningen av bildmaterialet främst beror på den tekniska utvecklingen, idag är det i princip möjligt att trycka hurudana bilder som helst, men de beror också på samhällets visualisering, ett fenomen som utlöstes vid uppfinnandet av televisionen. Innehållet i bilderna, alltså vad bildmaterialet berättar om läroämnet historia, beror däremot på samtida rådande ideal och värderingar, till exempel politiska, sociala, ekonomiska och kulturella förhållanden i samhället.